Pittella går bananas i #EPHearings2014

FOTO © European Union 2014 - EP

FOTO © European Union 2014 – EP

To non-Swedish speaking readers. Please use GOOGLE TRANSLATE to read this post which is about the blackmail attempt from S&D towards Slovenia and with the appendix that sources to EUbloggen states that Slovenia´s response is to send the liberal Violeta Bulc, not Tanja Fajon (which in this post is suggested as the next S&D-leader hence here superior qualities could be used better within the S&D-group which also lacks gender balance).

#EPHearings2014 har blivit allt vildare och vildare. Det handlar om utfrågningarna av kommissionärskandidaterna som utvecklat sig till ett avancerat politiskt maktspel mellan de stora partigrupperna, men också mellan parlamentet på den ena sidan och kommissionen/medlemsländerna på den andra. Det märkliga är att det inte har stora svarta krigsrubriker i svensk press. Vi talar om en cirkus i Sveriges andra lagstiftande parlament.

Den händelse idag som sticker ut, det är spelet kring Alenka Bratuseks efterträdare som Sloveniens kommissionärskandidat. EUbloggen har tidigare skrivit om teorin att EPP & S&D gjort upp om att försöka få en socialdemokrat som efterträdare men det som dom (och jag som inte dykt så djupt ned i den slovenska politiken) har missat är att regeringschefen är liberal och ingen man leker med, i alla fall inte om man är klumpig.

På ren svenska är premiärminister Miro Cefar nu vrålförbannad. Framför allt riktar sig ilskan mot Socialdemokraterna och gruppledaren Gianni Pittella men nog är Cerar även lite sur på EPP-ledaren Manfred Weber. Ja, faktiskt så förbannad att han i stort sett skrivit bapelsin till Pittella i ett pressmeddelande som ligger ute på den slovenska regeringens hemsida. 

Vad har då Pittella gjort för att göra Cerar och den slovenska regeringen så arg? Jo, Pittella har gått bananas för att prata en målande svengelska. Trots att det är medlemsländerna som föreslår EU-kommissionen så har Socialdemokratiska partigruppens ledare lagt ut följande pressmeddelande (och det innan Bratusek kastade in handduken), jag saxar:

”Now, the Socialists and Democrats firmly believe that there are very good reasons why the natural candidate for that portfolio should be Tanja Fajon.

First of all, because her name was among those in the list provided by the Slovenian government. Secondly, Ms Fajon has a long experience in the European Parliament and she has already proved her competencies and reliability. And she is ready to prove it once again during the hearing.

The candidacy of Ms Fajon would therefore also represent a guarantee for the Commission which could start working according to the planned timetable.

Any alternative option could affect this goal and will not appear reasonable for the S&D Group.”

Pittella bryter mot all politisk diplomati och sedvanligt politiskt skuggspel genom att…

1) Gå ut innan Bratusek kastat in handduken (ok, det gjorde Weber också, antagligen för uppgifter om att Bratusek inte vill avgå och att man ville röka ut henne).

2) Peka ut vem Slovenien ska utse (tänk er vilket liv det skulle bli om samma sak hände med en svensk kandidat – du skulle få se krigsrubriker på kvällstidningarnas löpsedlar som heter duga). Dessutom är den personen som Pittella för fram en person som inte tillhör premiärministerns parti utan Pittellas eget. Det där med för uppenbart egenintresse brukar aldrig sluta bra…

3) Säga rent ut att vi skiter i vem ni än skickar om ni inte tar vår Tanja, vi kommer att stoppa allt, för det är faktiskt vad ”will not appear reasonable for the S&D Group” betyder i klartext.

4) River upp gamla slovensk-italienska sår. Att Pittella alltså är italienare gör sitt till, hade varit något lite bättre om han hade varit nordbo med andra ord. Läs mer här, och här.

Jämför Pittellas uttalande med hur EPP:s Manfred Weber uttrycker det när han i sitt pressmeddelande egentligen säger samma sak vid samma tillfälle:

”EPP Group Chairman Manfred Weber made an appeal today to the Slovenian Government to designate an experienced woman as candidate for the European Commission in replacement of Alenka Bratušek, who received a negative evaluation from the European Parliament yesterday.

