Fortsatt politiskt spänningsfält i EU-nämnden

Den politiska friktionen i Sveriges Riksdag fortsätter att ha EU-nämnden som spänningsfält. Regeringen Löfven fortsätter att ha det besvärligt med vad som utspelar sig i nämnden, eller vad som inte utspelar sig där.

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Foto: Melker Dahlstrand/ Riksdagsförvaltningen

Vi börjar med ett nederlag för regeringen: 

Jämställdhetsminister Åsa Regnér får åka till ministerrådet med motsatt politik än vad regeringen vill föra i fråga om kvotering i bolagsstyrelserna. Det är andra gången som regeringen på kort tid fått åka till Rådsmöten med Alliansens politik (ni minns väl sifferbingo?).

På torsdag är EU-kommissionens förslag om kvotering av minst 40 procent av underrepresenterat kön i börsbolagsstyrelserna senast 2020 uppe för beslut i rådet. Italienska ordförandeskapet har försökt kompromissa fram att nivån bara ska vara tvingande för länder som inte uppnått 25 procent till 2018. Det för att försöka bryta upp den blockerande minoritet av länder som Sverige tillhörde före valet, och fortsätter att tillhöra efter regeringens bakslag i EU-nämnden.

Enligt Europaportalen var samtliga riksdagspartier (dvs Alliansenpartiera, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna) som inte sitter i regeringen eniga om att stoppa Sveriges stöd för kompromissförslaget och det på två olika grunder, att företagen ska få bestämma själva eller att det inte ska vara en EU-kompetens att besluta om frågan.

Och fortsätter med ännu en KU-anmälan:

Moderaterna har valt att ta ännu ett ärende till riksdagens konstitutionsutskott. Den här gången handlar det om vad som inte sades på ett sammanträde. Bakgrunden är att när fjärde järnvägspaketet var uppe på rådsmötet 8:e oktober (pressmeddelande om mötet) så argumenterade infrastrukturminister Anna Johansson, enligt KU-anmälan från Jessica Rosenkrantz, emot ”marknadslösningar” för järnvägarna. Problemet menar Rosenkrantz är att Anna Johansson inte hade mandat från nämnden att föra fram Sveriges linje på det sättet vilket delvis är formellt korrekt men inte en korrekt politisk analys av nämndens möte.

Går vi tillbaka till de stenografiska anteckningarna i Nämnden den 3:e oktober så är det lätt att konstatera att det skedde i en bryttid mellan nya och gamla regeringen men också att den nya regeringens linje flaggades i nämnden (med som jag tolkar det faktiskt med stöd av Sverigedemokraterna att motsätta sig marknadslösningar) och skulle ha haft en majoritet om nämndens ordförande eller socialdemokratiska gruppledare brytt sig om att göra tydligare yrkanden och inte bara ett medskick att man flaggar för det. Vilket gör att KU-anmälan, i ljuset av den större riksdagsoredan som föreligger, blir akademisk och väl detaljorienterad.

Möjligtvis kan man klandra Marie Granlund och ordföranden Carl Schlyter för att inte gjort det formellt bäddat för den nya regeringens ställning annat än som medskick istället för en protokollförd position, men att dra regeringen inför KU för det är att fokusera på mygg istället för elefanter.

Här är vad som sades enligt stenografens anteckningar:

Anf.  51  Departementsrådet TIM BROOKS:

Det är en första politisk diskussion om den politiska delen. Det fjärde järnvägspaketet syftar till att fullfölja det gemensamma europeiska järnvägsområdet. Det innebär att skapa en inre järnvägsmarknad där europeiska järnvägsföretag kan erbjuda järnvägstjänster utan onödiga tekniska och administrativa hinder. Dessa hinder utgör i dag stora problem för den som vill utföra järnvägstransporter över gränserna i Europa. Rådet antog i juni en politisk överenskommelse om den tekniska delen av paketet.

Nu har rådet börjat arbeta med den andra delen, som rör järnvägens marknadsregler. Centrala förslag är öppet marknadstillträde på den inhemska marknaden för persontrafik på järnväg, möjlighet att skydda den allmännyttiga trafiken från att förlora intäkter på grund av tillkommande kommersiell trafik och stärkta regler för att garantera infrastrukturförvaltarens oberoende från järnvägsföretagen. Huvudregeln är fullständig organisatorisk separation. Syftet är att tilldelningen av infrastrukturkapacitet ska ske på ett icke-diskriminerande sätt. Det ska också ske obligatorisk konkurrensutsättning av avtal om allmännyttig kollektivtrafik på järnväg.

