Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna

Peter Lundgren (SD)  Foto © European Union 2014 – EP

Ni som följer EUbloggen vet att jag uppmärksammat hur Putin-vänligt Sverigedemokraterna röstat i Europaparlamentet, och att jag kallat partiet för Putins bästa vänner i Norden. Det har väckt starka reaktioner och debattartiklar från Sverigedemokraterna där de försöker säga att de tar avstånd från Rysslandskramandet som UKIP i partigruppen EFDD och Nationella Fronten (grupplösa) står för. Därför är det extra intressant att fortsätta följa hur Kristina Winberg och Peter Lundgren agerar i Europaparlamentet, samt hur andra partier i EFDD och övriga så kallade högerpopulistiska nordiska partier (i ECR) förhåller sig i omröstningar.

Resultatet idag kan enkelt sammanfattas med Bolshoe spasibo, Sverigedemokraterna. Under onsdagen röstade Europaparlamentet om Moldavien och införande av autonoma handelsförmåner.

Trots att Sverigedemokraterna säger att man tagit avstånd från UKIP & Nationella Frontens Rysslandspolitik, trots att man i riksdagsdebatten sagt att man är för frihandelsavtal med Moldavien så röstar man emot, enligt den analys jag gjort i tidigare inlägg helt enkelt för att man anser att Moldavien ligger i Moskvas inflytelsesfär.

Det som Winberg och Lundgren röstade nej till säger bland annat i sitt förarbete:

På grund av de intensifierade ekonomiska och politiska förbindelserna mellan EU och Moldavien införde Ryssland ett politiskt motiverat importförbud den 21 juli 2014 mot jordbruksprodukter från Moldavien. Förbudet innebär betydande skador för den moldaviska ekonomin. Jordbruket utgör cirka 40 procent av Moldaviens ekonomi. Särskilt trädgårdsnäringen är avgörande då den ger sysselsättning åt 250 000 personer (dvs. cirka 10 procent av den yrkesaktiva befolkningen) vilka i huvudsak bor på landsbygden och har små eller medelstora familjejordbruk. Dessutom har exportnivåerna i trädgårdsnäringen minskat under senare år och varje ytterligare betydande minskning skulle få oproportionerligt negativa effekter både på ekonomin och samhället i stort. I hopp om lättnader och stöd under denna kritiska period har moldaviska myndigheter vänt sig till EU och begärt akut stöd för att lindra de ekonomiska effekterna av det ryska förbudet, särskilt för de viktigaste produkterna för moldaviska fruktodlare: äpplen, plommon och bordsdruvor.

Såsom en solidaritetshandling har kommissionen föreslagit att ändra ATP-förordningen genom att införa tre nya tullfria kvoter (TRQ) för färska äpplen (40 000 ton), färska bordsdruvor och färska plommon (10 000 ton vardera) enligt ATP-förordningen, utöver de TRQ-kvoter som föreslagits enligt DCFTA-avtalet. De föreslagna förmånerna skulle ge vissa fördelar och omedelbara lättnader för den moldaviska ekonomin samtidigt som den skulle få begränsade effekter på EU-marknaden.

Varför röstar SD nej? Oro för äppelodlare i Kivik?

Tittar vi på röstningen så ser vi att 551 ledamöter röstade ja, 67 nej och 23 avstod.

I EFDD, Sverigedemokraternas partigrupp, är det fortsatt kraftig splittring – och där SD är kvar på UKIP:s Rysslandslinje. Tre i gruppen röstade ja, Bergeron (partilös fr Frankrike), Iwaszkiewicz (KNP, Polen), Mach (SSO, Tjeckien), 14 lade ned sina röster, 16 röstade nej (däribland SD:arna). Bland annat saknades gruppens litauer i omröstningen, som brukar rösta mot Rysslands intressen. Det är alltså fler i EFDD som INTE följde partigruppslinjen än som gjorde det. Sverigedemokraterna fortsätter vara lojal hird åt hövding Farage.

Övriga ”nordiska högerpopulister” då? Ledamöterna från Sannfinländarna och Dansk Folkeparti röstade ja till att ge Moldavien handelsförmåner som kompensation för de politiska sanktionerna från Ryssland.

