Tsipras i Moskva

Eftersom jag skrivit någon halv spaltmil om Grekland och Tsipras Moskvaflörtande i utpressningssyfte så bör man notera att han nu varit i Moskva. Men jag tänkte inte trötta ut er med mina ord och analyser den här gången utan samla vad andra sagt och twittrat.

Küchler på SvD konstaterar att Tsipras nu nog tryckt på så många knappar att han kommer få ut nåt för det.

EUobserver kallar mötet för ”vänskapligt och fruktbart.

Euractiv berättar att Tsipras uppmanar till ett slut på sanktionerna & att Putin slant med tungan genom att prata om en turkisk gasledning på grekisk mark vilket fick Tsipras att slå fast det aldrig kan vara tal om en turkisk ledning…

Europaportalen skriver om samarbete i allt från kultur till energi.

Foreing Policy menar att Tsipras kom med mössan i hand men blev tomhänt.

DN rapporterar om Elmar Brooks oro (ordf i EP:s utrikesutskott) för Greklands Moskvaflört.

RT, ryska statens kanal för rörlig bild, säger att Tsipras aldrig bad om pengar.

Tweets

Grekisk lista väntas på måndag

Foto © European Union 2015 - EP

Foto © European Union 2015 – EP

Spelet kring Grekland fortsätter med svindlande insatser. Om tre veckor uppges pengarna vara helt slut om inte nya pengar trillar in i Aten. Premiärminister Tsipras har lovat en detaljerad lista med reformer i utbyte mot en delbetalning av krislån. Problemet var bara att den första listan fick tummen ned och nu väntar Europa på en ny lista senast måndag.

Kathimerini skriver att listan väntas bli en blandning av Syrizas löften i samband med valet, men också gå långivarna till mötes på en rad frågor. Däremot blir det ingen höjning av pensionsåldern eller något annat som skulle påverka plånboken hos de grekiska väljarna. Det återstår att se hur det landar hos eurogruppen som står för stora delar av notan, där det finns länder som har högerregeringar som gått genom stålbad och som inte vill uppmuntra sin vänsteropposition (Spanien) men också länder som inte förstår varför de ska vara med och betala för att grekerna ska ha en högre levnadsstandard än de själva (som de baltiska).

Den grekiska osäkerheten har gjort att ekonomin halkat efter igen, recessionen är tillbaka efter fjolårets återhämtning (om än blygsamt). Enligt the Economist har nu prognosen för årstillväxten nästan halverats, från 2,9 procent till ca 1,5 procent. Arbetslösheten stiger också. Det grekiska nyvalet som orsakades av att man inte lyckades välja president i december har lett till att Greklands framtid i euron ifrågasätts.

Valet av Syriza har gjort att många greker har tagit ut sina pengar från bankerna och en uppskattning är att omkring 10 miljarder euro numera ligger i madrasserna med 15 miljarder euro har förts ut ur landet sedan valet. Den cypriotiska erfarenheten har lärt grekerna att inte lita på bankerna.

Samtidigt tycks både Tsipras och grekiska folkets kalkyl vara att Europa inte kommer att låta Grekland falla ur Euron. För att hålla trycket uppe flörtar Greklands regering med Ryssland. Samtidigt är varje ny tur med Grekland ett steg närmare Grexit eller Grexident, att måttet blir rågat för tyska väljare och regeringarna i Madrid, Tallinn, Riga och Vilnius. Tsipras spelar högt, så frågan är vad som händer när korten synas.

Tsipras förtroendesiffror ligger fortfarande högt, ca 60 procent. Samtidigt kan det jämföras med de 80 procent som hade förtroende för Tsipras. Men det lär fortsätta falla. Kanske redan på måndag beroende på vad listan innehåller, och vad reaktionen blir på listan.