Genom dessa förslag vill kommissionen stärka järnvägens konkurrenskraft i förhållande till andra trafikslag. Förslaget är kontroversiellt i vissa medlemsländer. Därför har ordförandeskapet valt att inleda förhandlingen med en diskussion på en principiell nivå. Genom riktlinjedebatten hoppas ordförandeskapet få vägledning inför den fortsatta förhandlingen.

De centrala åtgärder som föreslås för det gemensamma europeiska järnvägsområdet är i flera fall redan vidtagna i Sverige. Regeringen bör därför framföra erfarenheter från de senaste 25 årens reformering av den svenska järnvägssektorn. Redogörelsen kan till exempel innehålla viktiga aspekter som separering mellan infrastrukturförvaltning och järnvägsföretag samt tillåtelse för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ingå avtal om allmännyttig tågtrafik.

Anf.  52  MARIE GRANLUND (S):

Det är en speciell dag i dag. Nuvarande regering har en ståndpunkt, men Socialdemokraterna med flera har en annan. Vi uppfattar det som att ståndpunkten här är mer deskriptiv, att man beskriver vad Sverige har gjort på området. Den ståndpunkten kan vi acceptera. Däremot har vi i sak en annan uppfattning, som vi framöver kommer att framföra.

Anf.  53  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi tycker inte att persontrafiken med nödvändighet måste konkurrensutsättas på den här nivån. Framför allt tycker vi inte att det här är en fråga för EU att behandla. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  54  JENS HOLM (V):

Jag vill ansluta mig till det som Marie Granlund sade. Vi i Vänsterpartiet tycker att det finns ganska tydliga exempel från Sverige på det negativa med en total avreglering av järnvägstrafiken inklusive underhållet. Därför ansluter jag mig till det medskicket.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att departementsrådet inte vill kommentera detta.

Anf.  56  Departementsrådet TIM BROOKS:

Vi vill inte kommentera det, men vi noterar och för fram det.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna jämte ett medskick från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Bara för att det bör ske, behöver det inte göra det

Under de kommande dagarna sker de intensiva sista förberedelserna inför EU-toppmötet på torsdag och fredag. Men leder alltid toppmötets slutsatser till lag?

Det verkar sannerligen inte alltid vara fallet, enligt en studie gjord av EU-parlamentets utredningsenhet EPRS. För den som är ny i EU-politiken är detta kanske något förvirrande, när det som lärs ut är att toppmötets slutsatser ska dra upp riktlinjerna för unionens samarbete. Men det finns många platser på vägen där besluten kan fasta.

När exempelvis rådet  av statschefer önskade att riktlinjer för en gemensam skattebas skulle läggas upp för företag inom unionen i mars 2o11 var både kommissionen och parlamentet relativt snabba med att lägga fram förslag och etablera en åsikt. Men som i så många andra frågor som rör gemensam skattepolitik har förslaget fastnat i maskineriet. Denna gång i ministerrådet (se rapporten s. 16).

Utredningsenheten har delat upp slutsatserna och rekommendationerna sektorsvis, och grafen visar att frågorna som rör utrikespolitiken har stött på mest problem.

EUCO slutsatser

Bland de frågor i utrikespolitiken som inte har tagit sig vidare återfinns bland annat förslag på att öppna upp marknaden för försvarsindustrin. Denna, och andra kniviga förslag ska följas upp under toppmötet i juni 2015 (se s.64 i rapporten).

Så vad kan man då vänta sig av de slutsatser som kan komma fram under nästa veckas toppmöte? Det som toppar agendan är EUs klimat- och energipolitik för perioden mellan 2020 och 2030.

Positionerna har kartlagts av flera aktörer, bland annat Euractiv, och det ser ut som om det kan bli spännande sista dagars diskussioner. Men även om slutsatserna kan vara tydliga i formuleringarna, så finns det alltså fortfarande många fler hinder på vägen. More to come helt enkelt. Positioner inför EUCO. Euractiv

Se hela sammanställningen här.

Värt att notera är att Svenskarna verkar ganska ensamma om att vilja ha minst 40 procents (numera 50 procents) minskning av utsläppen och bindande energieffektiviseringsmål. Samtidigt är förnyelsebartmålet på 40 procent som presenterades av svenska regeringen under fredagen inte med i sammanställningen.

