Sverige EU-tvåa i grenen utrikespolitik

De som säger att ett litet EU-land kan få inflytande genom aktivitet har i det senaste Poängkortet för EU:s utrikespolitik fått ett starkt argument. Det är ett researchprojekt från tankesmedjane European Council on Foreign Relations som årligen gör en bedömning av EU:s hantering av resten av världen. Första gången det släpptes var 2010.

Sverige kommer på en delad andra plats som ledare i olika politikområden. Bara Tyskland är mer aktiv än Sverige och Storbritannien. Jämför Sveriges elva poäng med exempelvis Finlands mer go-with-flow på 2.

Klicka på bilden för att läsa rapporten.

Klicka på bilden för att läsa rapporten.

”Sweden’s high score is linked to its activist diplomacy and its commitment to playing an important role in shaping and supporting collective European decision-making.”

Rapporten pekar på allt från Kinapolitiken, klimatförhandlingarna och demokratistöd till MENA, men också stora insatser för syriska flyktingar. Men även undantag noteras:

”Sweden was notably absent from the list of countries who continued to push, even in small ways, for media freedom in Russia.”

Sverige får en ”Leader”-poäng mer än förra året och tar sig upp från en delad tredje plats till en delad andra. Fjolårets etta Frankrike har sjunkit ned till fjärde plats.

Sen ska man som Björn Fägersten påpekar alltid idka självrannsakningar när man tittar på en ranking.

För statsvetare som sysslar med EU/utrikespolitik är det här ungefär som ett VM, några kommentarer i urval:

(PO)

Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU.

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Svenskarnas i topp att deras röst har betydelse

Skärmavbild 2014-07-30 kl. 09.11.58

Nivåerna tillbaka där de var före krisen.

Senaste Eurobarometern har landat och det finns många intressanta saker att notera, fler blogginlägg kommer att dyka upp i takt med att jag hinner gå igenom siffrorna. Dagens inlägg handlar om två saker som kanske överraskar:

  • Svenskarna toppar i att säga att deras röst i EU har betydelse.
  • Att de som nu svarar ja på frågan om den egna rösten har betydelse är tillbaka på högre nivåer än före krisen.
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 09.11.44

Svenskarna i topp.

78 procent av svenskarna tycker att deras röst i EU har betydelse. Medborgarna Sverige och Danmark är här i en klass för sig i att anse att deras röst har betydelse, det kan jämföras med 33 procent av britterna (vars medlemskap är i frågasatt) och i botten hittar vi Italien och Lettland på 19 procent. Det är anmärkningsvärt stora skillnader. Sveriges ökning jämfört med 2009 är också anmärkningsvärd, Sverige låg då på 58 procent och andelen har alltså ökat med 20 procentenheter sedan förra valet till Europaparlamentet. I den långsiktiga trenden brukar det peaka åren då det är Europaparlamentsval. Att det slår ”genom taket” och ökar så markant är troligen att det blev en ganska omfattande Europaparlamentsdebatt och rapportering i framför allt regionala, att Sverige jämfört med många andra länder klarat den ekonomiska krisen bättre i kombination med att det svenska EU självförtroendet är på väg att växa. En annan orsak kan hittas i att den svenska debatten har lämnat skyttegravarna sedan 1994 och handlar inte längre om för eller emot EU. I botten finns också en stark demokratisk tradition.

Europaparlamentsvalet har också haft påverkan på övriga länder. Sammanlagt tycker över 4 av 10 européer att deras röst räknas. Uppgången jämfört med  fjol är 13 procentenheter, och det ligger valen både 2009 och 2004. När det gäller motsatsen – de som säger att deras röst INTE hörs så är nivån nu nere på 2004 års nivå.

Sammantaget är det en bild av Europas befolkning efter chockkrisen i slutet av förra årtiondet och vad det med innebar i form av förtroende för makthavare och samhällsinstitutioner är på väg att normaliseras. Samtidigt är spännvidden väldigt stor mellan olika länder, och så länge det är så stora extremer som mellan Italien och Sverige, samt (vilket är min gissning ur siffrorna) mellan olika samhällsgrupper inom ett och samma land, så kommer det att innebära påfrestningar i förtroende. Men årets Eurobarometer är ett tecken åt att det rör sig åt rätt håll efter många och långa år.