(PO)

SD lade ned rösterna i Ukrainaomröstningen

Kristina Winberg (SD)

Kristina Winberg (SD)

Sverigedemokraternas rörelseförflyttning fortsätter i Rysslandspolitiken i Europaparlamentet. Partiet lade ned sina röster under torsdagen i frågan om att ge lån till Ukraina på 1,8 miljarder euro. Partiet var det enda svenska som INTE röstade för, samtidigt röstade man heller inte emot och bröt därmed röstlinjen ihop med UKIP som man följde stenhårt under 2014. SD är alltjämt det parti av de svenska som röstar mest i Rysslands intressen men rör sig bort från parlamentets extremposition som man hamnade i EUbloggens Rysslandsindex 2014. För att citera Lars Adaktusson (KD):

”Man valde att ställa sig neutrala i frågan om EU ska agera för att stödja Ukraina. Bättre än att rösta nej, som tidigare, men fortfarande på fel sida om den utrikespolitiska anständighetens linje.”

Och inte heller i Sveriges säkerhetspolitiska intresse ska tilläggas. Gudrun Persson är Sveriges ledande säkerhetsexpert på Ryssland och svarade så här i veckan på en twitterfråga från undertecknad:

Tillbaka till Europaparlamentet. I sakfrågan handlade det om att hjälpa Ukraina att undvika statsbankrutt genom att låna pengar utifrån och sedan låna vidare till Ukraina med samma ränta. Pengarna kopplas till strukturreformer i landet.

 – Dagens omröstning är en tydlig politisk signal, inte bara till Ukraina, som nu ser att vi inte ger vika i vårt stöd till landet, utan också till de länder som försöker splittra oss i hjälpen till Ukraina, sa litauern Gabrielius Landsbergis (EPP-gruppen), som lett parlamentets arbete med frågan i ett pressmeddelande.

Röstsiffrorna blev 492 ja-röster mot 107 nej-röster och 13 nedlagda röster. Två av de nedlagda kom från Peter Lundgren och Kristina Winberg som därmed bröt med partigruppslinjen. EFDD-gruppens litauer röstade som vanligt ja, den här gången tillsammans med gruppens fransyska. Övriga, alltså bl a UKIP och M5S röstade nej.

Ett axplock av hur andra partier som brukar rösta nej eller vara splittrade.

AfD (ECR) – 1 ledamot röstade ja, fyra nej. Partiet fortsätter att vara splittrat men tyngde över på nejlinjen.

FPÖ (grupplösa) – röstade nej

Jobbik (Grupplösa) – lade ned rösterna.

Front National (grupplösa) – röstade nej

Gyllene Gryning (Grupplösa) -var med på fascistmötet i St Petersburg i helgen röstade så klart nej.

På vänstersidan fortsatte GUE/NGL sin Rysslandsvänliga linje och röstade nej vilket innebär att både Syriza och Die Linke. Men sin vana trogen så bröt Malin Björk (V) partigruppslinjen och röstade ja som den enda i sin grupp. Nedlagda röster kom från vänstergruppens irländare och britter medan ledamöterna från Finland och Danmark följde grupplinjen i ett nej.

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 - EP

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

(PO)

ANALYS: Tsipras första drag en rejäl rysskram som förhandlingsutspel

Jag, liksom andra, har noterat med stigande förvåning Tsipras första drag som kan beskrivas som ”all in for orthodox brothers”. Grekland och Ryssland har som bekant gamla historiska band.

Först träffade Greklands nya premiärminister Rysslands ambassadör tidigt som bara den, sen gick han offentligt ut och sade att man inte står bakom EU:s senaste uttalande om Mariupol och kritik mot Ryssland. Trots att Atens sherpas var införstådda med det och inte gav någon signal om att nya grekiska regeringen var emot så går Tsipras ut efteråt och säger att man inte var med på noterna.

