Medverkar i SR Västernorrland

Klicka på bilden för att lyssna (från ca 19 min).

Klicka på bilden för att lyssna (från ca 19 min).

Medverkade under onsdagen i SR Västernorrlands eftermiddagsprogram och pratade om turerna kring Mid Sweden European Office (MSEO) som läggs ned men ska återuppstå, oklart när, hur, i vilken form och med vilket uppdrag.

Lyssna från ca 19 min för att höra mig. Landstinget kommer in senare i sändningen, runt 42:50. Intervjuas gör Elisabet Strömqvist (S) som blir landstingsråd efter årsskiftet.

Kort reflektion om Strömqvists intervju, det är märkligt att man trots haft hela 2014 på sig inte kommit fram till vad man ska göra med verksamheten. Att försöka vända bristen på resultat och handlingskraft från utvärderingen 2013 fram till idag till något positivt är ett illusoriskt politiskt akrobatstycke. Tittar man i exempelvis Regionförbundet Jämtlands skrivning från senaste årsredovisningen hittar man följande:

”Under 2013 genomfördes en utvärdering av kontoret i regionförbundets regi. Av utvärderingen framkom att ägarna vill ha en beställarverksamhet. Verksamheten har hittills haft ett mycket generellt bevakningsområde omfattande samtliga politikområden. Ägarna vill nu pröva att göra lite mer precisa beställningar under 2014. Verksamheten är upplagd i projektperioder, där nuvarande period avslutas 2014. Ett närmare samarbete med Norrbottens och Västerbottens Brysselkontor, North Sweden, ska undersökas inför nästa period.”

Det hade varit mer klädsamt om Strömqvist erkänt att man från ägarkonstellationens sida inte klarat av att processa fram villkoren för nästa projektperiod och komma överens, och att det är beklagligt och kapitalförstöring – men när det nu har hänt att man försöker göra det bästa av det.

Läs vad jag tidigare har skrivit om MSEO dels i juni när uppsägningarna av personalen kom och om härdsmältan när det står klart att all personal drar eller har har dragit samt att landstinget i Västernorrland tycker att jag är osaklig i min kritik.

(PO)

Annonser

Hashtagg Europaforum

Parallellt med det som hände på scenen drog jag igång hashtaggen Europaforum. Fick in flera frågor genom det som jag kunde ställa i utfrågningarna, vilket var riktigt roligt att kunna göra.

Här finns alla inläggen från två dagar, börja läsa längst ned om ni vill ha det i kronologisk ordning: http://mobile.twitter.com/searches?q=%23europaforum

(PO)

Svensk öindignation helt i onödan

Just nu valsar historien om att Öland inte är en ö enligt EU i olika svenska medier, som på en beställning kommer indignerade och irriterade kommentarer om klåfingrigt korkade byråkrater på Facebook, Twitter och i olika bloggar.

Det finns mycket berättigad kritik om hur EU:s regionalpolitik fungerar, hur utbetalningar sker och hur uppföljningen utförs.

Men om vi stannar vid Öland, är det så konstigt att EU satt upp kriterier för hur stödet till avlägsna öar ska definieras?

Den viktigaste punkten är att transporterna avsevärt försvåras och fördröjs jämfört med en fastlandsort. Det förloras mycket tid i färjetransporter jämfört med om en lastbil kör på väg. Läs gärna inlägget ”Ode to the maps of Europe”, där jag berättar om Hache som är generalsekreterare för CPMR (Island Commission of the Conference of Peripheral and Maritime regions) och hans kartexempel som placerar Gotland i finska karelen och grekiska öar i Jemen.

Stödet ska då alltså verka konkurrensutjämnande. Öar som är förbundna med fastlandet med en bro har inte samma konkurrensnackdel som sina brolösa ösystrar, att bli indignerad över att Öland inte klassas på samma sätt som Gotland eller Åland är både antiintellektuellt och kontraproduktivt. Ska man bli indignerad å Ölands vägnar så är det för dåligt lobbyarbete både från regionen och svenska regeringen som inte då sagt att det finns öar med broar och väldigt avlånga öar med bron bara på ena ändan och att det borde också räknas in på något sätt.