Sista minuten valinformation

DSC_0086

Idag röstar Sverige i det som EUbloggen kallar för det indirekta ministerrådsvalet. Riksdagsvalet avgör vilken politik Sverige för i den ena av EU:s lagstiftande kamrar. Här samlas den valbebevakning som EUbloggen gjort:

Granskning av valmanifest med EU-perspektiv

Problemet med att inte berätta om EU-politiken i Valmanifesten

Partierna missar EU-perspektivet i Zombiefrågan

och så en gammal favorit i repris:

Det här vill inte partierna prata om inför Europaparlamentsvalet

DSC_0091

 

EUbloggen granskar valmanifesten: S får G

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får GSverigedemokraterna får VG och Alliansen får VG.

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

SOCIALDEMOKRATERNA socialdemokraterna

Har eget EU/Europakapitel: Nej.

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 14

Europa: 2

Europeisk(a): 1

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

Stärka EU:s utrikespolitiska röst.

Mer EU-solidarisk flyktingpolitik.

EU ska göra mer för utbildning (S svarar inte på hur eller vad).

EU-medlemskap öppet för alla Europas länder.

EU ska stödja Ukraina och motverka Rysslands destablisering.

EU ska minska växthusgasutsläppen med 50% till 2030 jfr med 1990, samt 40% förnyelsebar energi och ökad energieffektivisering (ingen nivå angiven här)

Löntagarnas rättigheter (ej definierat) ska stärkas i EU.

Överraskningsfaktor: Att inte heller Socialdemokraterna orkar hålla uppe EU-perspektivet eller ange konkret vilken EU-politik partiet vill driva i Rådet.

Kommentar: När Socialdemokraterna inledningsvis berör EU och Europa handlar det om positionering, i vilka ämnen som socialdemokratin vill att Sveriges ska vara bäst i EU-klassen. Längs vägen missar partiet i sitt valmanifest koppla EU-vardagen och hur EU kan påverkas för att påverka Sverige i en rad fråga, allt från transportfrågor till arbetsmarknad. Dessutom missar partiet att koppla exempelvis kemikaliefrågorna till EU-nivån.

När Socialdemokraterna kommer till ett internationellt kapitel så är det först där EU tar plats, som något i vår omvärld. Raskt raddas en rad ambitioner upp, men påfallande ofta är de okonkreta. Det är bara i fråga om klimat och energi som S sätter upp konkreta siffermål. Annars blir det mer vagt, EU ska göra mer för utbildning men hur då, (och varför fanns det inte med i skolkapitlet utan slängs in i slutet?), varför fick inte löntagarnas rättigheter plats under ambitiös jobbpolitik för alla (och vad vill man göra).

Socialdemokraterna borde kunna bättre än så här efter att ha styrt Sverige under den första delen av vårt medlemskap, när dessutom Margot Wallström ska utnyttjas i valrörelsen och man har hämtat hem sitt stjärnnamn Åsa Westlund från Europaparlamentet till Riksdagsvalet så borde Socialdemokraterna kunnat göra så mycket mer och bättre av sitt valmanifest utifrån ett EU-perspektiv, framför allt är man väldigt otydlig med det man vill göra.

Nu är ju konkurrensen om betygen inte direkt stenhård och S skrapar ihop till ett G utan att behöva vara orolig för att bli underkänd, men för ett parti som vill ha statsministerposten så förväntar sig i alla fall EUbloggen mer av valmanifestet än så här.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.

HELA LISTAN: Kadyrov omfattas EU-sanktioner

Medlemsländernas ständiga EU-ambassadörer har nu släppt listan (officiell genom publicering i Eurlex) på den utökade sanktionen mot Ryssland pga Ukrainakrisen. Det handlar om individer och organisationer/företag som får sina tillgångar frysta i EU-länderna och som får reseförbud inom EU. Helt klart är att EU nu förstärker sitt fingerpekande mot Moskva.

Några på listan centralt placerade personer i Moskva, som fem ledamöter i ryska federationens säkerhetsråd:

  • Fradkov, direktör för utrikesunderrättelsetjänsten
  • Patrushev, sekreterare i säkerhetsrådet
  • Bortnikov, direktör FSB
  • Nurgaliev, stf sekreterare i säkerhetsrådet
  • Gryzlov

Notera särskilt Tjetjeniens envåldshärskare Kadyrov som anklagas för att aktivt bistått att underblåsa oron i Ukraina nu finns med. Sammanlagt på listan finns 14 män och en kvinna, Ekaterina Gubareva som är Donetskts utrikesminister och ska ha bidragit till beväpningen av separatistgrupper genom användade av sina bankkonton.