”The EPP Group will only support a woman candidate with experience”, Mr Weber said. ”The list of the Slovenian Government last summer included, for example, Tanja Fajon MEP. She would match this request perfectly”, he added.

“In the interest of European citizens, we need a strong European Commission to start working as soon as possible so we are ready to collaborate with the Slovenian Government and political parties on proposals to avoid a second failure”, he concluded.”

Betydligt mer subtilt och elegant och inte så konfrontativt mästrande översittarton som i Pittellas uttalande, även om budskapet är tydligt – ta Fajon så stökar vi undan det här snabbt som f-n.

TILLÄGG kl 9:50 fredag 10:e oktober: Enligt uppgifter till EUbloggen har nu Sloveniens regering satt ned foten och nominerat liberalen Violeta Bulc (som EUbloggen skrivit om tidigare) till landets EU-kommissionär. Nu återstår att se om Pittellas tuppfäktning är ord eller handling. Uppgifterna bekräftades senare strax före 11-tiden av Slovenska nyhetsbyrån.

Europaparlamentet har blåst på sig en kontroversiell maktroll det senaste året, först med Spitzenkandidaten som ledde fram till Jean-Claude Juncker, sedan med allt mer politiserade utfrågningar och försök att låsa fast kommissionärskandidaternas politiska program de kommande fem åren genom skriftliga frågor och deklarationer och nu ett mycket oblygt försök att utse en kommissionärskandidat. Det här borde vara tillräckligt för att det i det europeiska familjeskvallret börjar gå heta telefonsamtal mellan huvudstäderna när indignerade stats- och regeringschefer muttrar om att parlamentet försöker ta ifrån dom deras makt. Om Stefan Löfven vill lira EU-boll, och dessutom fortsätta på en svensk linje där man håller på medlemsstatens roll, så borde Löfven ta ett allvarligt telefonsamtal redan i morgon med sin socialdemokratiske kollega Renzi i Rom och säga att ”det där Pittella håller på med, det är bara käbbel”.

Jag vet också att flera personer i andra politiska grupper har muttrat om hur S&D, och då särskilt Pittella, har hanterat maktspelet kring utfrågningarna på ett minst sagt fladdrigt och osamordnat sätt till stor irration och frustration för övriga partigrupper. Det ryktas också om motsättningar internt i gruppen.

Om dessutom några socialdemokratiska regeringschefer säger till på skarpen och skickar signalen övertydligt till sina partikamrater går förhoppningsvis signalen fram till Pittella att här trampade du faktiskt i det politiska klaverspelet. Vill man dessutom utnyttja kompetensen på den allmänt lovordade Tanja Fajon så är väl hon ett ypperligt förslag att ta över gruppledarskapet i S&D – det skulle dessutom göra partigruppen betydligt trovärdigare i sin kritik mot hur kommissionens könssammansättning ser ut, något EUbloggen har tagit upp tidigare.

Även Henrik Brors har reagerat och skriver om hästhandeln här.

(PO)

Politiker som inte röstar

Skärmavbild 2014-07-25 kl. 09.10.37

Gör din plikt – kräv din rätt.

…det är som skog som inte som växer och som vatten som inte rinner – något väldigt märkligt och lite grann mot naturlagarna.

Vår parlamentariska demokrati är uppbyggd på att människor lägger sin röst i fria och hemliga val (dock är röstlängden offentlig – poängen lite längre ned) och att det finns medborgare som både söker förtroende och är villiga att axla förtroendet att ta ansvar.

Att tänka sig att det finns flera politiker 2014 som både söker andra människors förtroende men själva inte lägger sin röst är märkligt. Motsägelsefullt och lite mot naturlagarna.

Gefle Dagblad har granskat vallängderna och stämt av de mot fullmäktigeledamöterna i Gävle och funnit att tre av 64 (motsvarar 5% av de förtroendevalda) inte röstade i Europaparlamentsvalet.

En är socialdemokrat som säger att ”det är viktigt” och att han kampanjade men att ”det föll bort” för honom personligen. Läs mer här. En moderat att det var av ”personliga skäl” och en centerpartist som visst säger att hon röstade och att det är fel i vallängden. Läs mer här.