Redan i morgon finns det nya möjligheter för Sverigedemokraterna att fortsätta vara Putins bästa vänner i Norden med nya omröstningar.

Och till sist. Röstningsprotokoll ljuger inte. Har du problem med att Sverigedemokraterna kör ett snack här i Sverige i fråga om Ryssland men annan politik i praktiken, ta diskussionen med SD inte med mig.

Mer läsning:

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik är farligt för Sverige

Fler voteringar där Sverigedemokraterna hamnar på fel sida om historien

Sverigedemokraterna flaggar för att ändra politiken mot Ryssland

Nykaroliner & Putinister i Gefle Dagblad

Putins svenska vänner

(PO)

SD flaggar för att ändra politiken gentemot Ryssland

Efter att ett tre månader gammalt blogginlägg om Putins bästa svenska vänner (Sverigedemokraterna genom sitt konsekventa agerande i Europaparlamentet) fått viral spridning och ny fart har jag återigen hamnat i diskussion med Sverigedemokraternas försvars- och säkerhetspolitiska råd som går under twitter- & bloggnamnet Lantvärnet. Resultatet av den diskussionen är en tydlig signal om att det finns krafter i Sverigedemokraterna som nu vill ändra partiets politik i Europaparlamentet när det gäller Ryssland, vilket innebär en omsvängning på 180-grader jämfört med hur partiet agerat hittills.

– SD delar inte den syn på Ryssland som UKIP eller FN har. Det ligger inte i vårt säkpol intresse, säger Lantvärnet i en tweet till EUbloggen.

Först lite bakgrund: Lite förenklat kan man säga att Lantvärnet företräder en falang inom Sverigedemokraterna som vi kan kalla för ”Nykarolinerna” medan partiet i Europaparlamentet har agerat i enlighet med den andra falangen som kan kallas för ”Putinisterna”. Mest kände och uttalade Putinisten får anses vara SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand som uttryckt beundran för Putin och som står nära det Moskvafinansierade Nationella Fronten med familjen Le Pen (där fader Le Pen fått 2 miljoner Euro från en fd KGB-agent).

En av många minst bevarade hemligheter i Bryssel är att Europaparlamentarikerna Peter Lundgren och Kristina Winberg har haft Kent Ekroth som överrock och styrande i bland annat partigruppsförhandlingar. Samme Ekroth har suttit (när jag frågade SD för ett halvår sedan fick jag otillfredsställande otydligt svar om engagemanget var avvecklat eller inte) som kassör i EAF, ett europeiskt partisamarbete där även Le Pens parti är med.

EAF har också en ungdomsorganisation där SDU med Kasselstrand ingått.  I Europaparlamentet sitter dock Sverigedemokraterna tillsammans med bl a Putinorienterade UKIP i EFDD.

Läget fram till nu: Genom att konsekvent rösta på ett sådant sätt som gynnar Rysslands intressen, och som urholkar stödet för Ukraina, så har Sverigedemokraterna i Europaparlamentet agerat tillsammans med de krafter som i mer hätska stunder beskrivits som Moskvas femtekolonn i väst eller som den nya Komintern. Klart är i alla fall att dessa partier skyller rysk aggression på EU och Väst och att man på olika sätt bidragit till att legitimera Rysslands folkrättsbrott, bland annat genom att skicka valobservatörer till Krim och Donetsk. Sverigedemokraterna kan här med snälla ord sägas agerat som nyttiga idioter.

Kristina Winberg (SD)

När jag frågade en av partiets parlamentariker, Kristina Winberg, kring om hon inte såg det som problematiskt att stödja Ryssland i Europaparlamentet fick jag också upplysa henne om att hennes baltiska EFDD-kollegor röstat efter eget huvud och inte gått på UKIP:s linje som är EFDD:s officiella.

Den säkerhetspolitiska dimensionen i voteringarna kring olika resolutioner och uttalanden om Ukraina hade gått Winberg förbi som argumenterade sitt ställningstagande med att SD var emot att EU utvidgades och att voteringarna kunde ses som tidiga steg mot EU-medlemskap trots att Ukraina är mycket långt från att ens vara i närheten av att inleda förhandlingar och ännu mindre kvalificera sig för medlemskap.