Bland företagen finns en rad som konfiskerats av myndigheterna på Krim, förutom infrastruktur som hamnar, färjor och flygplats finns en semesteranläggning och en rad olika alkoholtillverkare.

Här är de personer som omfattas av åtgärderna med EU:s motiveringar (texten nedan är alltså återigen rakt av från den svenskspråkiga officiella översättningen som finns i Eurlex):

Mikhail Efimovich FRADKOV – Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Nikolai Platonovich PATRUSHEV – Ständig ledamot av och sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Aleksandr Vasilievich BORTNIKOV – Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd; direktör för den federala säkerhetstjänsten (FSB). Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Rashid Gumarovich NURGALIEV – Ständig ledamot av och ställföreträdande sekreterare för Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor, var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Boris Vyacheslavovich GRYZLOV – Ständig ledamot av Ryska federationens säkerhetsråd. Som ledamot av säkerhetsrådet, som ger råd om och samordnar nationella säkerhetsfrågor var han inblandad i att utforma den ryska regeringens politik som hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Sergei Orestovoch BESEDA –  Befälhavare för femte avdelningen vid Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB). Som högre FSB-officer är han chef för en ansvarig tjänst som har tillsyn över underrättelseoperationer och internationell verksamhet.

Mikhail Vladimirovich DEGTYAREV –  Ledamot av statsduman. Den 23.5.2014 informerade han om invigning av en ”de facto-ambassad” för den icke erkända s.k. ”Folkrepubliken Donetsk” i Moskva; han bidrar till att undergräva eller hota Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Ramzan Akhmadovitch KADYROV – Republiken Tjetjeniens president. Kadyrov gjorde uttalanden till stöd för den olagliga annekteringen av Krim och till stöd för det väpnade upproret i Ukraina. Han förklarade bl.a. den 14 juni 2014 att han ”kommer att göra vad som helst för att hjälpa till att blåsa nytt liv i Krim”. I det sammanhanget tilldelades han medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Dessutom förklarade han sig den 1 juni 2014 beredd att sända 74 000 tjetjenska frivilliga till Ukraina om så begärdes.

Alexander Nikolayevich TKACHYOV – Guvernör för Krasnodar Krai. Han tilldelades medaljen ”för Krims befrielse” av den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim för sitt stöd till den olagliga annekteringen av Krim. Vid detta tillfälle sade den tillförordnade ledaren för Autonoma republiken Krim att Tkachyov var en av de första att uttrycka sitt stöd för Krims nya ”ledarskap”.

Pavel GUBAREV – En av dem beskrivit sig som ledare för den s.k. ”Folkrepubliken Donetsk”. Han begärde rysk intervention i östra Ukraina, bland annat genom utplacering av ryska fredsbevarande styrkor. Han är associerad med Igor Strelkov/Girkin, som är ansvarig för insatser som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Gubarev är ansvarig för rekrytering till separatisternas väpnade styrkor.

Ansvarig för övertagandet av den regionala regeringsbyggnaden i Donetsk med proryska styrkor och utnämnde sig själv till ”folkets guvernör”.

Trots att han arresterades för att hota Ukrainas territoriella integritet och därefter släpptes, har han fortsatt att spela en framträdande roll inom separatisternas verksamhet och på så sätt undergrävt Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Ekaterina GUBAREVA – I egenskap av s.k. ”utrikesminister” är hon ansvarig för att försvara den s.k. ”Folkrepubliken Donetsk”, och på så sätt för att undergräva Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Dessutom används hennes bankkonto för att finansiera olagliga beväpnade separatistgrupper. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har hon därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Fedor BEREZIN – Den s.k. ”vice försvarsministern” i den s.k. ”Folkrepubliken Donetsk”. Han är associerad med Igor Strelkov/Girkin, den s.k. ”försvarsministern” i den s.k. ”Folkrepubliken Donetsk”, som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Berezin därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Valery Vladimirovich KAUROV – Har beskrivit sig som ”president” i den s.k. ”Republiken Novorossija” som har uppmanat Ryssland att placera ut trupper i Ukraina. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har han därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Serhii Anatoliyovych ZDRILIUK – Senior rådgivare till Igor Strelkov/Girkin som är ansvarig för åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Genom att åta sig detta och agera i denna egenskap har Zdriliuk därför stött åtgärder och politik som undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Vladimir ANTYUFEYEV – F.d. ”minister för statssäkerhet” i separatistregionen Transnistrien. Sedan den 9 juli 2014, har han varit förste vice premiärminister Folkrepubliken Donetsk och ansvarig för säkerhet och brottsbekämpning. I denna egenskap är han ansvarig för separatisternas ”myndighetsverksamhet” i den s.k. ”Folkrepubliken Donetsks regering”

