Nattvargar slank in i Schengen och är nu i Sverige?

Efter att Polen satt stopp och inte släppt in Putins MC-gäng Nattvargarna vände dom norrut och nu rapporterar finländska medier att minst två Nattvargar som haft giltiga resehandlingar passerat den finsk-ryska gränsen. En av dessa uppges ha tagit Viking eller Silja från Helsingfors till Stockholm.

Eftersom den alternativa resvägen till Berlin, som är slutmålet, är via Baltikum och Polen är den enda logiska vägen via Sverige. Därför är det högst sannolikt att Nattvargarna som tagit sig in i Finland kommer att fortsätta genom Sverige.

Nattvargarna kan beskrivas som en blandning av orthodoxa nationalister och stalinnostalgiker som stödjer Putin. Gänget uppges ha ca 5000 medlemmar och det fanns nattvargar som spelade en roll i övertagandet av Krim och som sedan slagits på ryska sidan i Donbass. Syftet med resan till Berlin är att fira segern i andra världskriget, medan man från till exempel Polens sida ser MC-gängets resa som en ren provokation.

UPPDATERAT: Die Welt rapporterar om att en grupp Nattvargar nu är Wien och under söndagen väntas passera in i Tyskland. Gruppen uppges bestå av två ryska medborgare och ett 20-tal sympatisörer från Slovakien och Tjeckien. Tillsammans med ryske ambassadören i Wien lade Nattvargarna ned en krans vid Röda arméns hjältemonument.

Tyskland har vägrat ge visum till Nattvargarna som grupp och åtminstone tre personer har blivit nekade inpassering via flygplatsen i Berlin vilket ryska myndigheter protesterat emot.

(PO)

EUbloggen granskar valmanifest: Sverigedemokraterna får VG

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G.

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

SVERIGEDEMOKRATERNA 

Har eget EU/Europakapitel: Ja.

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 7

Europa: 1

Europeisk(a): 5

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

Folkomröstning om utträde ur EU.

Nej till att Turkiet blir medlemmar i EU.

Minskad EU-avgift. Både genom att skära i EU:s budget såväl som att försöka minska Sveriges andel av kakan.

Återupprätta gränsskyddet (här säger inte Sverigedemokraterna hur, troligen menar SD (EUbloggens tolkning) att Sverige ska lämna Schengensamarbetet men det sägs inte rent ut).

Nej till Euron (medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen, EMU).

Överraskningsfaktor: Att Sverigedemokraterna, till skillnad från andra EU-kritiska partier, ger EU en så tydlig plats i valmanifestet.

Kommentar: EUbloggens trogna läsare vet att bloggen många gånger jagat Sverigedemokraterna i EU-sammanhang när partiet slarvat med siffror och källor. Den här gången blir dock bloggen lite överraskad över att Sverigedemokraterna ger EU en tydlig plats i valmanifestet under rubriken ”Ett nära europeiskt samarbete utan överstatlighet”. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige ska lämna EU och är tydlig med det i valmanifestet eftersom det är en fråga som avgörs av svenska folket och Sveriges Riksdag. SD kopplar även andra EU-frågor där den svenska regeringen kan spela en roll, som att dra undan stödet till Turkiets medlemskap, lämna Schengen-samarbetet (min tolkning) och säga nej till Euron.

Där Folkpartiet (som är SD:s motpol i synen på EU) lyckas få med det europeiska perspektivet i fler frågor så lämnar Sverigedemokraterna raskt EU-kopplingen när Europakapitlet är över. Att  partiet inte nämner att miljö- och habitatfrågor har ett EU-perspektiv, att åtgärder mot brottslighet kanske behövs på en EU-nivå, att asylfrågor och energipolitik är EU-frågor, att slopandet av Lex Laval egentligen handlar om EU:s utstationeringsdirektiv drar ned helhetsintrycket.

Slutomdöme: Betygsnämnden har vacklat i betygsättningen mellan ett starkt G och ett svagt VG, men nämnden är svältfödd på att Europa/EU har en egen plats i valmanifesten som kan vägleda väljarna i partiernas syn på EU-frågor. Dessutom lyckas SD ta sig upp på andra plats i att nämna nyckelorden, och det räcker för att få granskningens första VG. Hade konkurrensen från andra partier varit hårdare hade nog betyget blivit G. Bloggarens skolgång är dock från den gamla gymnasieskolan där betygen sattes enligt Normalfördelningskurvan, vilket avspeglar sig även här.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.

