Skriver om EU-momsen och idrotten på Sportwire. I del 1 är det en kortare intervju med idrottskommissionären Vassiliou och en bakgrund. Mer kommer nog under helgen.
Sportwire är anledningen att det framöver kan bli lite ojämnt med inlägg från min sida. Kolla gärna in youtubefilmen.
(PO)
Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt har utsetts till den liberala (ALDE) gruppens skuggrapportör på momspaketet. Just nu gör EU-kommissionen en översyn av det direktiv vars tolkningar orsakat strid mellan kommissionen å en sidan och det svenska föreningslivet och det offentliga svenska livet. Stridsfrågan handlar om gränsdragningar där Sverige vill ha ett undantag som är tio gånger högre än vad direktivet föreskriver, vilket bland annat fått Riksidrottsförbundet och svensk idrott att gå i taket.
Kommissionens grönbok avslutas i maj och sedan tar det väl ungefär ett halvår innan det kommer ett skarpt förslag som parlamentet och ministerrådet ska arbeta med. Det är alltså den processen som Olle Schmidt blivit skuggrapportör för, det betyder enkelt förklarat att han är den liberala gruppens ansvarige i frågan. I parlamentet är det en parlamentariker från en partigrupp som utses som rapportör som har det övergripande ansvaret att sy ihop lösningar och kompromisser, de andra partigrupperna utser var sin skugga som också jobbar med paketet. För att ett förslag sedan ska bli verklighet som parlamentet och ministerrådet också komma överens.
ALDE är parlamentets tredje största partigrupp och beskedet är ett litet men viktigt steg för svenska intressen att skaffa sig centrala positioner inför behandlingen av momsfrågan. När det gäller tolkningen av det nuvarande direktivet är det en fråga mellan kommissionen och den svenska regeringen, där kommissionen som är väktare och första uttolkare av EU:s lagar och förordningar kan komma att dra Sverige inför EU-domstolen som då får avgöra om Sverige följer eller bryter mot direktivet.
(PO)
Det är mycket som pågår i livet och det är inte alltid man hinner med det man tänker att man ska göra. Det här blogginlägget är ett sådant. För en tid sedan såg jag den här artikeln (Hon jobbar för svensk idrotts momsundantag i Bryssel) på Riksidrottsförbundets hemsida. Den handlar om lobbyarbetet för att stoppa att EU-kommissionen (i första hand) inte ska kräva ett slopat momsundantag. Nu vet jag i och för sig att svensk idrottsrörelse under en längre tid uppmärksammat hotet som det innebär om EU skulle sätta stopp för att ideella föreningar ska vara momsbefriade och lobbat på olika sätt. Jag minns att jag när jag läste artikeln så tänkte jag att det här kan aldrig sluta bra.
Först ska vi komma ihåg om att det handlar om två parallella saker. Det ena är att EU-kommissionen hotar att dra Sverige inför EU:s domstol för fördragsbrott för att vi ger ideella föreningar undantag. Denna process inleddes redan 2008. Det andra är att EU-kommissionen har skickat ut en grönbok om momsdirektivet på remiss.
Vad var det jag reagerade på?
1) För sent – det är inte nu man åker till Bryssel för att lobba på EU-kommissionen när grönboken är ute. Det skulle man ha haft folk på plats redan 2008, som kunde ha lobbat på de tjänstemän och expertgrupper (kommittéer) som jobbade med frågorna. Dessutom kunde man redan här byggt upp ett starkt nätverk av länder, intressen och parlamentariker som har en liknande syn i sakfrågan.
2) Fel fokus. Om man nu ska lobba på EU-kommissionen att Sverige (och andra länder) ska få behålla rätten att ideella föreningar ska vara utan moms så är det inte redan frälsta man ska prata med. Som det står i artikenln: ”Jag har till exempel träffat en person som jobbar för kristdemokraternas EU-parlamentariker Alf Svensson, och en person på svenska representationen.” I den här fasen när kommissionen har grönboken ute handlar det om snabbt att trumma ihop ett så tungt politiskt motstånd så att kommissionen inser att vissa bitar i grönboken aldrig kommer att överleva en runda i parlamentet eller ministerrådet. Kommissionen gillar inte att få tokstryk av ministerrådet eller parlamentet. Att kunna visa upp att det finns en risk för tokstryk är det bästa sättet att påverka. I andra hand handlar det om att förbereda sig för en arriärgardesstrid genom att försöka blockera, vattna ur och göra skadekontroll i behandlingarna i ministerrådet och i Europaparlamentet. För maximal effekt bör man i det här skedet ha med sig svenska regeringen, som dörröppnare och påtryckare.