(PO)

Anna Hedh skuggrapportör i kvotering av bolagsstyrelser

FOTO © European Union 2013 - EP

Anna Hedh (S) FOTO © European Union 2013 – EP

Socialdemokraten Anna Hedh har utsetts till en av de parlamentariker som ska arbeta med parlamentets andra behandling av kommissionens omstridda förslag att införa kvotering för det underrepresenterade könet i bolaggstyrelserna 2020 för bolag över 250 anställda. Frågan har drivits hårt av kommissionären Vivane Reding som kallat det för ”första sprickan i glastaket”.

Förslaget fick också stöd i Europaparlamentets första läsning med en stor majoritet.

I Rådet, medlemsländernas behandling, är var det stora motståndet finns. Fler länder har uttryckt tveksamheter kring kvoteringskravet som till exempel Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Sverige, Ungern, Tjeckien, Litauen, Malta, Slovenien och Bulgarien har i varierande grad uttalat sig emot bindande krav.

Frågan var uppe i rådet i början av juli senast och då noterades följande slutsats:

”During the Hellenic Presidency, the Council working party discussions have revealed a broad consensus in favour of the proposal’s objective; nevertheless opinions continue to differ sharply regarding the best way of achieving it.

While all delegations are in principle in favour of improving gender balance on company boards, a number of delegations continue to prefer national measures (or non-binding measures at the EU level) whereas others support EU-wide legislation. During the Hellenic Presidency, the working party has mainly concentrated its work on technical aspects. Further work and political reflection will be required before a compromise can be reached. ”

Notera den fina omskrivningen för att det finns motstånd i Rådet; ”Further work and political reflection…”

Parlamentet förbereder sig nu för att få tillbaka bollen, och helst också sätta press på rådet, genom att formera sitt team av parlamentariker som ska lotsa frågan en andra gång, med Rådets ändringsförslag (om nu inte rådet mot förmodan antar parlamentets position). genom utskotten och i plenum. Ansvaret ligger hos två olika utskott, Rättsliga utskottet (JURI) och jämställdhetsutskottet (FEMM).

Anna Hedh har blivit socialdemokratiska partigruppens skuggrapportör i FEMM. Skuggrapportören arbetar med lagförslaget, nära huvudrapportören, på uppdrag av partigruppen. Rapportörer  är Evelyn REGNER (JURI, S&D, Österrike) och Mariya GABRIEL (FEMM, EPP, Bulgarien).

 


(PO)

MH17 gör hökar av duvor

När EU:s utrikesministrar möts under tisdagen efter nedskjutningen av #MH17 så står skärpta sanktioner mot Ryssland på agendan. Inbjuden till mötet att redogöra för den senaste utvecklingen är Ukrainas utrikesminister. Frågan är om EU nu är redo att inför steg 3 i sanktionerna eller om det blir en ”2+”.

Situationen i östra Ukraina får näring av att Ryssland aktivt bistår separatisterna och hur rebellerna har hanterat kraschplatsen minskar inte ilskan. Förutom uppgifter om regelrätt plundring, hemlighållande av innehav av svarta lådan i tre dygn, stoppandet av inspektörer så har idag uppgifter kommit om stulen diplomatpost.

Storbritanniens David Cameron ska i tre dagar förgäves försökt få tag på Putin innan denne svarade. Nederländerna, som drabbats hårdast, har nu premiärministern Mark Rutte att hantera en stor ilska och frustration hos väljarna.

Räkna med EU:s utrikesministrar nu höjer tonläget och sanktionslistan något snäpp, även om Frankrike hittills inte tänkt sig stoppa försäljningen av Mistralfartyg till Ryssland (för att förstås vad Mistral är – så kan man enkelt säga att i ett svenskt perspektiv ”en värja som pekar mot ett försvarslöst Gotland”. Mistral är ett fartyg med kapacitet att både transportera attackhelikoptrar och en bataljon med stridsvagnar tillsammans med landstigningsfarkoster. Det är ett offensivt vapen för att ta trupp över hav, landsätta och få stöd av attackhelikoptrar).

