Här kommer faktor X i valrörelsen

Mina gamla kollegor på SVT (två reportrar som jag har jobbat med och som jag har högt förtroende för) sitter på bomben i valrörelsen som kan pulverisera de partier som är berörda.

Det handlar om det här avslöjandet att utspel av parlamentariker kan köpas för utspel via en lobbyistfirma som gör Parliament Magazine och som ligger bakom den interna ryggdunkningstävlingen Parliamentarian of the Year (där ingen svensk vann i år).

SVT uppger att lobbyfirman framhåller särskilt två svenskar MEP:ar som ännu inte namngivits. Utifrån hur jag skulle ha lagt upp nyhetsarbetet så kommer det i steg 2 eller 3 och att man nu jagar dessa två för kommentarer.

Om jag tänker nyhetscykel förväntar jag mig att de kommer att publiceras senast till kl 19:30 i Rapport ikväll. Kanske tidigare om kvällstidningarna jagar fram namnen vilket tvingar SVT ut på banan. De partier som är berörda kommer att få en tuff uppåtbacke de tre sista dagarna före valet. För partier som hänger på gärdsgården kan det bli fullständigt förödande.

Troligt är att avslöjandet också kommer att kunna få effekter i att det ökar politikerföraktet vilket leder till påverkan i valdeltagandet eller att röster går till EU-skeptiska partier.

UPPDATERING 9:21: Räkna med att namnen publiceras på SVT.se runt lunchtid om inte förr.

UPPDATERING 9:50: Ser att en del i sociala medier tror att MEP:arna har fått pengar för att skriva. Det finns inget i SVT:s rapportering som tyder på det, och det är inte heller den bild jag har av hur det fungerar. Det är alltså firman som driver tidningen som tar betalt. Sedan matchar dom det som lobbyisten vill ha fram med parlamentariker som de vet ligger åtminstone ganska nära i sakuppfattning. Parlamentarikerna å sin sida har ett behov av att synas och få ut sitt budskap och hugger glatt på alla chanser. Det är som professor Torbjörn Larsson säger till SVT, att det är inte olagligt men en form av manipulation som man som politiker behöver vara vaksam över. En parlamentariker som får en fråga från ex SVT Opinion att skriva en debattartikel i ett ämne som redaktionen jagar eller en fråga från Parliament Review att skriva om ett ämne (som ett företag betalt för) ser inte alla gånger någon tydlig skillnad på frågorna om att medverka.

Sedan är det som signaturen Peter skriver i kommentarsfältet att ”Thought leader”-artiklarna på hemsidan har en sponsrad rad. Läs hela Peters kommentar nedan.

UPPDATERING 12:34: Den första som pekas ut är Marit Paulsen (FP).

UPPDATERING 15:28: Den andra är Mikael Gustafsson (V). Om det inte kommer mer så har jag tagit i för mycket i mitt faktor X-uttalande ovan. Läs mer här.

UPPDATERING 09:01 (dagen efter): Kan konstatera att jag hade fel i impact i valrörelsen, och att jag trodde att det skulle hålla längre. Jag får pudla detta  inlägg.

(PO)

Mandaten i Expressen/Demoskop

Missade igår att Expressen kom med en opinionsmätning  – också den utan mandatfördelning, men jag har kört siffrorna i en mandatkalkylator. Notervärt här är att Fi klarar spärren på 4 procent. Dessutom klarar både KD och C sina mandat. Notera också de stora skillnaderna för vissa partier mellan DN och Expressens mätningar, till exempel är KD dubbelt så stora hos Expressen som DN medan de får samma resultat ex för Miljöpartiet. 

Parti Procent (i Expr/Demoskop) och antal mandat

Moderaterna 17,8 procent: 4 mandat
Folkpartiet 9,2 procent: 2 mandat
Centerpartiet 5,4 procent: 1 mandat
Kristdemokraterna 6 procent: 1 mandat
Socialdemokraterna 29,8 procent:  6 mandat
Vänsterpartiet 6,7 procent: 1 mandat
Miljöpartiet 12,6 procent: 3 mandat
Sverigedemokraterna 6,3 procent:  1 mandat

Feministiskt Initiativ 4,3 procent: 1 mandat

Piratpartiet 1,4:  0 mandat

 

Mandatfördelning i DN/Ipsos

Eftersom det av någon anledning inte är så att något medieföretag vill räkna ut mandaten i sina opinionsmätningar så fortsätter jag.