Den här öppna splittringen är förstås besvärande för EU och något som Ryssland hoppats på ska ske förr eller senare. Jag har cyniskt sett konflikten EU-Ryssland som ett race om vem som står sist, EU:s enighet eller Rysslands ekonomi. Syrizas inställning i Ukrainakonflikten som ett parti som sagt nej till allt om Ukraina finns dokumenterat i EUbloggens Rysslandsindex men finns också mer utvecklat hos Interpreter (som även länkar till bloggen) och Radio Liberty. Där är Tsipras inställning helt annorlunda än exempelvis Vänsterpartiets. Dessutom har man valt sin motsvarighet till höger som regeringsparti, dvs pro-ryska Oberoende Greker.

Min spontana analys är att Grekland nu öppnar stenhårt och höjer insatserna rejält i spelet om skuldlättnaderna. Signalen är att ”om vi inte får en avskrivning så lägger vi block på viktiga frågor”. Om den analysen är rätt kan det sluta riktigt illa när springer in i den Merkelska muren påhejad av Stubb. Än värre är analysen om Grekland nu på allvar är på väg att lämna EU redan från start. Ministerlistan som Wiseman twittrar om lär ju inte få exempelvis Jonas Sjöstedt direkt att göra vågen av lycka (läs ex DN om försvarsministern, samt att regeringen saknar kvinnor)…

TILLÄGG onsdag: Den grekiska regeringen har förutom 10 fullvärdiga ministrar (departementschefer skulle vi kalla det i Sverige) även juniora ministrar som inte fanns med under gårdagens medierapportering. Av de 10 är samtliga män. Men Tsipras har utnämnt 31 juniora ministrar, listan hittar du här, och jag får det till sex kvinnor, även om jag sett andra siffror på antalet segla runt.

TILLÄGG igen: DN:s förra politikchef Henrik Brors påpekar på twitter att de juniora ministrarna ska jämföras med svenska statssekreterare, rätt svar är då fortfarande 0 ministrar.

Här är några röster på twitter:

Så röstade Syriza. Klicka på bilden för se den större.

Så röstade Syriza. Klicka på bilden för se den större.

Grekiska valet tweet för tweet

EUbloggen uppdaterade löpande från det det grekiska valet med de roligaste och intressantaste tweeten och snabbfakta. För bakgrundsläsning, läs om Junckers inblandning i grekiskt chickenrace och texten som publicerats i DT och GD och (o)beslutet i det grekiska parlamentet som ledde till nyvalet men att det i krisen även finns goda exempel.

SLUTUPPDATERING
Måndag 11:00 Syriza väljer Oberoende Greker.
Medieuppgifter gör gällande att morgonens möte mellan Syrizas ledare Tsipras och anti-svångremspartiet Oberoende Greker till höger har landat i att det blir regeringsbildning mellan de två.


10:00 Rösträkningen snart klar. 19 481 av 19 509 distrikt har räknats.

Syriza 36,3% (+9,5) 149 mandat (+78)
Ny Demokrati 27,8% (-1,9) 76 mandat (-53)
Gyllene Gryning 6,3% (-0,6) 17 mandat (-1)
Potami/Floden 6,1% (ny) 17 mandat (ny)
KKE 5,5% (+1,0) 15 mandat (+3)
Oberoende greker 4,8% (-2,8%) 13 mandat (-7)
Pasok 4,7% (-7,6%) 13 mandat (-20)

Papandreous nya vänsterparti får bara 2,46 % och klarar inte spärren.

En reaktion på valet är att euron föll till sin lägsta nivå på elva år gentemot dollarn. Syriza väntas nu bilda regering med något av de mindre partierna. Tidigare (i alla fall innan valresultatet kom) har bland annat Pasok sagt att man är öppen för att vara en partner. Även Oberoende greker (ett anti-svångremsparti till höger) och Potami (pro-europeiskt center-vänsterparti) finns i spekulationerna. Vilken väg Syriza väljer kommer att ge antydningar till vilken politik som ska föras framöver.

Uppdateringar från söndagen

22:45 Avslutar uppdateringen för ikväll. Kommer med en slutpunkt i morgon när resultatet är räknat. Tack alla ni som följt med EUbloggens rapportering från grekiska valet!