Om vi antar politikerna i Gävle är representativa för landet för övrigt så röstade inte över 2000 politiker i Europaparlamentsvalet. Sverige har ca 42 500 förtroendevalda på kommun och landstingsnivå.

2000 politiker som inte röstar är en häpnadsväckande siffra (med det hypotetiska antagandet). Politiker som inte röstar har inte förstått det fundamentala men representativ demokrati. Det brukas säga att vi väljare får de politiker vi förtjänar, men omvänt gäller också – politiker får de väljare de förtjänar. Om man ber om andra människors förtroende i ett demokratiskt val så är det rimligt att man själv som förebild utövar det medborgaransvar som systemet bygger på.

Europaparlamentsvalet är det enda valet då medborgarna direkt kan påverka vilken politik som förs i vår andra lagstiftande kammare och därigenom påverka hela beslutsfattandet inom EU. Med spitzenkandidaten är EU-valet också ett indirekt val till vem som ska styra EU-kommissionen. Att inte rösta i det valet är avhända sig möjligheten till att påverka beslutsfattande som rör allt mer av vår vardag med allt från kläder, livsmedel, luft, utsläpp och så vidare. För en politiker är det motsvarande tjänstefel att inte rösta.

Birgitta Ohlsson som både är demokratiminister och EU-minister lär stöna lätt när hon nås av GD:s nyhet och kanske tillåter sig ändå vara lite nöjd med tajmingen att hon tillkännagett att Olle Wästberg ska leda en ny större demokratiutredning. Kanske gör hon en notering att ”Låt Olle undersöka attityden bland förtroendevalda till att rösta”.

Valdeltagandet i riket blev 51%, i Gävle närmare 49% (som ändå länsrelativt var bra med tanke på att Gävleborg hade landets lägsta valdeltagande med knappa 44%…)

(PO)

Öppen Grön utfrågning av Juncker

Jean-Claude Juncker Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

Jean-Claude Juncker Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

EU-kommissionens näste ordförande Jean-Claude Juncker träffar på onsdag 9:e juli den Gröna gruppen i en öppen hearing inför att Europaparlamentet ska godkänna honom på posten i nästa vecka.

Utfrågningen kan följas av alla via webb-tv
TID: Onsdag 9 juli kl 9–11:30

Miljöpartiets EU-parlamentariker kommer att ta ställning till hur de ska rösta efter utfrågningen. Partiet är splittrat mellan att man å ena sidan i Riksdagens EU-nämnd röstade nej, medan partigruppen varit en av de pådrivande krafterna bakom Spitzenkandidaten-systemet som ledde fram till Junckers nominering.

Att den Gröna Gruppen skulle rösta nej och att Juncker inte skulle få de 376 röster som behövs för att bli godkänd får betraktas som uteslutet, i sådana fall skulle Europaparlamentet i segerns ögonblick (att få en tydlig koppling, som de kontrollerar, mellan Europaparlamentsvalet och vem som blir EU-kommissionens ordförande) begå politiskt självmord. Mitt tips är att EPP, S&D, ALDE röstar för nästan enhälligt. Övriga partigrupper som deltagit i Spitzenkandidaten-racet och har haft företrädare som i TV-debatter sagt att självklart ska största partigruppens kandidat bli EU-kommissionens ordförande röstar till övervägande del för, i alla fall den Gröna Gruppen – men rimligtvis även GUE/NGL, även om det kommer att finnas ledamöter som röstar emot eller avstår att rösta för att de inte kan stödja högerns kandidat.

Vad jag har sett så träffar Juncker under tisdagen Socialdemokraterna, högerskeptiska ECR och liberalerna ALDE och senare under onsdagen EPP, men har inte sett om dessa utfrågningar direktsänds.

Läsare får gärna posta uppdateringar och eventuella direktlänkar till sändningar eller videoklipp från utfrågningarna i kommentarsfältet!

(PO)

Juncker nominerad av rådet

Skärmavbild 2014-06-09 kl. 21.18.47

Juncker framme vid sitt mål FOTO (C) EU 2014

Det blev en historisk omröstning i rådet när David Cameron och Viktor Orban markerade för Storbritannien och Ungerns del att de motsatte sig utnämningen av 59-årige Juncker.