För att bättre förstår varför EU agerar på ett annat sätt än USA i fråga ryska sanktioner så har Open Europe i våras gjort en översikt mellan var länderna står en skala på -5 till +5. . Jag har grupperat utifrån Open Europes sammanställning av Duvor-Hökar länderna i en uppdelning mellan mjuka och hårda i vardera kategori. Katastrofen med #MH17 drabbade hårdast en av EU:s mjuka duvor, Nederländerna, vilket också kan bidra till att förändra dynamiken på utrikesministermötet.

Duvor i det här fallet är de som inte vill införa sanktioner och är mån om att ha en bra relation till Ryssland. Hökarna är länder som vill ha hårdare sanktioner.

Hårda Duvor (-5 till – 3)

Bulgarien, Cypern, Grekland, Luxemburg, Spanien och Italien.

Kommentar: Här finns länder som traditionellt och religiöst står nära Moskva (ortodoxa länder) som Bulgarien (dessutom slaviskt), Cypern och Grekland. Starka ryska finansintressen, som Cypern och Luxemburg. Italien har gasprojektet South Stream och nära banden som funnits mellan Berlusconi och Putin. Inte så konstigt att Litauen fick frispel på att Mogherini, Italiens utrikesminister, skulle bli EU:s utrikeschef. Samtidigt har Italien (kanske för att anpassa sig så att Mogherini ska kunna ha en chans ändå på mötet sista augusti) utåt i alla fall skärpt språket. Spanien har jag ingen riktigt snabb och bra förklaring till, annat än kanske tradition och goda kontakter med Moskva post-Franco? Spanien har också inför mötet haft uttalanden som varit betydligt mjukare än Italiens.

Mjuka Duvor (-2 till – 0,5)

Ungern, Slovakien, Finland, Tyskland, Nederländerna, Österrike.

Kommentar: Nederländerna och Tyskland har omfattande handel, Finland (39-44), Ungern (56) och Slovakien (68) har den hårda vägen lärt sig vikten att odla långsiktiga och försiktiga (men inte naiva) relationer österut men känner sig inte direkt hotade eller nervösa för egen del.

Varken Duva eller Hök (0)

Kroatien, Portugal, Malta.

Mjuka Hökar (0,5 till 1)

Frankrike & Tjeckien

Kommentar: Frankrike hamnar här, men är ännu inte redo att offra Mistralförsäljningen, skulle vara intressant om någon med djupare kunskap om fransk utrikespolitik kunde dela med sig av sina kunskaper!

Hårda Hökar (2,5 till 5)

Irland, Danmark, Sverige, Belgien, Rumänien, Storbritannien, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Kommentar: Mycket oroliga nära grannar (Baltikum, Polen och Rumänien) som ser scenarion hur de kan drabbas härnäst tillsammans med anglosaxisk värdegemenskap med USA (Storbritannien & Irland) kombinerat med landet för Natohögkvarteret Belgien och bekymrade små Östersjöstater (Sverige och Danmark). Särskilt David Cameron har inför utrikesministermötet hållit en hög profil: ”This is a defining moment for Russia. The world is watching and President Putin is facing a clear choice.”.

Hårdaste hökarna i Open Europes skala är två länder som inte förvånar någon som följt uttalanden under våren, Litauen och Polen som båda hamnar på +5.

Rimligtvis borde nedskjutningen av MH17 åtminstone förflytta Nederländerna från mjuka duvor till mjuka hökar och det borde var tillräckligt för att förändra dynamiken i rummet. Kommer fler duvor att förvandlas till Hökar över hur Ryssland och de pro-ryska väpnade grupperna agerat i frågan om MH17? Hur det ter sig får vi se efter tisdagens möte.

Samtidigt oroar signalerna från Ryssland och det finns rapporter om militära förstärkningar och rysk upptrappning i Ukrainas gränsområden. Jag kan bara hoppas att mitt mörka scenario från kraschdagen inte är på väg att förverkligas.

(PO)

Ukrainakrisen förvärras – sammanfattning & vad händer nu

Det är en ofattbar tragedi för 295 familjer och för hela Malaysia som haft två flygkatastrofer i år. Katastrofen med #MH17 är svår att ta in. Mina tankar och mitt deltagande går till de anhöriga.