22:35 Ny prognos ger Syriza 149 mandat.

22:30 Tsipras håller segertal. Här är vad twitter säger om det:

22:22 Med 10,345 av 19,509 valdistrikt räknade har Syriza fortsatt 148 mandat. Egentligen är det grekiska valet som mest dramatiskt inom den grekiska vänstern. Syriza går framåt just nu med 9 procentenheter och ligger just nu på 35,9. Pasok straffas hårt och backar 7,5 procentenheter, ligger i nuläget på futtiga 4,8. Borgliga Ny Demokrati som regerat tillsammans med Pasok klarar sig hyggligt och ligger på 28,3, back bara 1,4 procentenheter.

22:11 Samaras gratulerar Tsipras. Avgående premiärministern erkänner sig besegrad.

22:00 Syriza ligger på 148 mandat just nu, behöver 151 för egen majoritet.

21:50 För den europeiska vänstern är valsegern en milstolpe. Här några reaktioner:

21:35 Även öppet pro-ryska twittrare häller i kväll upp vodkan. Syriza har i Europaparlamentet röstat nej till bland annat associationsavtal med Ukraina, även om man hållit en annan ton till Moldavien och Georgien. Många pro-ryska krafter hoppas nu att EU-lägret ska splittras, även om man måste komma ihåg att det är en sak att sitta i opposition i Europaparlamentet och en annan att som regeringsföreträdare sitta i ministerrådet.

Andra är mindre glada:


21:18 EU-motståndarna jublar runt omkring i Europa. Syrizas valseger glädjer många i Europas högerkanter. Inte för vänsterpolitiken, utan det handlar att man ser det som en seger mot EU.

21:03 EU-reaktioner uttrycker hopp om pragmatisk valvinnare. I flödet är det påfallande hur olika EU-politiker uttrycker hopp om att Syriza ska vara ansvarstagande i regeringsställning.

20:52 Syrizas bakgrund.
Syriza är egentligen en bred koalition mellan olika radikala vänsterkrafter, vilket blir en utmaning vid regeringsmakt för Tsipras att hålla ihop. Att vara i opposition och emot är lättare än att sitta vid makten. Syriza bildades 2004 genom sammanslagning av 13 olika partier/grupperingar, allt från demokratiska socialister, vänsterpopulister, grönvänster, maoister, trotskister och eurokommunister.

20:42 Nazisterna ser ut att ta tredjeplatsen. Nazistiska Gyllene Gryning är större än Potami.

Prognosen:
SYRIZA 36.5%
Ny Demokrati 27.7
Gyllene Gryning 6.3
Potami 5.9
KKE 5.6
PASOK 4.8
Oberoende Greker 4.7

20:38 ”To close to call”. När första officiella prognosen kommer så är det för tidigt att avgöra om Syriza får egen majoritet eller inte. 25 procent av rösterna är räknade och Syriza beräknas just nu vara 1 mandat kort från majoritet.

19:15 I skuggan av Syrizas framgång så är det en historisk mörk dag för mittenpartierna. Med Syriza som ett radikalt vänsterpartiet, KKE som är ett nystalinistiskt kommunistparti och nazistiska Gyllene Gryning så samlar alltså politikens ytterkanter mer än 50 procent av rösterna enligt exit polls.

18:30 Om Papandreou når 3 procent får han ungefär 8 mandat till sitt parti. Det är då den avgörande skillnaden om prognoserna står sig från vallokalerna i fråga om Syriza når egen majoritet på 151 mandat. Klarar inte Papandreou spärren med sitt nya parti talar mycket för att Syriza når egen majoritet.

Flödet är fullt med olika reaktioner på Syrizas valseger:

18:25 Första officiella uppskattningen väntas ca 20:30 svensk tid.

18:22 Papandreou hänger på gärdsgården i Exit polls. Hans nya parti får mellan 2.2-3.2 procent i mätningarna. Spärren är 3 procent.

