Junckers väg framåt – tankar om pusslet

Som Jacob Hederos konstaterat här på bloggen – Alenka Bratušek blev kanonmat – medan Cañete får stanna. Det är de senaste ryktena i vad som verkar vara uppgörelser mellan partigrupperna EPP & S&D. I korthet kan den beskrivas så här: 

Alenka Bratusek Foto: EU-kommissionen

Alenka Bratusek Foto: EU-kommissionen

Socialdemokraterna får skjuta Bratušek i sank med stöd av EPP, och så hämtar man en socialdemokratisk kvinna (jag tror nämligen det behöver vara en kvinna för att inte rubba helheten, och jag tror att det är priset som socialdemokraterna kräver av EPP (på ALDES bekostnad) för att inte rubba EPP-kandidaterna Cañete & Navracsics). Här kan Europaparlamentarikern Tanja Fajon ligga bra till. Signalerna är alltså att Juncker inte kommer att försöka rädda Bratusek, det har blivit för mycket som belastar slovenen för att det är värt priset. Ett starkt förhör hade behövts för att klara biffen, men snacket i förväg var att hon väckte blodtörst till och med i ALDE-gruppen om att peta henne.

Cañete klarar sig alltså, räkna med att många kommer att muttra hårt och högt, inklusive gröna Socialdemokrater – men där är kompensationen en post i kommissionen till nog för Pittella att piska in S&D-rösterna som behövs i slutomröstningen. Med spanjoren ok:ad släpper EPP sitt dödsgrepp på S&D:s ekonomikandidat Pierre Moscovici. I gengäld kanske EPP får någon portföljuppgradering. Därmed är EPP & S&D nöjda och utmattade över att ha undvikit MAD-scenario 1 även om en liberal fick gå…

Och så har vi Navracsics som blir av med medborgarskapsfrågorna men som rent av hyllas av sina bittra motståndare. Cecilia Wikström (FP) säger till Ekot: ”Han har ju visat sig vara en för jäkligt skicklig kommissionär alltså, en oerhört skicklig politiker. Jag tror att med rätt portfölj så kommer han att kunna vara bra och föra frågor framåt.”

Nu ikväll ser jag följande scenarion, B-alternativen där Bratušek får fortsätta får betraktas som en outsider.

Scenario 1: Bratušek byts ut – annan slovensk kvinna, troligen socialdemokrat, kliver in och tar över VP rollen för Energikommissionen. Cañete sitter kvar på klimat & energi, Navracics fortsätter med kultur, utbildning och sport men lämnar över medborgarskapsfrågorna till Timmermans som alla i parlamentet just nu älskar efter dagens hearing.

Scenario 2: Bratušek byts ut – annan slovensk kvinna, troligen socialdemokrat, kliver in och tar över hela Navracsics portfölj, inklusive medborgarskapsfrågorna. Cañete befordras till VP för energiunionen med Navracsics tar energi & klimat.

Scenario 2B: Bratušek blir kvar men tar över Navracsics portfölj, inklusive medborgarskapsfrågorna. Cañete befordras till VP för energiunionen med Navracsics tar energi & klimat.

Scenario 3: Bratušek byts ut – annan slovensk kvinna, troligen socialdemokrat, kliver in och tar över hela Navracsics portfölj, inklusive medborgarskapsfrågorna. Navracsics befordras till VP för energiunionen medan Cañete blir kvar på sin portfölj.

Scenario 3B: Bratušek blir kvar men tar över Navracsics portfölj, inklusive medborgarskapsfrågorna. Navracsics befordras till VP för energiunionen medan Cañete blir kvar på sin portfölj.

TILLÄGG: Ser nu att European Voice har ett scenario som inte verkar osannolikt, till och med mer sannolikt än mina case. Här blir rockaden att Transportkommissionären Sefcovic blir VP för Energiunionen, Navracsics får transportportföljen och den nya slovenen (de nämner också Fajon) tar över kultur, idrott, utbildning och medborgarskapsfrågorna. Så här innan läggdags med hägrande kudde så är det ett riktigt EU-logiskt upplägg.