Vad vi vet nu:

Ett malaysiskt plan var på väg från Amsterdam till Kuala Lampur när det kraschade på rebellkontrollerat område i östra Ukraina. Samtliga ombord avled, 295 personer, och huvudteorin är att planet sköts ned, mest troligt av rebellerna.

Rebellerna har enligt olika källor tidigare skrutit med att man kommit över vapensystem (BUK) som gör att man kan skjuta ned flygplan på hög höjd. Det rådde flygförbud på lägre höjd över de oroliga delarna av Ukraina som är en av de mer trafikerade flyglederna mellan Europa och Sydostasien, det var alltså en katastrofal felbedömning att civilt flyg var säkert på hög höjd.

Det första som dör i krig är sanningen och informationskriget mellan parterna pågår för fullt på twitter. Rebellerna har skyllt på Ukraina, Ukrainska källor skyller på rebellerna men även uppgifter om ryska jaktplan har cirkulerat. Ryska källor säger att det var Ukraina som siktade på Rysslands presidentplan men missade (som om Putin skulle flyga över Ukraina…).

EU & Ryssland:

Vid EU-toppmötet i går skärpte EU tonen mot Ryssland samtidigt som USA utökade sanktionerna pga att Ryssland aktivt stödjer rebellerna. De senaste dygnet har också sett rapporter om att ukrainska flygplan inne på ukrainskt territorium skjutits ned av ryskt jaktflyg.

EU har länge varit splittrad i synen om Ryssland. Hårdare sanktioner och tuffare tonläge har bland annat intagits av Sveriges Carl Bildt och Litauens Dalia Grybautskaite, även Polen kan räknas till de mer högljudda kritikerna. Estland och Lettland har i sak stått på samma sida men haft ett tystare tonläge, bl a pga sina stora ryskspråkiga minoriteter.

På den andra sidan finns Moskvavänliga länder som Cypern som har ett stort ekonomiskt utbyte med Ryssland, men även Frankrike har bromsat sanktioner och ska sälja Mistral – ett fartyg med oroväckande kapacitet för svensk vidkommande* och ordförandelandet Italien som vill se ännu en rysk gasledning – South Stream – förverkligad. Här stoppades igår Italiens utrikesminister Mogherini att bli EU:s utrikeschef av hökarna med Grybautskaite i spetsen.

Vad händer nu?

Det beror mycket på vem som visar sig ha skjutit ned planet och hur. I ett scenario där det är rebellerna – försedda av Ryssland med avancerade vapensystem kommer omvärldens reaktioner att bli hårda och skarpa. För EU:s del blir det svårare för Cypern, Frankrike och Italien att hålla emot hökarna, särskilt med tanke på att det är EU-medborgare som dött i vad en del kallar för en terrorhandling. Enligt olika uppgifter fanns det många holländare (sett siffror från minst 50 upp till 154) samt britter ombord (och säkert någon/några EU-nationaliteter ytterligare).

Detta kan i sin tur paradoxalt, i den bästa av världar, bli en vändpunkt genom att Ryssland och Putin inser att priset man betalar kommer att bli alldeles för högt och att man tappat kontrollen över skeendena. Det är alltså ett mardrömsscenario för Putin om rebellerna av misstag skjuter ned ett civilt flygplan med vapen och kunnande från Ryssland som resulterar i amerikanska och europeiska dödsoffer, vilket gör att trycket kommer att öka dramatiskt på Moskva att avsluta sina mellanhavanden i östra Ukraina. Lösningen i konflikten ligger i huvudsak i Moskva (även om man inte släpper Krim i första taget).

I sämsta fall ser vi början på nästa mörka kapitel, att ukrainska och ryska styrkor dras in i upptrappningen tillsammans och att situationen eskalerar med fler direkta strider mellan Ryssland och Ukraina. Tillsammans med kraftigare sanktioner kommer världsekonomin att skadas vilket får stora ekonomiska konsekvenser för EU – men också att det blir en farligare situation mellan Natostyrkor och Ryssland i Östersjöområdet, där ett ytterligare misstag – från någon sida – kan få förödande konsekvenser. I ett sådant upptrappat scenario hamnar Gotland i orkanens öga. Och sker den upptrappningen före 15:e september har partistrategerna fått en faktor X i svensk valrörelse…

Reaktioner:

 

 


(PO)

*Mistrals kapacitet är 16 attackhelikoptrar och en pansarbataljon enligt Wikipedia, vilket ska jämföras med svenska försvaret på Gotland – 14 stridsvagnar i ett förråd. Från Kaliningrad till Gotland seglar Mistral på ca 10 timmar om jag mätt rätt. Det kan säkert någon mer försvarspolitisk kunnig kunna korrigera om det är fel.