18:15 Fokus nu på hur går det för Papandreous nya parti. Det kan avgöra hur det blir med egen majoritet för Syriza. Papandreou har ju lämnat det sjunkande Pasok bakom sig.

18:10 Syriza behöver 151 mandat för majoritet. Mellan 146 och 158 mandat är beräkningarna just nu för Syriza utifrån exitpolls. Största partiet får 50 extra mandat.

18:03: Exitpolls ger segern till Syriza som kanske kan nå egen majoritet. Syriza: 36-39, ND 24-27, Potami 6,5-8,5, Gyllene Gryning 6-8, Kommunistpartiet 5-7 och Pasok 4,2-5,5.

17:57 3 minuter kvar.

17:40 Inte mycket kvar innan vallokalerna stänger.

16:30 Vallokalerna stänger om 90 minuter.

15:30 Det största partiet får 50 extra bonusplatser i det 300 ledamöter stora parlamentet. Frågan är om Syriza kommer att få egen majoritet. Gissningsvis handlar det om att nå upp till ca 38 procent men det beror också på hur många väljare som lägger sina röster på partier som inte kommer in i parlamentet. Tweeten nedan ger överblick.

15:10 Vallokalerna stänger kl 18. Här några tweets hittills om det grekiska valet:

Nytt kapitel i det grekiska dramat men goda exempel finns

Dimas fick inte 180 röster. Nyvalet ett faktum. Skärmdump från skai.gr

Dimas fick inte 180 röster. Nyvalet ett faktum. Skärmdump från skai.gr

Valkampanjen är slut, nu återstår för grekerna att välja väg. Vad som än händer kommer det att bli ett nytt kapitel som skrivs när grekernas röster räknats efter söndagens val. Mycket talar för att Syriza vinner och med det också ånyo ett spel med Svarte Petter som kan leda både till grekisk statsbankrutt och till ny eurokris.

Syriza har byggt upp förväntningar hos grekiska folket om att leverera mindre svångrem, och risken är stor för besvikelse om partiet väl vid makten blir pragmatiskt. Samtidigt kan priset bli högt om man inte blir pragmatiskt. Både Tyskland och Finland har visat sig rätt kallsinniga till stora skuldavskrivningar eftersom synsättet är att grekerna själva behöver städa upp efter krisen.

Samtidigt har många flyttat undan stora belopp från grekiska banker under senaste tiden för att förbereda sig för smällen.

På många sätt är det beklagligt för Grekland att hamna i valurnorna redan nu, ett år för tidigt. Jag har skrivit längre blogginlägg både inför nyvalskrisen (medverkar i DT &GD om grekiskt chickenrace ), om bakgrunden (farlig inblandning av Juncker i grekiskt chickenrace) och när den var ett faktum (Greklands parlament öppnar för ny Eurokris).

Valet kommer i en tid när siffrorna för Grekland började peka åt rätt håll även om effekterna tar tid. Det finns också konkreta positiva exempel att lyfta fram i den annars ganska mörka rapporteringen, SVD skriver om ett läkemedelsföretag och IT-sektorn har fått flera uppstartföretag. Här är även EU-kommissionen inblandad genom Task force for Greece som hjälper Grekland att implementera sitt reformprogram.

Business Insider har uppmärksammat IT-företagen i ”Greece is becoming huge start up incubator despite economic crisis” och listar flera företagsexempel.

Digitaliseringen av det grekiska samhället bidrar också till att effektivisera den grekiska byråkratin och möjligheten att beskatta. Tillit och öppenhet är också förbättringsområden för den grekiska administrationen. Svensk-greken Dimitris Dimitriadis som jobbar i Task force for Greece skriver om det i gästinlägg hos dåvarande kommissionären Neelie Kroes och lyfter fram ett exempel:

Skärmavbild 2014-12-19 kl. 12.07.57

Att det grekiska parlamentet inte blev enig om att välja Dimas till president orsakade nyvalet. Foto (C) European Union – EP

Cl@rity (”Diavgeia” in Greek) is an initiative that makes it mandatory for all public agencies to publish any decision – financial or otherwise – on the internet. Citizens gain immediate knowledge of how much their agencies spend and can make comparisons, while the entire public administration becomes more transparent and decision-makers more accountable.