Sedan kan man vända på det och fråga sig om alla öar borde räknas som stödmässiga öar, skulle det vara bättre att Gamla Stan räknades som en ö och hamnade i samma stödkategori (ja, jag vet – det är ett extremt draget vulgoargument) genom att slopa avståndskravet på 1km till fastland samt bro/tunnelkriteriet?

Att raljera, spela ovetande eller att inte orka orka sätta sig in i frågan om vad EU-definitionen egentligen går ut på är tjänstefel av mina svenska journalistkollegor. Resultatet blir att folk vilseleds, och utifrån information de får så blir de arga och tycker att det här bara var korkat. På det här sättet bygger vi alla tillsammans bara på politikerförakt och EU-förakt, och när folk förstår att de inte fått hela bilden så växer journalistföraktet.

Frågan om Öland som ö tar fokus från den mycket viktigare (men osexigare och tråkigare) debatten hur ska våra skattemedel inom EU användas på bästa sätt, vad ska pengarna gå till och hur ser vi till att de inte slösas eller korrumperad bort.

(PO)

Läs nyhetsrapportering: DN, Expressen, GP, SVT:s Smålandsnytt, Östran, Aftonbladet

Bloggare som är inne på min linje: Erik Weiman (M)

EU-kommissionen inleder budgetstriden

Tidningen European Voice (veckotidning) kommer i morgondagens nummer att ta upp att EU-kommissionen nu kastar handsken i ringen och utmanar i frågan om EU:s budget. Enligt vad tidningen tagit del av kommer budgetkommissionären Lewandowski att föreslå i nästa vecka att EU:s budget ska höjas rejält. Kommissionen försökte i år få igenom en ökning med 5,9% men det stannade efter hårda förhandlingar på 2,9%. Enligt European Voice kommer kommissionen bland annat att peka på ökade behov exempelvis för EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna) i regionerna och forskningen eftersom programperioderna är upplagda på det sättet.

EU-kommissionen kommer att ha allierade i Europaparlamentet (vars flesta ledamöter vill ha mer pengar att fatta beslut om) och framför allt ha motståndarna hos regeringarna. Många länder brottas med tuffa budgetar och besparingar. Tre länder, Grekland, Irland och Portugal, har tvingats be om hjälp för att komma till rätta med akuta budgetunderskott. Många kommer att uppfatta en kraftig ökning av EU-budgeten samtidigt som hårda besparingar sker på hemmaplan som en provokation. Lägg därtill att finansminister Anders Borg tillhör EU:s budgethökar, även britterna får räknas in i den skaran, så förstår ni att det kommer att vara en tuff holmgång.

Det är ministerrådet och parlamentet som beslutar om EU:s budget. När det ligger uppe på bordet för förhandling i höst så har de tre veckor på sig att komma överens, annars måste kommissionen ta fram ett nytt förslag.

TBC

(PO)

Regionalpolitiken har gjort en vända i ministerrådet

EU-kommissionens sammanhållningsrapport från i november som EUbloggen i tidigare blogginlägg uppmärksammat var under måndagen en fråga för ministerrådet (allmänna rådet, dvs EU-minister Birgitta Ohlsson (FP)).

Rådsslutsatserna om sammanhållningspolitiken hittar du här. På det här stadiet är det ganska allmänt hållna ramar, synpunkter på rapporten är underlag för EU-kommissionens ”skarpa” lagstiftningsförslag som väntas till sommaren.

Rådet konstaterade bland annat man vill se mer diskussioner kring de här punkerna:

  • Skapandet av ett kontrakt för partnerskap när det gäller utveckling och investeringar som matchar prioriteringarna i EU2020-målen för jobb och tillväxt.
  • Lista med prioriteringar som EU och nationella insatser ska fokusera på.
  • Villkor och incitament

Eftersom djävulen bor i detaljer och det handlar om pengar kan man räkna med att diskussionen tar fart på allvar när EU-kommissionen kommer med förslaget på utformning av regionalpolitiken och sedan när det långtidsbudgeten ska diskuteras.

(PO)