Beslutet är också historiskt av följande skäl:

*Parlamentet har fått ett direkt och starkt inflytande över tillsättningen av EU-kommissionens ordförande

*Maktförflyttning har skett från medlemsländernas regeringschefer till parlamentet

Därmed blir det som jag till sist konstaterade att det skulle bli för en vecka sedan, Jean-Claude Juncker blir kommissionens ordförande. Att bli godkänd i Europaparlamentet blir mest en transportsträcka utifrån att de stora grupperna gett förhandsbeskedet att de kommer att godkänna Juncker, även om det ska bli intressant att se om svenska MEP:ar i sin Spitzenschizofreni kommer att lägga ned sina röster eller rösta emot – här röstade ju exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej i Riksdagens EU-nämnd medan Socialdemokraterna lade ned sina röster. Kl 18:25 har jag inte sett en enda svensk MEP som har kommenterat nyheten på twitter (har jag missat någon ber jag om ursäkt), en ledamot i EU-nämnden har twittrat om Junckers prioriteringar (se nedan).

I Sverige lär nyheten om Juncker lite lämpligt så där helt drunkna i förlovningshysterin kring prins Carl Phlip & Sofia Hellqvist.

(PO)

Läs även:

Hermans hälsning – vi tar det jobbigaste sist

No merry men in tights

Det blir Juncker nästa vecka

Några twitterreax:


 

Schulz omvald till S-ledare

Foto (C) Mattias Larsson

Martin Schulz på valbesök i Umeå Foto (C) Mattias Larsson

Martin Schulz blir ånyo S-gruppens ledare i Europaparlamentet. I alla fall en kort tid. Martin Schulz klev av jobbet för att bli talman i parlamentet, han var sedan Socialdemokraternas Spitzenkandidaten till jobbet som EU-kommissionens ordförande. Den som kliver av uppdraget är österrikaren Hannes Swoboda.

Varken Schulz eller S-gruppen gör någon hemlighet att man vill se Schulz som Tysklands näste EU-kommissionär med en tung portfölj i kommissionen, vilket spär på ryktet att S-gruppen skulle vara beredda att utpressa Angela Merkel genom att hota att säga nej till även Juncker som kommissionens ordförande om inte Schulz får jobbet. Läs mer om ryktet här som jag är skeptisk till (eller i alla fall var tills jag läste citatet i EUobserver).

Det är mer troligt att Angela Merkel och S-ledaren på hemmaplan Sigmar Gabriel gör upp om att det blir en kristdemokratisk kommissionär, att Schulz får sitta 2,5 år som talman eftersom som EPP & S&D gör en överenskommelse om att dela posten i 2,5 år vardera.

Schulz lämnar därmed posten som talman med omedelbar verkan och i hans ställe kommer Gianni Pitella från Italien att svinga klubban vid den första sessionen i juli då talmannen ska väljas.

Röstsiffrorna enligt Jens Nilsson var nästintill enhälligt.

 

Spitzenkandidaten-humor

Det börjar dra ihop sig i frågan om Jean-Claude Juncker, samtidigt cirkulerar det en hel del Spitzenkandidaten-skämt på nätet.

Till exempel konstaterar Open Europe att fler européer blir till i en Ikeasäng än som röstade på Juncker eller att fler tyskar tror på spöken än kan känna igen Juncker, eller för den delen att fler har provat Cannabis än som röstade på ett pro-europeiskt parti i parlamentsvalet.

(PO)

Rykteskarusellen i Bryssel

Det börjar dra ihop sig i fråga om Jean-Claude Juncker eller inte Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande. Som ”Spitzenkandidaten” för den största partigruppen så har han förts fram som det självklara valet som EU-kommissionens ordförande med till sist stöd från Angela Merkel. Juncker motarbetas hårdnackat av David Cameron och det cirkulerar nu en massa rykten, precis som det gjord de senaste veckorna.