Diskussionen med Lantvärnet:
Upprinnelsen till diskussionen var en tweet om att mitt gamla inlägg fått fart genom Facebookdelningar där Lantvärnet gick in och svarade.


@patrikoksanen Kan förtydliga även här: SD delar inte den syn på Ryssland som UKIP eller FN gör. Det ligger inte i vårt säkpol intresse

— Lantvärnet (@Lantvarnet) December 8, 2014

Jag konstaterade att där tycks Lantvärnet företräda en minoritetslinje i SD eftersom voteringarna och samarbetena internationellt inte kan sägas ligga i Sveriges säkerhetspolitiska intresse och att det inte fungerar att köra som argument för SD att ”min fiende (EU) fiendes (Ryssland) är min vän”. Blev lite förvånad när jag fick medhåll och Lantvärnet flaggade för ett förtydligande av partiets linje, något jag menade inte räcker utan att man behöver faktiskt visa i praktiskt agerande var man står någonstans.

@patrikoksanen vi har tagit ställning i frågan . Det är inte för Putins vålds politik — Lantvärnet (@Lantvarnet) December 8, 2014

Fler blandade sig i diskussionen och pekade på just de fraktioner som jag beskrivit ovan (Putinister & Nykaroliner) och ett för mig i alla fall oväntat tydligt besked kom om vem som äger makten över att definiera partilinjen i dessa frågor, den makten sitter hos Björn Söder och förre partiledaren Mikael Jansson.  Och dom håller uppenbarligen inte med Kristina Winberg, Peter Lundgren och Kent Ekroth.

@_up_and_away_ @patrikoksanen det kan finns breda åsikter men det är Björn Söder och Mikael Jansson som avgör linjen

— Lantvärnet (@Lantvarnet) December 8, 2014

Vidare efterlyste jag skriftliga källor på var den linjen tydliggjorts och fick svaret Mikael Jansson uttalat sig (oklart var och hur) – och att man också kommer att presentera hållningen i en artikel framöver (oklart för mig när eller var). Dock underströks det att samliga i Sverigedemokraternas säkerhetspolitiska råd ska stå bakom den här linjen och att partiets Europaparlamentariker och Ekroth ska tas i öra.

@patrikoksanen @_up_and_away_ riktigt – kommer personligen tala med MEP — Lantvärnet (@Lantvarnet) December 8, 2014

Vad händer nu?

En rad frågetecken behöver rätas upp genom konkretiseringar att förverkliga den påstådda linjen. Bevisningen återstår alltså. Jag kan heller inte värdera styrkeförhållandena i SD mer än att mitt övergripande intryck är att Putinisterna pressats tillbaka steg för steg.

Om det Lantvärnet uppger på twitter är korrekt bör för det första en linjemarkering dyka upp inom kort i skrift och med ett tydligt avståndstagande från Nationella Fronten och UKIP:s Rysslandspolitik. Det bör tydliggöra att man inte kommer att följa EFDD:s officiella linje i frågor som rör Ryssland.

Därefter behöver partiets parlamentariker visa i praktisk voteringshandling vid kommande omröstningar att man inte stödjer Ryssland direkt eller indirekt. Detta får betraktas som en oväntad och smått sensationell förändring av Sverigedemokraternas agerande i Europapolitiken, om det nu blir verklighet.

Om Sverigedemokraterna sätter Sveriges säkerhetspolitiska intresse främst borde det också synas i en nedtonad anti-EU-retorik på de områden som handlar om kollektiv säkerhet och motståndskraft, exempelvis energiunionen. Att vårda EU:s solidaritetsförklaring bör, om SD ska bli trovärdig, bli en prioritering som går före det mekaniska ”EU är dumt”.

Rent krasst är Sveriges försvarsskafferi tomt och vi är helt beroende av en kollektiv säkerhetsmodell för minst femton år framåt i tiden även om vi idag skulle fatta beslut om att dubbla försvarsanslagen redan nästa år (så lång tid tar det). Den kollektiva säkerhetsmodellen är Nato eller som allra minst att hoppas på att EU:s solidaritetsförklaring inte urholkas genom för stora framgångar för Nationella Fronten och UKIP i nyckelländerna Frankrike och Storbritannien. Att då vara med själv och undergräva sin egen säkerhet får anses som…korkat.