I grunden handlar kalkylen om 376 röster, det som behövs för att säkerställa en majoritet (om än knapp). På papperet har S&D & EPP 412 ledamöter. Soraya Post (Fi) har sagt hon kommer att rösta emot. Så då är man nere på 411…

Men kalkylen om Pitella, Weber, Schulz och Juncker troligtvis gör är att man har tillräckligt med stöd, även om man tappar några S-vildar så är det svårt att se att ECR (om nu Hill släpps igenom vilket är det mest troliga scenariot -se tweet från Olle Ludvigsson) rösta emot.

Dessutom ska det mycket till för att ALDE ska rösta emot kommissionen. Det gör att man har råd att tappa några ledamöter på vägen när alla har fått lite grann. Hur det blir får vi veta troligtvis 24-48 timmar från nu.
(PO)

Annonser

HELA LISTAN: Nordiska meppar gillar industri och rättsliga frågor mest

Rykteskarusellen i Bryssel

Det börjar dra ihop sig i fråga om Jean-Claude Juncker eller inte Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande. Som ”Spitzenkandidaten” för den största partigruppen så har han förts fram som det självklara valet som EU-kommissionens ordförande med till sist stöd från Angela Merkel. Juncker motarbetas hårdnackat av David Cameron och det cirkulerar nu en massa rykten, precis som det gjord de senaste veckorna.

Det mest ihärdiga just nu är att Juncker kommer att ha tillräckligt med stöd vid Toppmötet nästa vecka och kan bli godkänd redan då av Rådet och sen segla igenom parlamentsomröstningen. Det är precis det ryktet som Junckers medarbetare spridit den senaste tiden. I sådana fall skulle det bli schack matt för Cameron.

En pusselbit kanske blir tydligare idag. Herman van Rompuy besöker Italien för att se hur Renzi ställer sig i frågan om Juncker. Men det är inte bara person som det ryktas om, utan också sakfrågor kopplat till kandidaturen. Hur ska den kommande kommissionen se ut, arbeta och ha för målsättning. Här säger ryktena att Cameron och Juncker är på ännu mera kollissionskurs, om det ens är möjligt.

Ett annat rykte som twittrades av chefskorrespondenten för Bild-Zeitung handlar om Socialdemokraternas toppnamn Martin Schulz.

I det här scenariot skulle alltså Schulz, om han inte blir vald till Tysklands EU-kommissionär, hota med att S-gruppen ska lägga ned sina röster vid godkännandet av Juncker. Eftersom Juncker lär behöva S-rösterna för att få ihop sina 376 röster för att bli godkänd av Europaparlamentet som EU-kommissionens ordförande så ska det räcka för att ordna nytt jobb Schulz som för övrigt idag väntas bli gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet. EPP (Moderater & Kristdemokrater) har 221 ledamöter medan Socialdemokraterna har 191. Tillsammans har de 412 ledamöter, men man får räkna med att exempelvis britter, svenskar och ungrare faller bort ur genom nedlagda röster eller ”toalettbesök”. Även om Liberaler, Gröna och GUE/NGL skulle rösta för Juncker så innebär nedlagda S-röster att det inte räcker (ok, visst, teoretiskt skulle det räcka om alla dök upp och följde grupplinjen, men det är osannolikt).

När jag ifrågasatte ryktet på twitter konstaterade Hoeren att Schulz har sagt att det är lättare att få majoritet i parlamentet om han blir kommissionär…

Dock har jag svårt att se scenariot att Socialdemokraterna i parlamentet skulle stoppa Juncker om denne föreslås av rådet, bara för att Tyskland inte nominerar Schulz som EU-kommissionär. Och om det skedde, så tror jag det skulle slå tillbaka tiofallt på Schulz men även på övriga socialdemokrater. Tror inte svenska väljare skulle vara road av någon som stoppar valet av EU-kommissionens ordförande bara för att få ett nytt jobb. Har mycket svårt att tro att exempelvis de svenska socialdemokraterna skulle ställa upp på den typen av utpressning, särskilt inte ett valår där det redan går tungt för partiet.