Som sagt var Grekland rör på sig, åt rätt håll, om än långsamt. Frågan är vad som händer efter söndagen. Spänn fast säkerhetsbältet, för det lär blir kunna bli en gropig färd vidare.

(PO)

Farlig inblandning av tuppen i grekiskt chickenrace

Skärmavbild 2014-12-19 kl. 12.07.57

Nagelbitare för Stavros Dimas Foto © European Union 2004 PE-EP

Detta blogginlägg är framröstat på twitter som ett jag borde prioritera. Jag böjer mig för läsarna 🙂 

God Jul!

I medieskugga av svenskt extra val, ett rubelsvagt och allt mer utåtagerande Ryssland och så fredscigarren mellan Kuba och USA så pågår det ett chickenrace i Grekland som kan få följder för både för euron, en svag europeisk ekonomi och den allmänna stabiliteten i EU. Och för att göra det ännu värre, tuppen Juncker har blandat sig i och riskerar att göra frågan till en hönsgård. 

Bakgrund: Grekland lider fortfarande stort av sviterna av sin ekonomiska kris som delvis var orsakat av slöseri, inkompetens och ett utpräglat politiskt klientsystem. Statsskulden är på svindlande 180 procent av BNP:n, 1 av 4 greker är utan jobb (och av dessa är 70 procent långtidsarbetslösa). Nedskärningarna har inneburit att sjukvården fått sin budget nedskuren med 25 procent och mentalsjukvården med 50 procent. Självmorden har ökat med 45 procent, AIDS-fallen har tiodubblats och malaria har återvänt efter 40 års frånvaro.

Låt oss ta förutsättningarna från början:

Det handlar om vem som ska bli Greklands nästa president. Nu är den grekiska presidenten i sin maktutövning ingen fransk, rysk eller amerikansk president. Det innebär mer ceremoniella funktioner medan den reella makten ligger hos regeringen.

Den sittande presidenten Karolos Papoulias (Pasok) mandatperiod tar slut i mars nästa år och regelboken som är skriven för att man ska få fram en konsensuspresident säger att ersättaren måste tillsättas i någon av tre omröstningar i parlamentet. I de två första behövs 200 röster (2/3) och i den tredje och sista sänks ribban till 180 röster (3/5). Om den föreslagne kandidaten inte får tillräckligt med röster så skickas parlamentet hem och ett nyval utlyses inom 30 dagar av den avgående presidenten. Ett nyvalt parlament kan sen välja en ny president där ribban är lägre (första omröstningen 3/5-delar, andra omröstningen absolut majoritet (151 röster) och i den tredje och sista en enkel majoritet.

Startpositionerna:

Grekland styrs av en ”pro-Euro” regeringskoalition som leds av Antonis Samaras från Ny Demokrati  där även Pasok ingår och som har 155 av 300 mandat i parlamentet. Ordinarie parlamentsval ska hållas 2016 och omröstningen i parlamentet om ny president var planerad till februari i år.

Redan tidigt under året sade det största oppositionspartiet Syriza, som är motståndare till svångremspolitiken och därför vill lätta på bältet och ta av tagelskjortan och få långivarna att efterskänka lånen (vilket låter som balsam i många plågade grekers öron, att man skulle motsätta sig vilken presidentkandidat som än föreslogs i syfte att tvinga fram ett val tidigare. Därmed var chickenracet riggat.

Samaras drag:

Istället för att vänta på att segla på isberget i mars så överraskade Samara genom att göra draget nu. I bakgrunden finns att regeringen fick till en tvåmånaders förlängning med återbetalning som nu hamnar i februari, och det handlar om 7 miljarder euro.

