LUXLEAKS: Kanske inte vad Juncker tänkt sig…

Jean-Claude Juncker Foto (C) Europeiska Unionen 2014 EP

När Jean-Claude Juncker igår mötte pressen efter sitt första kommissionsmöte var det lite matadoren i Tjuren Ferdinand över honom. ”Snälla du, stånga mig, sparka mig”. Juncker konstaterade att pressen så här inledningsvis hade varit för hyllande och det oroade honom, eftersom förväntningarna att leverera för mycket för fort steg skriver bl a Euractiv.

“I’m afraid of disappointing you. So I would ask you to follow me with a degree of criticism. Because I’m strictly incapable of any auto criticism. So I need the criticism of others,” Juncker stated.

Men det som hände sen kunde nog inte Matadoren Juncker ha föreställt sig. Journalistikens sjunde helvetesnivå öppnade sina portar. I ett pan-Europeiskt projekt i regi av ICIJ (internationell sammanslutning av undersökande journalister) med partners i fem världsdelar, 26 länder och 80 journalister (från Sverige SR & SVT, Finland Yle och Danmark DR) gick igång med LuxLeaks.

Projektet har kommit över handlingar från PwC som visar hur omkring 340 företag har kunnat få hemliga avtal med Luxemburg som kraftigt sänkt deras globala skatter. I en del fall är skatten lägre än en procent. Perioden som handlingarna täcker är när Jean-Claude Juncker var landets premiärminister och finansminister. Tajmingen var förstås uttänkt och välplanerad, att släppa lös Luxleaks i samma ögonblick som Juncker satt sig i sadeln ordentligt.

Juncker får nu bevisa sin trovärdighet genom att försöka städa upp och få bort bolagsskattekonkurrensen mellan några lågskattetrixarländer (bl a Irland och Cypern kan placeras jämte Luxemburg i den här kategorin) och harmonisera reglerna. Om han inte dessförinnan i den här härvan av dokument knyts till något som kan ha varit olagligt. Då har Juncker en rejäl huvudvärk att hantera. Men redan borde det värka lite vid tinningarna efter att avgångskrav har kommit från danska parlamentarikerna Jesper Kofod (S) och Morten Messerschmidt (DF). Dessutom lär han inte ha stärkt sina aktier hos de svenska MEP:ar som röstade emot kommissionen.

Det är svårt att tro att Juncker riktigt hade tänkt sig det här scenariot, han missade att presskåren inte är någon snäll Tjuren Ferdinand…

Kolla in #LuxLeaks på twitter, läs mer på Ylva Nilssons blogg, SVT, SR, YLE, DR.

(PO)

Parlamentskritik mot PR, TV och riktigt dyra priser

Jag ska börja med att göra en bekännelse, jag var med i fjol och gallrade svenska nomineringar till Europaparlamentets journalistpris. Särskilt roligt var det att hitta ett riktigt starkt radiopris som sedan blev en slutvinnare. Det var Kajsa Norell och Nuro Kinos granskning i Ekot av EU-bidrag till Turkiet som vi i svenska juryn fastnade för som var riktigt bra. Den europeiska juryn höll med och prisade SR-medarbetarna med förstapris i radioklassen.

Journalistpriset är en liten del som nu får hård kritik från Europaparlamentarikern Ville Itälä i hans budgetrapport (med ändringsförslag inför utskottet) för 2009 (se även pressmeddelande efter mötet) där han riktar kritik mot att över 800 miljoner kronor läggs i olika PR-insatser med tveksam utdelning. Just Journalistpriset vill Itälä ska försvinna:

”Prize for Journalism is inappropriate, as Parliament should not award prizes to journalists whose task is critically to examine the EU institutions and their work.”

Jag kan tillägga i fall ni undrar, att sitta i den svenska gallringsjuryn var ideellt och icke-arvoderat. Men Journalistpriset är långt ifrån det enda priset och långt ifrån det dyraste. Filmpriset LUX får också kritik av flera ledamöter som i tilläggsförslag till rapporten vill att priset ska läggas ned, bland att Christofer Fjellner (M) menar att priset som kostar runt tre miljoner inte fyller någon funktion. Sammantaget konstaterar Itälä:

”Observes that, in the last few years, Parliament has greatly increased the number of and the budget for its prizes; expresses doubts as to whether those prizes represent at their best Parliament’s core competences and the tasks which stem from its legislative, budgetary and budgetary control prerogatives; calls on its Bureau to refrain from initiating the funding of new prizes.”

Parlaments-TV:n får också svidande kritik i rapporten:

”Deplores the fact that EuroparlTV cannot be considered to be a success story in view of its very low number of direct users (excluding viewers through partnership agreements with regional TVs) in spite of the considerable annual appropriations that it receives, amounting to some EUR 9 000 000.”

En annan punkt som ifrågasätts är hur kampanjpengarna för att få upp valdeltagandet i parlamentsvalet 2009 användes. Trots satsade runt 50 miljoner kronor blev utfallet det lägsta valdeltagandet någonsin med bara 43 procent av EU-medborgarna som lade en röst. En ironi med tanke på att det sittande parlamentet är det mäktigaste i historien efter att ha fått nya befogenheter i Lissabonfördraget.

Parlamentets DG för Information (rätta mig gärna om någon har en exakt siffra) har runt 700 anställda och sammantaget ger Itälä ett lågt betyg på utfallet för EU:s skattebetalare och oroas över att man lägger ut så mycket pengar för att försöka motivera sitt existensberättigande. Till Telegraph säger Itälä:

”I am looking out for the taxpayer and the normal citizen. We must be very careful. We are here to represent citizens, not to justify our positions.”

(PO)