Men de här olika ryktena visar vilken gryta det är som kokar och att vi kan vänta oss fler rykten, fler turer och i värsta fall en riktig urladdning med svåröverblickbara konsekvenser (med Storbritannien som skyndar på hotet att lämna Unionen, låst läge mellan parlament och kommissionen som inte kan enas om en kandidat eller något annat överraskande och dramatiskt)

(PO)

Ny generation tar över EPP

Det blir en ny generation politiker som tar över ledningen av EPP, den största partigruppen i Europaparlamentet. Tysken Manfred Weber är född 1972 och efterträder fransmannen Joseph Daul (född 1947) som gruppens ordförande.

Weber valdes nästintill enhälligt, 190 av 192 närvarande röstade på CSU:aren. Weber är till yrket ingenjör och gör sin tredje mandatperiod i parlamentet.

Tyskland är den största delegationen i EPP med 34 ledamöter, följt av Polen 23 och Frankrike 20. Sverige har fyra ledamöter i partigruppen; moderaterna Gunnar Hökmark, Christofer Fjellner och Anna-Maria Corazza Bildt samt kristdemokraten Lars Adaktusson.

Om PSE (Socialdemokraterna) fortsätter med Martin Schulz som partigruppsordförande blir alltså Europaparlamentsarbetets två nyckelfigurer tyskar. Hur det kommer att påverka synen på Tysklands makt inom EU och bilden av en traditionell fransk-tyskaxel som EU:s motor låter jag vara osagt, kanske löser Socialdemokraterna det genom att välja en fransman…

Läs mer på EPP:s hemsida.

Olle Schmidt (FP) skuggrapportör i momsfrågan

Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt har utsetts till den liberala (ALDE) gruppens skuggrapportör på momspaketet. Just nu gör EU-kommissionen en översyn av det direktiv vars tolkningar orsakat strid mellan kommissionen å en sidan och det svenska föreningslivet och det offentliga svenska livet. Stridsfrågan handlar om gränsdragningar där Sverige vill ha ett undantag som är tio gånger högre än vad direktivet föreskriver, vilket bland annat fått Riksidrottsförbundet och svensk idrott att gå i taket.

Kommissionens grönbok avslutas i maj och sedan tar det väl ungefär ett halvår innan det kommer ett skarpt förslag som parlamentet och ministerrådet ska arbeta med. Det är alltså den processen som Olle Schmidt blivit skuggrapportör för, det betyder enkelt förklarat att han är den liberala gruppens ansvarige i frågan. I parlamentet är det en parlamentariker från en partigrupp som utses som rapportör som har det övergripande ansvaret att sy ihop lösningar och kompromisser, de andra partigrupperna utser var sin skugga som också jobbar med paketet. För att ett förslag sedan ska bli verklighet som parlamentet och ministerrådet också komma överens.

ALDE är parlamentets tredje största partigrupp och beskedet är ett litet men viktigt steg för svenska intressen att skaffa sig centrala positioner inför behandlingen av momsfrågan. När det gäller tolkningen av det nuvarande direktivet är det en fråga mellan kommissionen och den svenska regeringen, där kommissionen som är väktare och första uttolkare av EU:s lagar och förordningar kan komma att dra Sverige inför EU-domstolen som då får avgöra om Sverige följer eller bryter mot direktivet.

(PO)

Parlamentet inte åter i Strasbourg före november?

Det kommer att bli dyrt att reparera det skadade taket på parlamentsbyggnaden i Strasbourg. Notan för takreparationen förväntas bli närmare 5 miljoner euro.