Svenskar gör några stora fel när de tänker påverkansarbete i EU, det största är att man tänker att det fungerar som i Sverige – att remissrundan är tung och att det som sägs i det formella mötesrummet är det viktiga. Inom EU är de informella kontakterna viktigare än det formella mötesrummet. Många frågor där det handlar om att ta och ge i politiska förhandlingar sker utanför mötena. Remissrundan är inte automatisk och lika tung. I Sverige skickas förslag direkt till de som lagstiftaren vill lyssna på. Här har å andra sidan alla möjlighet att tycka till.
Det som gör att jag skriver det här blogginlägget idag är att kommissionen har skrivit till svenska regeringen att man säger nej till Borgs förslag vilket innebär att inte blir något undantag för föreningar under 1 miljon kronor i omsättning. Regeringen blåser till strid i frågan och Riksidrottsförbundet kan från och med nu räkna med eldunderstöd på allvar i ministerrådet. Anders Borg flaggar för att inleda samarbete med Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike enligt ett pressmeddelande. I Europaparlamentet börjar nu också lobbyarbetet att rulla.
Europaparlamentarikern Lena Ek (C) deltog i en chatt på Europaportalens Facebooksida ikväll och skrädde inte med orden:
– Fruktansvärt idiotiskt beslut av kommissionen! Jag får försöka att förklara för dem jag känner hur vi tänker i Sverige. Bra av regeringen! Extra ironiskt beslut eftersom det är volontärernas år i år, skriver Lena Ek och konstaterar att kommissionen gräver sin egen grav.
Lena Ek har suttit en mandatperiod i parlamentet och har en position inom den liberala (marknadskonkurrens inriktade) gruppen. Om det nu börjar hända saker så är det i elfte timmen idrottsrörelsen får ihop ett försvar i den här frågan. Hade det varit fullt fokus redan 2008 med en lobbyist på plats som började nätverka och kartlägga aktörerna och samtidigt kunna bidra till en offensiv lobbying hade bilden nog sett annorlunda ut, nu får svensk idrott finna sig i att jobba i en ganska tuff uppförsbacke, men förhoppningsvis ska den grejas förr eller senare.
Men till exempel Svenskt Näringsliv tar inte upp idrotten i sitt yttrande, läs exempelvis även Förläggarföreningens yttrande.
Vill du lämna dina åsikter på grönboken? 31 maj är sista dagen.
(PO)
Genom Lissabonfördragets artikel 165 ska EU utveckla kompetens på sportområdet. En sportpolicy är på gång och Eubloggen har bland annat tagit upp att EU-kommissionen bland annat gett sig på sporträttigheterna i TV. 2008 lekte vi också med en alternativ medaljliga, som tröst när det var ont om svenska medaljer.
Sport berör och debatten om vad EU vill med idrott har nu börjat på allvar. En del i den debatten är till exempel att Unga Federalisters ordförande i Frankrike lanserar förslaget, i ett brev till nättidningen Euractiv, att alla EU-länder, vid sidan av den nationella flaggan ska ha EU-flaggan vid inmarschen i London-OS. Dessutom ska OS-deltagarna ha ett EU-märke på dräkterna.
Jean-Guy Giraud skriver att förslaget inte direkt skulle ruinera EU-budgeten ”men skulle betyda betydligt mer för det europeiska medborgarskapet än många andra tidigare dyra kommunikationssatsningar”.