Det mest ihärdiga just nu är att Juncker kommer att ha tillräckligt med stöd vid Toppmötet nästa vecka och kan bli godkänd redan då av Rådet och sen segla igenom parlamentsomröstningen. Det är precis det ryktet som Junckers medarbetare spridit den senaste tiden. I sådana fall skulle det bli schack matt för Cameron.

En pusselbit kanske blir tydligare idag. Herman van Rompuy besöker Italien för att se hur Renzi ställer sig i frågan om Juncker. Men det är inte bara person som det ryktas om, utan också sakfrågor kopplat till kandidaturen. Hur ska den kommande kommissionen se ut, arbeta och ha för målsättning. Här säger ryktena att Cameron och Juncker är på ännu mera kollissionskurs, om det ens är möjligt.

Ett annat rykte som twittrades av chefskorrespondenten för Bild-Zeitung handlar om Socialdemokraternas toppnamn Martin Schulz.

I det här scenariot skulle alltså Schulz, om han inte blir vald till Tysklands EU-kommissionär, hota med att S-gruppen ska lägga ned sina röster vid godkännandet av Juncker. Eftersom Juncker lär behöva S-rösterna för att få ihop sina 376 röster för att bli godkänd av Europaparlamentet som EU-kommissionens ordförande så ska det räcka för att ordna nytt jobb Schulz som för övrigt idag väntas bli gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet. EPP (Moderater & Kristdemokrater) har 221 ledamöter medan Socialdemokraterna har 191. Tillsammans har de 412 ledamöter, men man får räkna med att exempelvis britter, svenskar och ungrare faller bort ur genom nedlagda röster eller ”toalettbesök”. Även om Liberaler, Gröna och GUE/NGL skulle rösta för Juncker så innebär nedlagda S-röster att det inte räcker (ok, visst, teoretiskt skulle det räcka om alla dök upp och följde grupplinjen, men det är osannolikt).

När jag ifrågasatte ryktet på twitter konstaterade Hoeren att Schulz har sagt att det är lättare att få majoritet i parlamentet om han blir kommissionär…

Dock har jag svårt att se scenariot att Socialdemokraterna i parlamentet skulle stoppa Juncker om denne föreslås av rådet, bara för att Tyskland inte nominerar Schulz som EU-kommissionär. Och om det skedde, så tror jag det skulle slå tillbaka tiofallt på Schulz men även på övriga socialdemokrater. Tror inte svenska väljare skulle vara road av någon som stoppar valet av EU-kommissionens ordförande bara för att få ett nytt jobb. Har mycket svårt att tro att exempelvis de svenska socialdemokraterna skulle ställa upp på den typen av utpressning, särskilt inte ett valår där det redan går tungt för partiet.

Men de här olika ryktena visar vilken gryta det är som kokar och att vi kan vänta oss fler rykten, fler turer och i värsta fall en riktig urladdning med svåröverblickbara konsekvenser (med Storbritannien som skyndar på hotet att lämna Unionen, låst läge mellan parlament och kommissionen som inte kan enas om en kandidat eller något annat överraskande och dramatiskt)

(PO)

GÄSTINLÄGG: Ett brev från Luxemburg

Skärmavbild 2014-05-30 kl. 15.40.49

Det kom ett brev från Luxemburg till Dalarnas Tidning med anledning av vad jag skrev i krönikan…

Med tillstånd av skribenten Roland Hoferlin i Luxemburg publicerar jag här ett brev som han skickat till Dalarnas Tidnings chefredaktör Ewa Wirén med anledning av min krönika i DT. Läs det han reagerar på här.

Jag vill också understryka att jag är uppriktig glad över att Roland gått med på att jag får publicera hans brev, och tycker att det är roligt att han tagit tid att skriva till Dalarnas Tidning och engagerat sig i debatten. Både Roland och jag drivs av viljan att uppmärksamma och diskutera frågeställningar som berör vår gemensamma Europeiska Union.

(PO)

Bästa Ewa,

Innan  jag börjar med vad jag vill berätta ska  jag  tala om för dig att jag är luxemburgare och har lärt mig svenska på egen hand, och på detsamma vill jag be om ursäkt om det blir en hel del med fel i mitt brev, både i grammatik och stavning. Men detta hindrar mig inte att förstå allt vad  jag läser, böcker, tidningar eller artiklar på svenska.