 

Norsk gränskontroll införs – körkort går bra

Schengenländerna KARTA © European Union 2014 EP

Norge utnyttjar nu den skrivelse som finns i Schengen-avtalet och upprättar en tillfällig gränskontroll mot Sverige med hänvisning till det misstänkta terrorhotet: ”Ett Schengenland kan införa tillfälliga gränskontroller vid sina gränser mot andra medlemsländer vid tre olika typer av händelser:

• förutsägbara händelser, till exempel stora sportevenemang
• oförutsägbara händelser, till exempel terroristattacker
• bristande kontroll av de yttre gränserna.”

Schengen är EU:s passunion där Norge är med trots att man inte är med i EU (tillsammans med Schweiz, Lichtenstein och Island (men inte EU-länderna Cypern, Storbritannien, Irland, Kroatien Rumänien och Bulgarien).

Mellan nordiska länder ligger den nordiska passfriheten i botten efter en överenskommelse från 1954 som äger att nordiska medborgare kan röra sig fritt inom de nordiska länderna utan pass och uppehållstillstånd. För att bevara passunionen började de nordiska länderna tillämpa Schengenavtalet samtidigt vilket gör att det är i praktiken Schengenavtalet som styr.

Dock är skillnaden där Schengen bara accepterar ”giltig ID-handling” vilket är pass eller det nationella Id-handling vid ex registrering för övernattning på hotell eller camping. Svenska körkort är inte giltiga i Schengen eftersom det inte visar medborgarskap – men i Nordiska passunionen accepteras körkort som bevis på ens identitet. Bland annat har Norge ännu inte infört nationellt id-kort.

Så ska du till Norge eller resa från Norge och är nordisk medborgare – ha med dig minst körkortet* – och att det räcker med körkort kan du tacka gamla passunionen för.

Är du medborgare i ett Schengenland gäller nationellt id* (som visar medborgarskapet) eller pass.

Passunionen tillät de nordiska länderna att ensidigt företaga passkontroll vid gränsen:  ”Bedömes det nödvändigt för att förhindra en omfattande illegal inresa till följd av skillnader mellan de fördragsslutande staterna i fråga om viseringstvång, får fördragsslutande stat även i övrigt företaga passkontroll vid gräns mot annan nordisk stat. Beslut om sådan kontroll får för varje gång gälla under högst sex månader.”

Schengen och frågan om tillfälliga gränskontroller var brännhett för några år sedan, efter att bland annat Frankrike gjorde det mot Italien så införde EU det regelverk som nu Norge stödjer sig på. I EU-kommissionen landar Schengenfrågorna hos Cecilia Malmström – läs vad hon har skrivit om Schengen på sin blogg.

Läs mer om Schengen på Europaportalen.

Läs mer om Schengen hos Euractiv.

Läs även mer hos finländska regeringen här.

(PO)

*Körkorten säger bara vilket land de är utfärdade i, de anger inte vilket medborgarskap som innehavaren har. Därför är de INTE giltiga istället för pass vid resa i Schengenland (utanför Norden). Läs mer om skillnaderna här.

 

 

Inget brott mot Schengen, men ajabaja tycker Malmström…

…så kan man beskriva pressmeddelandet från EU-kommissionär Cecilia Malmström när det gäller Italien och Frankrikes mycket omstridda beslut tidigare i år att införa åtgärder riktade mot afrikanska immigranter. Det var inget brott mot Schengenreglerna att Italien utfärdade temporära papper så att immigranterna/flyktingarna (framför allt från Tunisien i samband med starten av den arabiska våren) kunde resa vidare till andra länder. Det var heller inget brott av Frankrike att införa gränskontroller för att stoppa immigranter att ta sig in.

Malmström skriver: ”From a formal point of view steps taken by Italian and French authorities have been in compliance with EU law. However, I regret that the spirit of the Schengen rules has not been fully respected.”

Frågan är hur hårt Malmströms ajabaja biter på Berlusconi och Sarkozy. Troligtvis inte alls.