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

Tiden rinner ut för Sverige

Tomt i Fredriks Reinfeldts officiella kalender den här veckan.

Tomt i Fredriks Reinfeldts officiella kalender den här veckan.

Torsdag 31 juli löper den deadline som Jean-Claude Juncker angett till medlemsländerna om att då måste nomineringarna till EU-kommissionär vara gjord. Datumet anges av flera olika medier, jag har själv inte verifierat den utan tidigare förlitat mig på en äldre kalender att nomineringarna senast ska ske i augusti. Men det verkar nu som om Juncker har tajtat till tidsramarna för att få ihop sitt lag i god tid innan de planerande parlamentsutfrågningarna och att 31:a juli är det som gäller.

Det som komplicerat nomineringsspelet är att de länder som nominerat har framför allt nominerat män. Läget måndag vid lunchtid var som ni kan se i grafiken intill är att 14 länder har sina namn klara och bara en är kvinna, och samtidigt hotar Europaparlamentets talman Martin Schulz med att stoppa en kommission som innehåller för få kvinnor. Juncker behöver alltså få in väldigt många kvinnor på sluttampen. Av de fjorton som återstår skulle alltså Juncker behöva få 9 kvinnor! Med bara dagar kvar är det många pusselbitar som ska falla på plats vilket gör mig tveksam till om deadlinen kommer att hållas av alla.

Läget just nu (C) Europe Decide, Burston Marsteller. Klicka på bilden för att lösa mer.

Läget just nu (C) Europe Decide, Burston Marsteller. Klicka på bilden för att läsa mer.

Jag har också på bloggen flera gånger skrivit om tystnaden och spekulerat i varför Reinfeldt ännu inte tillkännagivet Sveriges EU-kommissionär när Cecilia Malmström (FP) skulle kunna fortsätta.

Jag har försökt genom samtal med flera olika personer med olika perspektiv och kunskap och kontaktnät försökt komma närmare ett svar den senaste utan att riktigt lyckas. Men jag kan konstatera att tiden rinner ut för Reinfeldt och Sverige.

Några reflektioner:

  • Det finns inget i Reinfeldts kalendarium som antyder annat än fortsatt semester. Så händer det någon den här veckan, räkna med en snabbt utlyst presskonferens.
  • Regeringskansliet håller frågan om namn tajt i en liten krets. Det är locket på och inga läckor. I praktiken ligger det på partiledarnivå och eventuella berörda kandidater. ”Och då kommer det inte ut”, som en person uttrycker det.
  • Det sägs att Sverige vill veta vilken portfölj (både officiellt som här och inofficiellt) det blir innan man tillkännager kandidat. Det rimmar lite motsägelsefullt (men är väl i praktiken ett realtidskohandlande) att Juncker har sagt att länder som ger honom kvinnliga kandidater kan räkna med bättre portföljer som morot.
  • Diskussionerna kring portfölj mellan Sverige och Juncker var inte avslutad i förra veckan.
  • Att Malmström inte är presenterad ännu säger en beror på att just portföljen inte är klar. ”Det kan finnas uppdrag som Malmström sagt att hon inte är intresserad av men som förekommer i diskussionerna”, gissar en person.
  • Socialdemokraterna var i februari ute och tyckte att Sverige skulle försöka få arbetsmarknadsportföljen (vilket måste ses ur perspektivet svensk inrikespolitik). Socialdemokraterna var också irriterade på Regeringskansliet i samband med EU-nämnden när Juncker skulle väljas pga bristande samordning. Eventuellt spökar det i kontakterna nu med Socialdemokraterna som gör att det drar ut i tid. Att det blir en spelbricka i valrörelsen verkar vara svårt att undvika.
  • Att regeringsledamöter kör separata race och argumenterar emot varandra om vilka kommissionsposter som ska finnas över huvud taget i den tillträdande kommissionen är också intressant att notera.

Vi får se om Fredrik Reinfeldt med kort varsel under onsdagen eller torsdagen (tror inte det sker i morgon) eller möjligtvis fredagen kallar till presskonferens. Jag är minst sagt nyfiken på vad det är som kokar i grytor vi andra inte får se…

(PO)

HELA LISTAN: Nordiska meppar gillar industri och rättsliga frågor mest

Nu börjar valet!