Nu undrar du kanske varför jag skriver till dig.

Det är så att jag fick tag i en artikel som publicerades i Falu Kuriren, en artikel skriven av f.d. EU korrespondentenPatrik Oksanen . Jag skulle gärna viljatala om för dig vad jag tänkar om artikeln och om skribenten också. Min uppfattning är att en redaktör ska berätta om saker bara när han har undersökt själv om vad  han skriver, att han försäkrarsig om sanningen av det han skriver och att han återger allt på ett objektivt sätt. Det är just detta som jag tror att Patrik Oksanen inte gjorde.

Det är därför jag vill försöka rätta några uttalanden som finns i artikeln eller åtminstone vill jag ge några förklaringar.

t.ex. ……därför blev inte Cameron, Rutte…..inte särskilt glada när parlamentet…..tvinga på dem sina kandidater. Parlamentet tvingar inte,…. men före valet var alla ense om att föreslå den kandidat som fick högsta antal röster, och det blev Juncker.

Att Cameron inte blev glad kan man se i ett uttalande han gjorde i en artikel som fanns i tyska vecko magasinet “der Spiegel”. Cameron sa: “..en figurav 80 talet kan inte lösa nutidens problemer”.  Det hade varit bättre för Cameron om han hade hållit tyst, (‘si tacuisses…’ ).Cameron, som är ju en figuravnutiden verkar ju inte kunna lösa sina problem i Storbritannien, och där har han att göra bara med ett land i stället för 28. Dessutom har Juncker visat att han  kan lösa problem, annars skulle han inte kunnat hållit sig som Mr Europe under många år.

Angående spritrubriken: det var Junckersefterträdare som Mr Europe, holländaren Dijsselbloem, som gjorde detta uttalande. Var det kanske därför att Dijsselbloem blev svartsjuk att han inte kan uppvisa eller uppnå samma resultat som Juncker.

Spionrubriken: Juncker medgav att det fanns oregelmässigheter inom den nationella säkerhets tjänsten. Det var dessa som gjorde att han själv lämnade in sin demission som  premiärminister frivilligt, han blev inte tvungen att göra detta. Efteråt blev det nya val där Junckers parti CSV (Kristlig Sociala Folksparti) kom först med 33,68 %, dvs 23 ledamöter, LSAP (Socialistiska Arbetar Parti med 20,28 % och 13ledamöter, DP (Demokratiska Parti/Liberal), med 18,25%, 13 ledamöter, , Gröna Parti med 10,13 %, 6 st. Dem 3 sistnämnda hade beslutat redan före valet, att inte kontakta CSV,valsegraren , om dem bara fick en majorität, då skulle dem forma regeringen.

Ett ord också om Patrik Oksanens stil och ordval (F-n, för att ta ettexempel,jag förstår att F-n betyder fan). Min upfattning är att F-n inte är det bästa ord för att ge ett opartiskt intryck, såsom det egentligen skall vara.

Vänlig hälsning,

Roland Hoferlin

Väljarna som slagträ om Spitzenkandidaten

”Massivt flertal i S-gruppe mener at EUvælgerne har talt og kræver en spitzenkandidat som formand for EUKom twittrade den danska Socialdemokratiska parlamentarikern Christel Schaldemose efter att socialdemokraterna haft sitt första gruppmöte i Europaparlamentet.

Har EU-väljarna verkligen talat och kräver Juncker som kommissionens ordförande? Dessa väljare används som ett hårt slagträ av de som vill se Spitzenkandidaten från EPP, Jean-Claude Juncker, som EU-kommissionens ordförande eller som driver en politisk linje att utveckla EU i mer federalistisk riktning. Exemplet från Socialdemokraternas partigrupp i Europaparlamentet är bara ett.

Men att påstå att Europas väljare har talat och vill ha Juncker är ett mycket vanskligt påstående rent intellektuellt. Argumentet är egentligen mer känslomässigt som är svårt att värja sig emot, men siffermässigt håller det inte hela vägen.