Som tur är för skattebetalarna så täcks kostnaden av garantin som gäller till i januari nästa år. Ansvarsfrågan kan dock mycket väl hamna i domstol mellan byggföretag, arkitekt och försäkringsbolag.

Parlamentet är nu mycket angelägen om att gå igenom hela byggnaden för att hitta eventuella fler konstruktionsfel så att de kan åtgärdas under garantitiden. Av särskilt intresse är konstruktionen med bron mellan nya och gamla byggnaden.

Därför kommer troligtvis även oktobers plenarsession att hållas i Bryssel och MEParna kan återvända till Strasbourg först i november.

(BH)

Svårare för Sverigedemokraterna och Junilistan 2009

De två stora gjorde upp om att göra det svårare för de mindre. Det handlar om Europaparlamentet och bildandet av partigrupper. EPP och PSE (kristdemokrater-konservativa & socialdemokrater) kom i förra veckan överens om att det ska bli svårare att bilda partigrupp.

Rent konkret kan det här påverka Sverigedemokraternas och Junilistans möjligheter att vara med i en partigrupp i Europaparlamentet efter 2009 om de klarar den svenska spärren. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan komma att påverkas vid ett dåligt valresultat över Europa.

Med de nya reglerna behövs det 25 medlemmar från sju olika länder, tidigare räckte det med sex länder och 20 medlemmar. De stora motiverar det med att man vill göra det svårare för extremhögern att få pengar och inflytande (partigrupper ger mer bidrag, bättre poster i utskott etc).

Förra året bildades ITS (Identitet, Suveränitet och Tradition) med bland andra Vlaams Belang från Belgien och Le Pens Nationella Fronten. Att den kunde bildas berodde på att Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i unionen och med detta följde också parlamentariker som på kort tid gjorde sig ökända för sina uttalanden om judar och romer.

ITS skulle ha fått nio miljoner kronor i mer stöd årligen och utökad talartid om det inte hade varit för att den främlingsfientliga gruppen var för främlingsfientlig så att man inte stod ut med varandra. Det hela gick åt skogen efter ett par månader när grälen blev för ilskna.

ITS försökte inledningsvis att ha en respektabel yta, jag minns att jag träffade Philip Claeys från Vlaams Belang som ihärdigt försökte tona de främlingsfientligheten och vilda fördomsfulla och kränkande uttalanden som gjorts bland annat av den bulgariske ledamoten gentemot en annan parlamentariker med romsk bakgrund.

Claeys pekade också ut Sverigedemokraterna som en framtida potentiell partner, men istället för partigrupp så föll det alltså ihop som en sufflé.

Efter valet 2009 blir det alltså svårare för extremhögern att få ihop en partigrupp. Men EPP och PSE gör det också genom beslutet svårare för alla andra. Junilistan tillhör de potentiella förlorarna. Deras partigrupp Eukritiska Ind/Dem saknar idag tillräckligt många ledamöter med de nya reglerna. Högergruppen UEN skulle också försvinna för att de har ledamöter från för få länder. I UEN är Danskt Folkeparti med och gissningsvis hamnar Sverigedemokraterna i det här sällskapet om de klarar spärren 2009 (vilket jag tror).

De små partigrupperna, inklusive liberalerna, var kritiska till beslutet och röstade emot. Men i Europaparlamentet är de två stora väldigt stora och alla andra mycket små – så röstsifforna blev 481 för och 203 emot.

De ledamöter som inte är med i en partigrupp sitter i kammaren som grupplösa. Deras möjlighet att bli rapportörer, få inflytande i utskott eller talartid är ringa för att inte säga obefintlig.

(PO)

Sarko i Strasbourg

Det har varit smått kaotiskt idag i Europaparlamentet när Frankrikes president Sarkozy var på besök.