EU-kommissionen håller på att ta fram det första sportprogrammet någonsin, en begränsad version väntas tas i bruk 2012 men fullt ut från 2014. I förra månaden kom kommissionen med ett första meddelande där man pekar ut en lång frågeställningar som till exempel:
Det är inga direkta småfrågor det handlar om alltså. Räkna med att en hel del av detta kommer att diskuteras av idrottsrörelsen det kommande året, bland annat på Riksidrottsmötet i Uppsala i maj (som hålls på UKK typ två spjutkast från mitt hem). Men EU-flaggor vid inmarschen vid OS 2012, det får nog federalister som Giraud fortsätta att drömma om.
(PO)
TV4-gruppen satsar hårt på sporträttigheter och har köpt in matchrättigheterna för fotbolls-EM 2012, inte bara för Sverige utan även i Norge och Danmark där man bland annat äger Canal+. I Sverige delar TV4, SVT och Canal Digital på matcherna. Men EU:s domstol i Luxembourg är på väg att förändra framtidens marknad för sporträttigheter . Det närmaste stora evenemanget är just fotbolls-EM.
Det började med att FIFA och UEFA protesterade hos EU-kommissionen efter att Belgien och Storbritannien lämnat in listor på fotbollsmatcher (båda hade lämnat in en lista på nästa VM, men britterna även på EM 2012) som de anser är av stor betydelse för publiken och som därför ska visas hos gratiskanaler. Domstolen slog fast att kommissionens beslut att godkänna att listorna var korrekt. Just nu har åtta medlemsländer lämnat fått listor godkända av kommissionen, förutom Belgien och Storbritannien även Finland, Österrike, Italien, Frankrike, Tyskland och Irland.
FIFA och UEFA försökte snacka ner fotbollsmästerskapen genom att hävda att hela turneringar inte kan betraktas som evenemang med stor betydelse. Kommissionen å sin sida pekade på att i direktivet (Audiovisual Media Services (AVMS) (artikel 14)) så nämns fotbolls-VM till och med som ett exempel på ett evenemang med stor betydelse. Det är upp till varje medlemsland att bestämma vilka sportevenemang som är av stor betydelse ansåg domstolen, i alla fall i väntan på att EU har harmoniserat vad som är viktigt för publiken. Med tanke på att vissa vinteridrotter som Finland har på sin lista (backhoppning, skidåkning, nordisk kombination m.m.) är det svårt att se ens en anledning att jämka greker och nordbor. EUobserver rapporterar om domstolsbeslutet om mästerskapslistorna här, WSJ skriver om det här och EU-kommissionens reaktion på beslutet finns här.
EU:s domstol har också ett annat ärende om just sporträttigheter på sitt bord. Ett yttrande från generaladvokaten Julianne Kokott i början av månaden pekar på att gränserna öppnas när det gäller sporträttigheter. I sitt yttrande till EU:s domstol (generaladvokatens yttrande är inte bindande, men kan ses som en fingervisning, en riktning för domarna att ta ställning om) konstaterar Kokott att det inte är förbjudet för engelska pubar att visa livesändningar av premier league med hjälp av utländska dekoder. Förbudet strider mot fri rörlighet för var varor och tjänster inom EU. Konkret betyder det att det inte går att blockera visningar i enskilda länder eller dela upp rättigheter mellan olika länder när det gäller satellitsändningar och pay-per-view.
Konsekvensen på sikt, om domen får inriktningen som generaladvokaten skissar, kommer att leda till att FIFA, UEFA, IOK mfl kommer att tvingas sälja sporträttigheter som gäller hela EU istället för idag att dela upp det mellan olika länder (och därigenom få ut ett högre pris).
När det gäller fotbolls-EM 2012 kan TV4-gruppen vara relativt lugn. Sverige har inte lämnat en nationell lista, och inte Danmark eller Norge (som inte är med i EU, men som omfattas av inremarknadsregler som EFTA-land). Jag ska erkänna att jag inte har koll på om det finns någon listdiskussion i Danmark eller Norge, men det kanske någon bloggläsare har koll på?
Men för TV4:s del blir det intressantare att se vilken betydelse EU:s domstolsbeslut får i det kommande domslutet. Jakten på krogar som inte betalat särskilda abonnemang till TV-bolagen lär blir svårare eftersom det räcker med en grekisk, finsk eller irländsk kanal för att visa matchen. Läs mer om tidigare stämningar här.
(PO)
EUbloggen 