Nu är det DN/Ipsos som pekar på framgångar för bl a S och M jfr med valresultatet. Moderaterna får ett femte mandat och Socialdemokraterna är nära sitt sjunde. Vänsterpartiet (första gången V får två mandat sen jag började räkna mandaten i undersökningarna) och Miljöpartiet får ytterligare vardera ett mandat. Kristdemokraterna och Piratpartiet halkar ut. Folkpartiet tappar ett mandat men Centerpartiet klarar sitt enda med nöd och näppe. SD kommer in och Fi hamnar utanför.

Parti Procent (i DN/Ipsos) och antal mandat

Moderaterna 22,8 procent: 5 mandat
Folkpartiet 8,6 procent: 2 mandat
Centerpartiet 4,0 procent: 1 mandat
Kristdemokraterna 2,9 procent: 0 mandat
Socialdemokraterna 30,7 procent:  6 mandat
Vänsterpartiet 7,1 procent: 2 mandat
Miljöpartiet 12,7 procent: 3 mandat
Sverigedemokraterna 5,7 procent:  1 mandat

Feministiskt Initiativ 2,8 procent: 0 mandat

Piratpartiet 1,3:  0 mandat

 

Georgien (5): Överraskande tyst från svenska EU-politiker

Bortsett från utrikesminister Carl Bildt är det tyst om kriget i Kaukasus från svenska politiker på EU-nivå. En förklaring kan förstås vara att det är semester för europaparlamentarikerna, men ett europeiskt krig borde kanske vara skäl nog att i alla fall uppdatera sina hemsidor/bloggar. Endast en svensk Europaparlamentariker har kommenterat konflikten på sin nätsajt visar Eubloggens genomgång. Det är Gunnar Hökmark (m) som skrivit fem inlägg på sin hemsida om kriget, bland annat: ”Med militärt våld söker man utpressa ett litet land för att få en ny politisk ledning. Så handlar en regim som ignorerar internationell rätt, som anser sig ha rätt att upprätthålla sina intressen i andra självständiga stater och som anser att makt går före rätt. Det är ett förhållningssätt som har präglat Ryssland under Putins ledning och det är ett förhållningssätt som nu präglar Rysslands politik mot en grannstat.

Det finns ingen annan grannstat som automatiskt står fri från motsvarande påtryckningar och utpressning. Den viktiga skillnaden handlar om Rysslands syn på sina intressen, medlemskap i Nato och i EU samt vilken försvarsförmåga man har mot terrorbombningar och stridsvagnsförband.”

Gunnar Hökmark har också yttrat sig i frågan som vice ordförande i EPP-gruppen (kristdemokrater och konservativa) i Europaparlamentet. Läs uttalandet här.

Lika tyst är det från de politiska partierna. På riksdagspartiernas hemsidor nämns inte kriget med ett enda ord, med undantag för Folkpartiet där dess utrikespolitiska talesperson Birgitta Olsson uppmanar EU att knyta Georgien närmare: ”Omedelbart efter att en vapenvila trätt i kraft bör EU därför knyta Georgien närmare sig genom ett fördjupat grannskapssamarbete. Georgiens Europaperspektiv måste stärkas. Det är viktigt att EU ger ett tydligt stöd till forna Sovjetstater som utvecklas mot demokrati, däribland Georgien”.

Bland de partier som sagt att man ställer upp i Europaparlamentsvalet 2009 är det tomt på kommentarer hos Junilistan, Sverigedemokraterna, Feministiskt Initiativ och Piratpartiet. Bland småpartierna går det däremot hitta uppdateringar om konflikten, till exempel hos Rättvisepartiet Socialisterna.

Den senaste utveckling i konflikten kan läsas exempelvis på SvD eller Nyhetskanalen,

Svårare för Sverigedemokraterna och Junilistan 2009

De två stora gjorde upp om att göra det svårare för de mindre. Det handlar om Europaparlamentet och bildandet av partigrupper. EPP och PSE (kristdemokrater-konservativa & socialdemokrater) kom i förra veckan överens om att det ska bli svårare att bilda partigrupp.