Därutöver, vilket SD inte klarat av hittills, bör partiet ta ett allvarligt samtal med Gustav Kasselstrand och få små-Putinisterna i ungdomsförbundet med omedelbar verkan lämna EAF:s ungdomsorganisation. TILLÄGG: Här var jag varit ouppdaterad och hade missat att SDU tvingats gå ur redan efter två månader. Läs SDU:s hemsida här där man beklagar att man tvingas lämna YEAH. Den punkten är alltså uppfylld.

Och vill Sverigedemokraterna bli Ceasars hustru (höjd över varje misstanke) på allvar och därigenom befria sig från epitetet som 2010-talets VPK borde en extern oförvitlig person, exempelvis Inga-Britt Ahlenius, få fri tillgång för att granska och publicera sina rön om huruvida Sverigedemokraterna har under 2000-talet mottagit finansiering från utlandet, något som man fick under 90-talet från Le Pen, som vi idag vet får sina pengar från Moskva… Detta bör göras innan Vintervalet i mars.

Sverigedemokraterna riskerar att inte ha så mycket tid på sig att vända under galgen i Rysslandsfrågan.

Nyheterna från idag är oroande. Litauen höjer sin beredskap, rekordstor rysk styrkedemonstration och övning med bombplan med kärnvapenkapacitet (faktiskt fler flygplan i luften än vad Nato har stationerat i Baltikum) i Östersjön samt att patriarken Kirill har varit i förbön för att stoppa krig mellan Moskva och Väst och valt att göra det i Kaliningrad som gränsar till Litauen:

– Vi ber, särskilt här, att Gud ska bevara Ryssland från attacker, även i den här regionen (enklaven Kaliningrad (min anm)) och för att förhindra krig mellan Ryssland och Väst, så att ingen skrämmer oss med krig och så att vi alltid har kraften att stå upp för vårt folk.

Jag har tidigare varnat för en kall vinter och tecknen hopar sig för en Rysk Jul. Måhända kan det vara så att SD börjar inse att man har bråttom att byta fot och sparka av sig skon som det står Putin på.

(PO)

Tillägg: Den som vill få en översikt på Rysslands agerande gentemot olika partier kan exempelvis läsa the Guardian.

Serbien dras mellan EU och Ryssland

Gunnar Hökmark (M)

För ett par veckor sedan besökte jag Europaparlamentet och fick tillfälle att prata med åtskilliga parlamentariker. Ett möte var med Gunnar Hökmark och en sak låg kvar i mig efter mötet och som jag tänkt på att det här borde jag skriva mer om.

Nu har tiden mer än väl hunnit ikapp mig (hobbybloggarens dilemma). Putin är på väg till Belgrad för att få medalj.

Det som fastnade hos mig i mötet med Hökmark handlade just om Serbien, ett land som Gunnar Hökmark tog upp som nästa ställe att hålla ögonen på. EU har ju som bekant haft en process med landet men Serbien är också av tradition nära allierat med Ryssland.

Den historien går tillbaka 100 år, högaktuellt i och med skotten i Sarajevo. Det var då serbiska nationalister tände elden som satte hela Europa i brand och kastade tillbaka globaliseringen och den fria rörligheten så att det tog in i våra dagar att komma ikapp.

Genom att skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge så svarade Österrike-Ungern med krig mot Serbien, vars bundsförvant Ryssland svarade med att ställa sig på Serbiens sida. Resten är historia.

I Serbien just nu finns det krafter som tittar västerut, och sedan finns det krafter som tittar österut.  I den senare kretsen finns människor som var runt förre diktatorn Slobodan Milosevic. Konflikten här blir extra tydlig och polariserad efter det senaste årets ryska aggression mot områden som regimen i Kreml betraktar som sitt historiska nationella intresse.

