Även Fjellner får biobränslet på sitt bord

Fjellner (M) Foto © European Union 2012 -EP

Det blir svensk-finskt i att få det segdragna biobränslebetänkandet i mål. Christofer Fjellner (M) har nu fått skugguppdraget för partigruppen EPP, huvudrapportör är finlandsvensken Nils Torvalds från ALDE. Fjellner företräder den största partigruppen och Torvalds parlamentets fjärde största.

– Det är naturligtvis ett hedersuppdrag. Det är en viktig och komplicerad lagstiftning. Processen har hittills varit kaotisk och konfliktfylld och det kommer att krävas erfarna förhandlare och fingertoppskänsla för att få till en överenskommelse som alla kan leva med. Att snabbt få ett balanserat ramverk på plats kommer att vara avgörande för utvecklingen av biobränslen i Europa till 2020. Främst för utvecklingen av nya mer avancerade så kallade andra generationens biobränslen med lägre utsläpp och högre miljönytta, skriver Fjellner på sin hemsida.

”Biobränslebetänkandet” handlar bl a om ILUC -indirekt landanvändning och vilka bränsleslag som ska användas. Konfliktzonerna handlar om mat vs bränsle och hur negativ klimatpåverkan ska kunna minska och vilka regler som ska gälla. Till exempel ville Kommissionen ha en 5% minskning för transportanvändandet, parlamentet landade i 6% när det gällde ”första generationens bränsle” medan Rådet landade i 7%. Dessutom var den första rundan i Europaparlamentet också den stökig med konflikter kring om det skulle införas EU-regelverk för att garantera att skogsbränslen produceras hållbart.

– Sådana krav finns redan i medlemsländerna, men man menade att det var viktigt att EU fick en ökad kompetens över skogen. Det talades om obligatoriska skogsbruksplaner, produktspecifika hållbarhetskriterier och listor som behandlade olika delar av ett träd på olika sätt. Det hade försvårat möjligheten att göra biobränsle av restprodukter från skogs- och pappersbruk på ett sätt som knappast gynnat miljö, skriver Fjellner.

Både Sverige och Finland har stora biobränsleintressen i att kunna använda restprodukter i skogsbruket som energislag, medan kritikerna pekar på att använda odlade grödor till bränsle både driver upp matpriserna och inte är särskilt miljövänligt eller klimatsmart. Enligt Oxfam kan en del födoämnen öka i pris med upp till 36% fram till 2020.

Läs mer hos Euractiv, debattartikel i Ny Teknik med argument från svenska biobränsleförespråkare och Oxfams kritik mot biobränsle.

(PO)

 

Gunnar Hökmark tar hand om bankstrukturer

Gunnar Hökmark

Nu börjar arbetet i det nya Europaparlamentet komma igång och fördelningen av rapportörskap trillar in både till vänster och höger. I veckan blev det klart att Gunnar Hökmark (M) får rapportörskapet för ”Strukturell reform av EU:s banksektor”, ett uppdrag i den tyngre klassen.

EU-kommissionens förslag till lagstiftning bygger på Liikanenrapporten (en expertgrupp i kölvattnet på finanskrisen) och handlar om säkerheten för banker som både bedriver traditionell bankverksamhet och investmentbanking som medför risk. Det är alltså lagstiftning som kan få stor betydelse för dig både som bankkund men framför allt som skattebetalande medborgare. Instabila banker och bankkrascher är ett hot mot hela ekonomin, tillväxt och stabilitet. I EU-kommissionens förslag finns en separation av de stora bankernas högriskverksamhet som gäller omkring de trettio största bankerna inom EU (berör troligen Nordea skriver Europaportalen). Det handlar om banker som är för stora för att få gå omkull, men alldeles för dyra att rädda. I ett pressmeddelande säger Gunnar Hökmark att hans mål är att hitta balansen:

– Min ambition är att säkra att vi kan ha banker som är konkurrenskraftiga, med förmåga att bidra till de krediter och investeringar som är en förutsättning för tillväxt, och samtidigt är stabila delar av samhällsekonomin.  