Rent konkret kan det här påverka Sverigedemokraternas och Junilistans möjligheter att vara med i en partigrupp i Europaparlamentet efter 2009 om de klarar den svenska spärren. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan komma att påverkas vid ett dåligt valresultat över Europa.

Med de nya reglerna behövs det 25 medlemmar från sju olika länder, tidigare räckte det med sex länder och 20 medlemmar. De stora motiverar det med att man vill göra det svårare för extremhögern att få pengar och inflytande (partigrupper ger mer bidrag, bättre poster i utskott etc).

Förra året bildades ITS (Identitet, Suveränitet och Tradition) med bland andra Vlaams Belang från Belgien och Le Pens Nationella Fronten. Att den kunde bildas berodde på att Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i unionen och med detta följde också parlamentariker som på kort tid gjorde sig ökända för sina uttalanden om judar och romer.

ITS skulle ha fått nio miljoner kronor i mer stöd årligen och utökad talartid om det inte hade varit för att den främlingsfientliga gruppen var för främlingsfientlig så att man inte stod ut med varandra. Det hela gick åt skogen efter ett par månader när grälen blev för ilskna.

ITS försökte inledningsvis att ha en respektabel yta, jag minns att jag träffade Philip Claeys från Vlaams Belang som ihärdigt försökte tona de främlingsfientligheten och vilda fördomsfulla och kränkande uttalanden som gjorts bland annat av den bulgariske ledamoten gentemot en annan parlamentariker med romsk bakgrund.

Claeys pekade också ut Sverigedemokraterna som en framtida potentiell partner, men istället för partigrupp så föll det alltså ihop som en sufflé.

Efter valet 2009 blir det alltså svårare för extremhögern att få ihop en partigrupp. Men EPP och PSE gör det också genom beslutet svårare för alla andra. Junilistan tillhör de potentiella förlorarna. Deras partigrupp Eukritiska Ind/Dem saknar idag tillräckligt många ledamöter med de nya reglerna. Högergruppen UEN skulle också försvinna för att de har ledamöter från för få länder. I UEN är Danskt Folkeparti med och gissningsvis hamnar Sverigedemokraterna i det här sällskapet om de klarar spärren 2009 (vilket jag tror).

De små partigrupperna, inklusive liberalerna, var kritiska till beslutet och röstade emot. Men i Europaparlamentet är de två stora väldigt stora och alla andra mycket små – så röstsifforna blev 481 för och 203 emot.

De ledamöter som inte är med i en partigrupp sitter i kammaren som grupplösa. Deras möjlighet att bli rapportörer, få inflytande i utskott eller talartid är ringa för att inte säga obefintlig.

(PO)

Piratpartiet siktar på parlamentet 2009

Den gångna helgen höll piratpartister från olika delar av Europa möte i Uppsala. Mötet fokuserade en hel del på det stundande parlamentsvalet och valstrategi diskuterades. Piratpartisterna har insett att de framför allt är starka på tekniska univeristet och kommer att fokusera på universitetsorterna för att mobilisera aktiva som kan sprida kampanjbudskapet.

Piratpartisterna hoppas på att kunna påverka EU genom att finnas i parlamentet och först och främst påverka den partigrupp som de väljer att ingå i. Mötet angav ingen riktning åt vilket håll, utan slog bara fast att den grupp som ”ger bästa budet”/mest lik Piraterna kommer att väljas.

När det gäller EU-institutionella frågor landar piraterna i tre värdeord:

*Subsidiaritet – att besluten ska tas av medlemsländerna och lägre nivåer så långt som det går.

*Transparens – det är svårt att följa med beslutsfattandet, beslut sker bakom stängda dörrar – något som ska motverkas.

*Ansvarsutkrävande – enbart parlamentet är direkt folkvalt och bör därför få ökat inflytande på bekostnad av av rådet och kommissionen.

Hela Piratpartiets 2009-strategi kan läsas här.

Med ett valdeltagande på ca 40 procent (som förra valet) krävs det strax över 100 000 röster för att kravla över spärren på 4 procent. Piratpartiet sällar sig nu till de hoppfullas skara som sedan tidigare består av Feministiskt iniativ och Sverigedemokraterna.

(PO)