Valdeltagandet i parlamentsvalet gick upp en knapp ynka tiondel, från 43,00 till 43,09 mellan 2009 och 2014. På ca 400 miljoner röstberättigade är en tiondel ca 400 000 fler väljare. Det motsvarar ungefär antalet fler väljare i Sverige som valde att rösta (om vi tar hänsyn till att antalet röstberättigade ökat jämfört 2009).

Att det svenska valdeltagandet ökade kan inte tillskrivas att svenskarna blev exalterade över att få chansen att vara med och välja Jean-Claude Juncker eller Martin Schulz som kommissionens ordförande (jag har skrivit en ”for dummies” om vad striden handlar om, och jag har gisslat de flesta svenska partier för att ha varit tyst om Spitzenkandidaten i valrörelsen).

Tittar vi på länder där Spitzenkandidaten debatterats mest, vilket torde vara Tyskland, Österrike och Luxemburg och jämför effekten med länder där det varit mer  tyst så finns inget mönster med att Spitzenkandidaten ska ha påverkat valdeltagandet. Det är snarare tvärtom.

Skärmavbild 2014-06-10 kl. 18.31.23

En del vill göra gällande att Spitzenkandidaten bidrog till att vända den nedåtgående trenden med minskat valdeltagande, men det är svårt att hitta bevisen i valdeltagandet. Det är också svårt att bevisa att utan Spitzenkandidaten skulle valdeltagandet ha varit mindre.

Den politiska frågan om hur EU-kommissionens ordförande ska väljas borde ha förts ordentligt långt före valet. Här får politiskt önsketänkande i båda lägren anses ha bidragit till dagens soppa. Att föra debatten nu,  efter valet är att göra väljarna i vissa länder till förlorare, hur det än slutar…

(PO)

BRYSSEL: ”Smart money is on Reinfeldt”

Hoppsan. Kan inte låta bli att säga hoppsan, att nu Fredrik Reinfeldt pekas ut i European Voice som en smygande toppkandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Reinfeldt namn har nämnts tidigare men har här i Sverige räknats bort helt av inrikespolitiska skäl.

John Wyles skriver så här om Reinfeldt: ”Instead, the Council could take an option on a northern prime minister with dismal prospects of re-election at home whose mind is already on his next job. He ticks the reformist boxes, is of the centre-right political family, will have British support and would be the first Swede in a major international role since Dag Hammarskjold led the United Nations. The smart money is on Frederic Reinfeld”.

Även the Telegraph har Reinfeldt med på listan över möjliga kandidater.

Jag har tidigare dömt ut Juncker som kandidat även om det spelet kring Spitzenkandidaten inte är avslutat, och trott att parlamentet behöver kompenseras med en kvinnlig ordförande. Men samtidigt ska hela pusslet med kommissionens ordförande, Rådets ordförande och EU:s utrikeschef beaktas.

I det pusslet skulle Juncker bli rådets ordförandet (som ett tröstpris och erkännande till parlamentet). Då faller Sikorskis kandidatur som utrikeschef, han uppfyller Östkvoten men topptrion behöver minst en kvinna. Tricket blir då att hitta en socialdemokratiska kvinna från östra Europa. Helle Thorning-Schmidt fyller kriteriet kvinnlig socialdemokrat. Dalia Grybauskaitė är kvinna från östra Europa men inte Socialdemokrat… Pusslandet fortsätter, liksom ryktena och alla Brysselspekulationer om namn, poster och vem som stödjer vem – egentligen.

Vad skulle Reinfeldt som kommissionens ordförande betyda för moderaterna och Alliansen? För det första att Reinfeldt inte tvingas uppleva en valförlust, för det andra att den mer karismatiske Anders Borg troligen blir partiets ordförande och att det helt skulle ändra dynamiken inför höstens riksdagsval och göra valet mer oförutsägbart, och därigenom kanske öka Alliansens chanser. För det tredje, så klart en fjäder i hatten att en svensk moderat får det uppdraget.

Men tror jag på Reinfeldt som kandidat? Nej. Törs jag ta gift på det? Näe, men jag slår gärna vad om en lunch att Reinfeldt inte blir kommissionens ordförande 🙂 Så vem vill luncha med mig!?!

(PO)