Juncker nominerad av rådet

Skärmavbild 2014-06-09 kl. 21.18.47

Juncker framme vid sitt mål FOTO (C) EU 2014

Det blev en historisk omröstning i rådet när David Cameron och Viktor Orban markerade för Storbritannien och Ungerns del att de motsatte sig utnämningen av 59-årige Juncker.

Beslutet är också historiskt av följande skäl:

*Parlamentet har fått ett direkt och starkt inflytande över tillsättningen av EU-kommissionens ordförande

*Maktförflyttning har skett från medlemsländernas regeringschefer till parlamentet

Därmed blir det som jag till sist konstaterade att det skulle bli för en vecka sedan, Jean-Claude Juncker blir kommissionens ordförande. Att bli godkänd i Europaparlamentet blir mest en transportsträcka utifrån att de stora grupperna gett förhandsbeskedet att de kommer att godkänna Juncker, även om det ska bli intressant att se om svenska MEP:ar i sin Spitzenschizofreni kommer att lägga ned sina röster eller rösta emot – här röstade ju exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej i Riksdagens EU-nämnd medan Socialdemokraterna lade ned sina röster. Kl 18:25 har jag inte sett en enda svensk MEP som har kommenterat nyheten på twitter (har jag missat någon ber jag om ursäkt), en ledamot i EU-nämnden har twittrat om Junckers prioriteringar (se nedan).

I Sverige lär nyheten om Juncker lite lämpligt så där helt drunkna i förlovningshysterin kring prins Carl Phlip & Sofia Hellqvist.

(PO)

Läs även:

Hermans hälsning – vi tar det jobbigaste sist

No merry men in tights

Det blir Juncker nästa vecka

Några twitterreax:


 

Vänsterpartiet vill stoppa Juncker

Före valet var jag kritisk mot de flesta partier som på europeisk nivå slöt upp bakom sin #Spitzenkandidaten talade så tyst om det på hemmaplan i valrörelsen. Vänsterpartiet var inget undantag, partiet stod bakom Alex Tsipras som tillsammans med de andra kandidaterna målade upp svek-kris-katastrofscenarior om regeringscheferna skulle ha mage att nobba kandidaten från största partigruppen (vilket jag i ärlighetens namn trodde att de skulle göra för att man inte vill flytta mer makt från medlemsländerna till Europaparlamentet).

Dagens EU-nämnd där Fredrik Reinfeldt fick mandat inför toppmötet (där vinnaren Juncker väntas föreslås) blev stormigt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet, trots att de i sina europeiska partigrupper stått bakom Spitzenkandidatenupplägget under valrörelsen (med det moraliska åtaganden att rösta ja i parlamentet till vinnaren) samt att man även gett rådets ordförande beskedet att man säger ja till Juncker om han nomineras, sade trots det nej till Jean-Claude Juncker i EU-nämnden. Socialdemokraterna vobblade omkring i frågeställningen och lade ned sina röster till sist.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har själv lång erfarenhet i Europaparlamentet (och är den enda partiledare i Sverige som varit MEP) kommenterade det hela på twitter. Det blev en lång diskussion där även riksdagsledamoten Jens Holm, även han tidigare Europaparlamentariker, och Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg deltog. Sjöstedt ska ha heder av att ha tagit diskussionen som så många andra undvikit, både i Sverige och i andra länder. Här har jag försökt få ihop kärnan i tråden (skärmdumparna är från olika tillfällen därav olika tider – men kronologin ska stämma):

Skärmavbild 2014-06-25 kl. 19.43.04Skärmavbild 2014-06-25 kl. 20.16.23

Jag har ställt samma grundfrågeställning till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och MEP:arna på twitter, samt frågan till Socialdemokraterna om de i parlamentsomröstningen tänker lägga ned sina röster. Återstår att se om de svarar.

(PO)

För mer läsning om toppmötet:

Hermans inbjudan: – Vi tar det jobbigaste sist

Det blir Juncker

No Merry Men in tights

A true modest proposal