Europaparlamentsvalet drar igång idag, torsdag 22:a, i Storbritannien och Nederländerna. Två länder där EU-skeptiska högerpopulistiska partier har haft stort genomslag i debatten. I Storbritannien är det UKIP som dominerar EFD-gruppen med i Nederländerna är Geert Wilders som dock halkat bakåt på slutet. Wilders gjorde förövrigt ett vandaliseringsutspel i Bryssel häromdagen som ingen runt omkring på plats brydde sig om – men som fick viss publicitet.

Fredag 23:e röstar Irland och Tjeckien.

Lördag 24:e fortsätter Tjeckien röstningen och då röstar även Slovakien.

Söndag 25:e röstar Sverige och övriga länder.

Valresultat för samtliga länder kommer först när vallokalerna i alla länder har stängt kl 23 (i Sverige stänger vi kl 21). Första uppskattningar på valdeltagandet kan vi vänta kl 21 svenskt tid. De första beräkningarna på europeisk nivå kommer kl 22 och alltså de första preliminära resultaten på europeisk och nationell nivå kommer kl 23.

Statistiken från Valmyndigheten visade att den 20:e maj hade 623 000 förtidsröstat jämfört med 507 000 vid förra valet 2009.

Långsam varg i medierapporteringen

En kort iakttagelse på morgonkvisten. Det var först under helgen som den senaste vargjaktsomgången i EU-kommissionen vs regeringen dök upp i svenska medier där ett domstolsärende kommer långsamt allt närmare. I SvD kan man läsa om det i dag i papperstidningen.

Det är åtminstone tre dagar långsamt. EU-kommissionens pressmeddelande kom den 16:e, alltså i torsdags.

Olle Schmidt (FP) skuggrapportör i momsfrågan

Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt har utsetts till den liberala (ALDE) gruppens skuggrapportör på momspaketet. Just nu gör EU-kommissionen en översyn av det direktiv vars tolkningar orsakat strid mellan kommissionen å en sidan och det svenska föreningslivet och det offentliga svenska livet. Stridsfrågan handlar om gränsdragningar där Sverige vill ha ett undantag som är tio gånger högre än vad direktivet föreskriver, vilket bland annat fått Riksidrottsförbundet och svensk idrott att gå i taket.

Kommissionens grönbok avslutas i maj och sedan tar det väl ungefär ett halvår innan det kommer ett skarpt förslag som parlamentet och ministerrådet ska arbeta med. Det är alltså den processen som Olle Schmidt blivit skuggrapportör för, det betyder enkelt förklarat att han är den liberala gruppens ansvarige i frågan. I parlamentet är det en parlamentariker från en partigrupp som utses som rapportör som har det övergripande ansvaret att sy ihop lösningar och kompromisser, de andra partigrupperna utser var sin skugga som också jobbar med paketet. För att ett förslag sedan ska bli verklighet som parlamentet och ministerrådet också komma överens.

ALDE är parlamentets tredje största partigrupp och beskedet är ett litet men viktigt steg för svenska intressen att skaffa sig centrala positioner inför behandlingen av momsfrågan. När det gäller tolkningen av det nuvarande direktivet är det en fråga mellan kommissionen och den svenska regeringen, där kommissionen som är väktare och första uttolkare av EU:s lagar och förordningar kan komma att dra Sverige inför EU-domstolen som då får avgöra om Sverige följer eller bryter mot direktivet.

(PO)

Finland dröjer, Sverige stödjer inte

Räddningspaketet till Portugal som blivit en stor sak i den gångna finländska valrörelsen fortsätter att påverka den finländska politiken. Förhandlingarna är ännu inte klara, nu väntas ett besked på fredag. Samtidigt kommer inte Sverige, som inte är med i Euron, att bidra till Portugal. Det är i alla fall inte troligt. Det beskedet (vilket är ett upprepande av tidigare besked från Anders Borg) kom under en nordisk-baltisk frukost i Europaparlamentet i Strasbourg där statssekreteraren Oscar Wåglund Söderström deltog.

Sverige har tidigare bidragit till paketet till eurolandet Irland.

(PO)