Gunnar Hökmark var tidigare rapportör för EU:s bankkrislagstiftning och uppdraget från Ekonomiutskottet är alltså det andra tunga bankrapportörskapet till Hökmark.

–    Det är viktigt att europeiska banker kan bidra till finansieringen av de investeringar som säkrar nya jobb och ökad konkurrenskraft. Min uppfattning är att det inte i första hand behöver vara bankernas struktur som är ett problem utan snarare om deras struktur skapar en riskexponering som riskerar att drabba den finansiella stabiliteten som sådan, säger Gunnar Hökmark i pressmeddelandet.   

När kommissionen lade förslaget i januari konstaterade Michel Barnier, kommissionär för inre marknad, att målet är att skattebetalarna ska slippa framtida noter för bankspekulationer:

– De föreslagna åtgärderna kommer att stärka den finansiella stabiliteten och se till att skattebetalarna inte behöver betala för bankernas misstag. Det kommer att ge den gemensamma ram på EU-nivå som är nödvändig för att garantera att olika nationella lösningar inte skapar ”skarvar” i bankunionen eller undergräver den inre marknadens funktion. Förslagen är väl avvägda för se till att den känsliga balansen mellan finansiell stabilitet och rätta förutsättningar för utlåning till den reala ekonomin garanteras, vilket är av särskild betydelse för konkurrenskraft och tillväxt.

(PO)

 

Anna Hedh blir rapportör

FOTO © European Union 2013 – EP

Socialdemokraternas Europaparlamentariker Anna Hedh blir rapportör i frågan om ”tillgång till information från EU-institutionerna, EU:s motsvarighet till Sveriges offentlighetsprincip.”

I ett pressmeddelande säger Anna Hedh (S) att det kommer att bli ett tufft arbete:

– Ökad insyn och öppenhet för allmänheten är kontroversiellt i många medlemsstater och även för EU-kommissionen. För mig är det en fråga om demokrati och jag kommer att kämpa hårt för att EU:s medborgare ska få utökad rätt att få del av information.

Det handlar om en omarbetning av EU:s öppenhetsförordning från 2001 som innebar att alla handlingar i institutionerna var offentliga om det inte omfattas av sekretess. I Lissabonfördraget togs steget längre och omfattar även EU-organ och byråer. EU-kommissionens lagförslag för att uppfylla fördraget menade kritikerna var mycket begränsat och mer en teknisk tillämpning.

I första rundan skärpte parlamentet förslaget på en rad ändringar som bland annat handlade om vad som är en handling och att individuell prövning måste göras och inte automatiskt falla under strängare sekretess. 

Den dåvarande rapportören Judith Sargentini från de Gröna sade i ett pressmeddelande 2011 efter parlamentsbehandlingen att tillgången till dokument är en fundamental rättighet:

”It is high time that the culture of secrecy with regard to official EU documents ended. Instead, the Council and Commission are seeking to find new ways to restrict access to official documents in the context of the current review of the EU transparency regulation. By proposing a narrower definition of what constitutes a document, they are defending secrecy. The European Parliament does not accept this and underlined that today with a large majority.

Det finns en annan reflektion som jag gör men som får utvecklas senare, men det är att Bryssel där dokumenten officiellt är mer svårtillängliga i gengäld läcker som ett såll men att i Sverige med mer öppenhet så blir tjänstemännen allt räddare och tystare när de kontaktas av journalister.

(PO)

 

 

Skillnaden mellan riksdags- och parlamentsledamoten

Utbytesprojektet Nyheter över Gränsen som jobbar med att få journalister från Jämtland och Västernorrland att öka utbytet med sina mittnordiska kollegor i Tröndelag i Norge drivs av min gamla SVT-kollega Ann-Louise. I slutet av april passade hon på att spela in en serie webb-intervjuer som går under namnet ”Patriks EU-skola”. Syftet med intervjuerna är att förhoppningsvis inspirera journalistkollegor i EU-bevakningen. Den första delen ser du här ovan, den handlar om skillnaden mellan riksdags- och parlamentsledamoten.