(PO)

Talk of the town, Schengen och nu Danmark

Schengen, alltså avtalet om fri rörlighet över gränserna utan gränskontroller, är veckans talk of the town. Bakgrunden är bland annat hur Italien och Frankrike har hanterat den nordafrikanska flyktingfrågan. Ämnet var uppe som debatt under sessionen där många parlamentariker riktade kritik mot de tillfälliga gränskontroller som sattes upp. Det finns också ett förslag om att ändra reglerna så att tillfälliga gränskontroller kan sättas upp – men många parlamentariker kräver att beslutet då ligger på EU-nivå och att det är extraordinära omständigheter. Här menar en del att 25 000 flyktingar till Italien, jämfört med exempelvis svenskt flyktingmottagande, inte kan anses som särskilt extraordinärt och att frågan i Italien och Frankrike används populistiskt av Berlusconi och Sarkozy för att rikta blicken från deras vittrande maktpositioner.

Därför blev det ett extra surr i morse på en nordisk-baltisk frukost i parlamentet om nyheten att det i Danmark finns långt gångna diskussioner om att införa gränskontroller pga ”kriminalitet.”

Danskarna kringgår Schengen genom att införa permanenta stationer vid gränsövergångarna där tullare ska göra ”stickprovskontroller” för att hitta exempelvis vapen och narkotika. Genom att hänvisa till att det är ”stickprov” räknar danskarna med att ska vara hållbart legalt. Det är Dansk Folkeparti som fått igenom förslaget, samt att Danmark ska stötta Frankrike och Italiens strävan om starkare gränskontroller.

Diskussionen kring frukostbordet gick om Danmarks variant av gränskontroll strider mot Schengen och/eller den nordiska passfriheten. Schengen är en stark symbolfråga för EU-samarbetet och angrepp på Schengen blir då för dess försvarare en attack mot EU-fundamenta.

Schengen kommer att fortsätta att diskuteras under maj och på toppmötet i juni. Dessutom kan det mycket väl bli så att EU:s domstol så småningom prövar det danska beslutet. Det i sin tur kommer att spä på en dansk debatt och kritik mot att EU:s domstol är ”aktivistisk” och motarbetar Danmark politiskt. Danmark har ju åkt på stryk i domstolen för hur man hanterat tredjelandsmedborgare som varit gifta med EU-medborgare när det gäller bosättning i Danmark.

(PO)

TILLÄGG: Föga förvånande har även EU-kommissionen reagerat under dagen på det som blev morgonens snackis på frukostmöte. Läs mer här. Svenska regeringens officiella kommentar är mer återhållsam om att man inte utrett konsekvenserna för Sverige…

Bredd eller djup, svaret är smörgåsbord

DN:s ledarsida målar upp EU:s problem att man har svårt att välja mellan bredd eller djup, med bredd menas fler medlemsstater etc, och med djup syftas på starkare politiskt samarbete som går allt längre med majoritetsbeslut.

En sak som den signerade kolumnen av Lotta Fogde (dock välskriven och läsvärd) inte tar upp är att svaret redan delvis har blivit ett EU i olika hastigheter. Det hörs också allt mer i debatten som en lösning när olika länder trillskas. Det är ett EU som ett lapptäcke med fördrag och överenskommelser som en del är med på och andra inte. Ta bara frågan om medlemskap i EU, Schengensamarbetet och Euron som exempel.

Norge är inte med i EU, men genom Efta implementerar man EU-lagstiftning och har tillgång till marknaden, således har man inte Euron som valuta, men man är med i Schengensamarbetet vilket gör att det går att resa passfritt.

Tyskland är med i EU, med i Schengen och har Euron som valuta.

Sverige är med i EU, med i Schengen men har inte Euron som valuta.

Storbritannien är med i EU, inte med i Schengen och har inte Euron som valuta.

Fyra olika länder som alltså valt att vara med/stå utanför på helt olika punkter. Det fungerar alltså tämligen väl att ha ett EU-smörgåsbord. Att man är med på vissa bitar men låter andra rätter vara helt och hållet. Det blir dock litet knixigare om det blir fördragstexter som man är med på eller inte – här krävs det nämligen enighet om att lägga ett gammalt fördrag åt sidan, men den politiska ingenjörskonsten i Berlaymont och rådsbyggnaden har tidigare visat sig vara tämligen god, så det går säkert att snickra ihop något.

Ambitionen att få alla med i båten är lovvärd, men ju fler man är desto svårare blir det – och ju svårare det blir desto oftare kommer olika EU-ledare att använda ordet olika hastigheter.

(PO)