Annekteringen av Krim och truppinmarsch i Östra Ukraina är bara två exempel. Det ökande trycket på de baltiska staterna med kidnappad estnisk officer, beslagtagen lettisk fiskebåt och ryska rättsliga processer mot litauiska desertörer från sovjetarmén är bra andra exempel. EUbloggen har ägnat sig åt Ryssland specifikt i inlägget ”Winter is Coming”.

För Putin är Serbien både av historisk och emotionell betydelse, och känslorna tycks vara besvarade i Belgrad enligt AP när han anländer under torsdagen. Hur ska annars en grandios militärparad (första på 30 år) med 4500 man och en hjältes mottagande annars kunna förklaras. Hjälten ska också medalj, Serbiens finaste – trots annekteringen av Krim… Putin är populär i serbiska nationalistkretsar som inte glömt Natobomberna och Kosovo. Serbien har också hållit sig borta från allt vad sanktioner heter mot Ryssland.

Besöket från Putin knyter an till en annan historisk händelse, Röda Arméns (tillsammans med Titos partisaner) befrielse av Belgrad för 70 år sedan. Räkna med bombastisk retorik om segern mot nazismen och att Putin kommer att försöka spela nassekortet återigen mot Ukraina, Polen och Baltikum under besöket. Divide et Impera.

Under det sex timmar långa besöket lär alltså Putin hinna stöka till det för EU, som hela tiden känns som man är steget efter tvingas agera reaktivt. 

Från EU-håll är det svårt att se att en militärparad och medalj för en folkrättsförbrytare är det bästa sättet att bli integrerat i EU. Putins ambition är tydlig, för det första så är det ett ryskt absolut mål att stoppa ett eventuellt framtida serbiskt Natointräde och helst även ett EU-inträde. Budskapet tidigare till Belgrad har varit kristallklart, det schyssta frihandelsavtalet med Ryssland ryker all världens väg om Belgrad väljer Bryssel.

Putin vill också få Serbien att bygga sin del av den omstridda gasledningen South Stream som EU lagt på hold efter Ukrainakrisen. Här har tidigare Serbien vacklat och signalerat att man nog inte tänker börja bygga i väntan på att Bryssel och Moskva ska lösa upp sina knutar, ingen mening med att ha en gasledning som börjar vid en gräns och slutar vid en gräns utan anslutning till gas…

Putin som spelar propagandakorten skickligare än många andra och som vet vilka punkter han ska trycka på för att komma dit han vill kommer att försöka så split och splittring i Belgrads drömmar om att integrera sig mot väst. EU:s agerande med utvidgningströtthet, ingen utvidgningskommissionär, ekonomisk kris, svårighet att möta rysk aggression spelar Putin i händerna och understryker Kremls budskap.

– Som signal är det fel att vi inte har en utvidgningskommissionär i den nya kommissionen, konstaterade Gunnar Hökmark när jag träffade honom.

För Hökmark är förlorad tro på utvidgningen ett levande hot, och trots att Juncker har sagt att det inte blir någon utvidgning de kommande fem åren och därför inte behövs någon särskild kommissionär så är det viktigt att kicka igång tron på fortsatt utvidgning för den tillträdande kommissionen.

– Serbien, men också Ukraina och Turkiet ska veta att de är välkomna om de vill och uppfyller kraven. Jag vill inte att dagens Turkiet ska bli medlem, däremot morgondagens Turkiet som är fritt, öppet och sekulariserat med lika rättigheter vill jag gärna ska bli medlem. Dagens Ukraina ska inte bli medlem, men inte morgondagens Ukraina heller, men det Ukraina som kommer sedan ska kunna bli medlem. Ukraina och Polen var på samma BNP 1990, idag är BNP:n tre gånger högre i Polen och på väg upp. 

Hur BNP är på väg att utvecklas i Ukraina behöver vi inte gå in på, men det är allt annat än uppåt. En beslutsam Putin som spelar skickligt och ett EU som är tvåa på bollen kan innebära släckta drömmar för fler än serberna. Här kommer Federica Mogherini, EU:s nya utrikeschef, hamna i hetluften och sättas på prov. För som Hökmark påpekade så har Mogherini tidigare uppvisat en problematisk syn på Ryssland, mest präglat utifrån italienska handelsintressen som har Ryssland som strategisk partner. Hennes uttalanden sedan hon blivit vald har visat ett skärpt och tydligare tonfall mot Ryssland, hur det omsätts till handling är en annan av frågorna som EU:s nya ledning har svara på.