Sarkozy är ju en vandrande mediecirkus när han drar omkring med utspel och energi så att det gnistrar och brinner till här och där. Och dagens framträdande i Europaparlamentet blev precis så odiplomatiskt som de som fruktar för det franska ordförandeskapet oroade sig över.

Först kom MEP:arna höll knappt på att komma in i parlamentet pga allt säkerhetspådrag. Sedan retade presidenten gallfebern på parlamentets polacker, EU-kritiker och Lissabonmotståndare genom gå hårt åt Polens president som tvekar att skriva under efter Irlands nej och genom att småtackla Irland för att säga nej.

Utvidgningsvännerna blev inte gladare över att Sarko uteslöt fler medlemmar, som Kroatien, om inte fördraget kommer på plats.

Sedan upprörde flera neutrala staters ledamöter genom att prata om försvarssamarbete och därefter vänster- och liberaler genom att driva på immigrationsfrågorna. 

På sina 30 minuter hann Sarko också med att ge sig på ECB, försvara bönderna inom EU och göra ett utspel för att fotbollen (varför just den???) ska få ha undantag från inre marknadsregler.

(PO)

Dagen gick till gasmotståndarna

Det pågår ett hårt lobby- och opinionskrig runt Nord Streams gasledning i Östersjön. På ena sidan finns resursstarka ryska Gazprom samt tyska jättarna BASF och Eon, uppbackade av respektive lands regeringar, på den andra sidan en brokig skara av små länder som de baltiska och Sverige samt ryskt-tyskt skeptiska Polen (inte utan historiska orsaker om man säger som så) samt diverse miljöintressen.

I dag togs dagen hem av det sistnämnda laget när frågan var upp i Europaparlamentet. Låt mig först tydligt säga att vad parlamentet tycker i frågan har ingen praktisk betydelse, utan ska ses som opinionsbildning. Med rösterna 542 mot 60 uppmanar parlamentet att kommissionen ska göra en ny miljögranskning. Flera svenska parlamentariker deltog i debatten.

För tio månader sedan var jag i Europaparlamentet och träffade då bland andra utrikesutskottets nuvarande ordförande och den föregående. Det var två herrar med skilda åsikter, polacken Jacek Sayusz-Wolski underkände argumentet att EU förbundit sig att genomföra gasledningen bara för att det fanns med på en prioriteringslista – något som Nordstreams styrelseordförande (tillika förre förbundskanslern) Gerhard Schröder har hävdat. Sayusz-Wolskis företrädare på posten, tysken Elmar Brok höll inte med. Gasledningen följer väldigt mycket nationslinjen.

Av en slump sprang jag på representanter från Nord Stream som var i Strasbourg för att lobba och fick också en intervju med Sebastian Sass från bolaget. På vägen från Strasbourg fick jag i bilen mitt livs första samtal från en pr-firma efter en intervju. PR-firman ringde från Sverige och presenterade sig som uppdragstagare åt Nord Stream och ville veta när, var och hur intervjuerna skulle sändas. Det var inget jag hade problem med att berätta, men det är en tydlig fingervisare hur avancerat och tufft opinionsspelet i den här frågan är och hur mycket resurser som Nord Stream lägger på det. Vad som antagligen hade hänt var att Nord Streams representant meddelade sitt huvudkontor om intervjun, som ringde sin landsansvariga PR-firma som skulle skaffa sig koll för att rapportera tillbaka.

Samtidigt är satsningen på PR-firmor småpengar i sammanhanget. Gasledningen beräknas kosta 120 miljarder kronor.

TILLÄGG: Läser just i Resume att förre statssekreteraren Ulrika Schenström ska lockas till Nord Stream som lobbyist. Idag inleds också Nord Streams flört med svenska opinionen i Almedalen. Som sagt var, pr-kriget är viktigt och Nord Stream ligger under. Ett lag som går dåligt, men som har pengar försöker alltid köpa sig ur krisen genom att värva nya spelare…

(PO)