EU ska göra mer med mindre om Reinfeldt får bestämma


Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) höll idag ett linjetal om Sveriges Europapolitik på ett fullsatt Europahuset  i Stockholm.

”Medlemskapet har öppnat många möjligheter”
Inledningsvis så lades tyngdpunkten på frihetsmålen med EU. Det är i år 20 år sedan Warszawapakten upplöstes och järnridån slutligen lyftes. Reinfeldt kommer på grund detta att besöka de Baltiska staterna under 2011 för att delta i firandet av 20 år i frihet.

Östersjöstrategin, som var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar 2009 togs inte upp explicit. Delar av strategin, som den planerade sammankopplingen av de nordiska och baltiska elmarknaderna nämndes dock.

Vidare behandlades de utmaningar som unionen står inför, där det gäller att ”reformera eller försvinna”. Det gäller dels för EU som institution, men framför allt de enskilda medlemsstater som står inför stora strukturella förändringar i finanskrisens efterdyningar.

Reinfeldt tog upp fem huvudfrågor för EU ur ett svenskt perspektiv
1. Ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
2. Klimatförändringarna
3. Rörlighet över gränserna
4. Moderniserad budget
5. EU som utrikespolitisk aktör

Förutom att betona vikten av att följa de regler som slagits fast i stabilitetspakten så togs ett antal punkter upp där den inre marknaden behöver stärkas, som effektivare tjänstesektor, digital inre marknad och EU-patent.

Reinfeldt tryckte även på vikten av att få fler Europeiska kvinnor ut i arbetslivet, något som har varit en käpphäst för EU-minister Birgitta Ohlsson sen hon tillträdde.

Något stolt tog Statsministern upp att Sverige ligger i topp vad det gäller satsning på forskning och utveckling i EU.

Gällande klimatet så lyftes den svenska koldioxidskatten upp som ett effektivt verktyg att bekämpa koldioxidutsläppen ifall den implementerades i flera länder. Sverige anser även att handelspolitiken med de stora utsläppsländerna borde föras med klimatet i åtanke.

”Tveksamhet med nyttan”
Vad gillar Reinfeldt då inte med EU?
Främst är det budgeten, som anses vara ”Ineffektiv, svåröverskådlig och byråkratisk”, men även de nationella särintressen som ibland hindrar nödvändigt beslut kritiserades. Som väntat fick sig den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, en känga.

Även strukturfonderna kritiserades som en förlegad modell. En aning förvånande vill Reinfeldt istället lägga pengarna på forskning och andra tillväxtfrämjande åtgärder, vilket är vad strukturfonderna i huvudsak används till i Sverige.

Sammanfattningsvis så ställer sig Sverige tydligt på den sidan som vill minska EUs totala budget 2014-2020. Det kommer bli intressanta förhandlingar i Bryssel under hösten.

Hela talet finns att ladda ner här: http://regeringen.se/sb/d/7391/a/162397

Mer material från eventet på Kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/events/news_date_943_sv.htm

(BH)

Annonser

Regionalpolitiken har gjort en vända i ministerrådet

EU-kommissionens sammanhållningsrapport från i november som EUbloggen i tidigare blogginlägg uppmärksammat var under måndagen en fråga för ministerrådet (allmänna rådet, dvs EU-minister Birgitta Ohlsson (FP)).

Rådsslutsatserna om sammanhållningspolitiken hittar du här. På det här stadiet är det ganska allmänt hållna ramar, synpunkter på rapporten är underlag för EU-kommissionens ”skarpa” lagstiftningsförslag som väntas till sommaren.

Rådet konstaterade bland annat man vill se mer diskussioner kring de här punkerna:

  • Skapandet av ett kontrakt för partnerskap när det gäller utveckling och investeringar som matchar prioriteringarna i EU2020-målen för jobb och tillväxt.
  • Lista med prioriteringar som EU och nationella insatser ska fokusera på.
  • Villkor och incitament

Eftersom djävulen bor i detaljer och det handlar om pengar kan man räkna med att diskussionen tar fart på allvar när EU-kommissionen kommer med förslaget på utformning av regionalpolitiken och sedan när det långtidsbudgeten ska diskuteras.

(PO)

Skuleberget bara toppen av ett isberg

EU:s revisionsrätt riktar nu kritik mot hur EU-bidragen till Skulebergets Nationalpark har hanterats. Bidragen har gått till tillfartsvägar och revisionsrätten konstaterar att upphandlingen av 20 miljoner projektet (varav EU:s strukturfond stod för hälften) inte gått rätt till, och en del jobb gjorts två gånger. Nyheten uppmärksammas av Allehanda.

Just nu är EU:s regionalstöd i stöpsleven, en stor del av diskussionen handlar om vilka områden som ska få pengar på vilka premisser. Men reglerna kring stöden lär också hamna i blickfånget.

Till Allehanda säger landshövdingen Britt Bohlin som är ordförande i Mellersta Norrlands strukturfondsdelegation:

– Om de hittar ett antal projekt som de har anledning rikta anmärkning mot så vet vi att det kan landa i återbetalning och ifrågasättande av hela systemet.

Skuleberget är långt ifrån det värsta exemplet inom EU, snarare bara toppen av ett isberg. Revisionsrätten riktade 2009 mycket hård kritik mot framför allt Spanien, Italien och Portugal. För år 2008 konstaterade revisionsrätten så betalades det felaktigt ut, smått svindlande, 2,7 miljarder euro (ca 24 miljarder kronor).

Samtidigt kunde inte revisionsrätten säga att det var bedrägerier. De hittade då bara två fall av bedrägerier bland alla felaktigheter och skickade 20 ärenden för vidareutredning av Olaf, EU:s bedrägerijägare.

(PO)