I dragkampen mellan de västliga och östliga krafterna i Serbien så är jag inte beredd att sätta min sista slant på att de demokratiska och västliga krafterna vinner den dragkampen. Situationen på Balkan är fortfarande ett läckande oljefat och det finns fler än Putin som springer omkring med tändstickor.

Händelsen i veckan i matchen mellan Serbien och Albanien, när någon skickade in en drönare med en kontroversiell storalbansk flagga där Kosovo fanns med gjorde att matchen fick brytas efter handgemäng. För storserber är flaggan en skymf och förnedring, för storalbaner är flaggan helig. Provokationen på Serbiens hemmaplan spelar i nationalistiska krafter rätt i händerna. Albanerna fick fly från planen.

Det är i ett land med spänningar som Putin i morgon landar i. Serbien är stället att ägna en del uppmärksamhet åt den kommande tiden.

(PO)

Kolla filmklippen från matchen

Partierna missar EU-perspektivet i Zombiefrågan

Läs Zombieenkäten genom att klicka på bilden.

Försvarsmarktens informationsdirektör Erik Lagersten har kallat den för en av de valguider som tillför valrörelsen mest. Det handlar om enkäten som bloggen Zombieöverlevnad gjort genom att ställa frågor till samtliga partier om deras zombiepolitik och samhällets förmåga att hantera zombiekriser.

När EUbloggen går igenom svaren så är EU lika frånvarande som i partiernas valmanifest vilket är mycket märkligt. Inte ett enda parti för in EU:s forskningspolitik när man får frågan om zombier är snabba eller långsamma, ingen koppling till EU-rätten angående lagar för att döda zombier och inte ett ord om Sveriges ensidiga zombiezolidaritetsförklaring som vi avgett gentemot EU-länder och grannländer (läs Norge & Island). Zombieförsvarsutredningens formulering:

”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en zombiekatastrof eller ett zombieangrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför förbereda oss för att efter egna nationella beslut kunna ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt.”

Gäller den eller inte? Skulle vara välgörande om partierna konkretiserar vad zombiezolidaritetsförklaringen betyder egentligen. Konkret exempel:

Vad säger partierna om Portugals regering  och ber om tio JAS-plan ska stationeras för att slå tillbaka ett zombieutbrott i Porto, samt stöd från svenska fartyg och soldater. Ja eller nej?

Eller vapenexportfråga, i samma scenario men Portugal ber om omedelbar leverans av vapen, kan Sverige exportera vapen till länder i krig mot zombier? Ja eller nej?

Inte heller tar partierna upp EU:s Civila Zombieskyddsmekanism som senast aktiverades av Sverige i somras i samband med det hemligstämplade zombieutbrottet i Västmanland. Sverige fick ta in heligtvattenflyg från Frankrike och Italien för att till sist få bukt med utbrottet.

Här är särskilt den italienska kompetensen värdefull, som har jesuitpräster i besättningen som välsignar varje vattenlast. Det sägs också att de droppar i påvligt vigvatten för att förstärka effekten. De svenska lutherska vigvattenhelikoptrarna har både blivit färre och har inte samma kapacitet som flygplanen.

I debatten efteråt har det hörts röster för Sverige ska skaffa egen heligtvattenflygkapacitet, men zombieexpertbekämpare EUbloggen talat med menar att det är mer kostnadseffektivt att dela resurserna inom EU. När Zombievarningskalan går upp på rött så ska Sverige ha ett ramavtal om att hyra in flygplanen, inom ramen för Zombieskyddsmekanismen, och placera dom i beredskap i Sverige.

Det är inte oväntat att både partierna och zombieöverlevnadsbloggen missar EU-perspektivet. Efter 20 års medlemskap i EU tenderar vi att glömma bort unionen i vårt offentliga samtal, det gäller zombier så väl som mycket annat.

(PO)

OBS: Spår av ironi/satir/humor kan förekomma i detta inlägg.