Att efter nyval hantera den frågan, och kanske med Syriza som största parti, borde vara tillträckligt för att få delar av oppositionen att rösta för stabilitet var Samaras tanke och förde fram förre miljökommissionären Stavros Dimas som presidentkandidat.

Syriza protesterade högljutt mot att valet kom redan nu, och har kallat det för en utpressning av EU och IMF. I det här läget borde EU-kommissionen ha legat lågt och inte göra saker värre. Men uppenbarligen är situationen i Grekland fortfarande så allvarlig att det kan få stora konsekvenser.

Tuppen gör entré:

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som också varit eurogruppens ordförande, är en av de politiker som kan och förstår den grekiska krisens betydelse för hela EU. Samtidigt borde han veta att frågan om EU-inblandning är känslig i många länder och allra helst Grekland. Det gör vad som hände när tuppen gjorde entré anmärkningsvärt, för det var inte lite, diskret och av en händelse som Juncker klev in på banan. Först skickade han ut en talesperson:

”Beslutet kan bidra till att undanröja oklarheter kring den finansiella marknaden. Det är också en stark signal till Europa att premiärminister Samaras har beslutat att föra fram sin kandidat, Stavros Dimas, en tidigare kommissionär och övertygad europé.” 

EU-kommissionen brukar hålla sig från uttalanden som kan tolkas som att man stödjer kandidater, partier eller påverka nationella val i medlemsländer (jag kommer inte på några andra exempel än Grekland på rak arm), men den oväntade vändningen den 10:e december i kommissionens pressrum var ingen slump. Senare sade talespersonen Annika Breidthardt att det var ett uttalande kommissionen ville gör nu.

Och eftersom Juncker uppenbarligen var osäker på om budskapet kommit fram dunkade han på i österrikisk tv att grekerna inte får rösta fel:

”Jag antar att grekerna, som inte haft ett enkelt liv, vet mycket väl vad ett feIaktigt valresultat skulle innebära för Grekland och eurozonen.”

”Jag ska inte uttrycka min egen åsikt. Jag vill bara inte att extremistiska krafter ska ta över ratten”

Det sämsta man kan göra om man vill få någon att göra som man vill är att peka med hela handen, särskilt om man är en utomstående som för många symboliserar nedskärningar. Det ger också EU-kritiska krafter vatten på sin kvarn och undergräver förtroendet för EU på lång sikt. Tuppens inträde på scenen riskerar att förvandla diskussionen till en hönsgård.

Samtidigt, det visar hur oroad EU-kommissionen är just nu att man ändå, mot bättre vetande, skickar de här signalerna till det grekiska parlamentet.

Omröstningarna:

I den första omröstningen i veckan som krävde 200 ja-röster fick Dimas 160 röster, 135 sade nej och fem var frånvarande. Det är inte väntat att Dimas ska bli vald förrän vid tredje omröstningen när ribban ”bara är 180”. Andra försöket, också det med 200 som spärr är den 23:e och den ödesdigra dagen i kalendern är den 29:e december. Tills dess behöver regeringen ha fått över 20 till i oppositionen som är beredda att stödja Stavros Dimas som näste president för att undvika ett nyval innan lånefristen går ut.

I Samaras kalkyl så räknar han iskallt med att han kommer att klara det, frågan som hänger i luften är om Junckers uttalanden hjälper eller stjälper honom att räkna in de sista parlamentarikerna. Fokus är att locka över ledamöter från framförallt två partier som riskerar att förlora på ett nyval nu.

Klarar han och blir segrare i chickenracet blir 2015 ett stabilare år för Grekland. Ett år att fortsätta försöka att kravla sig upp på fötter. Räknar han fel så kan det här chickenracet i värsta fall sluta med ny ekonomisk grekisk kollaps och att eurozonen gungar igen.

Var det då slutar under det år som kan bli anno horribilis 2015 törs jag inte sia om. Om grekiska politiker besitter samma blinkningsoförmåga som svenska politiker är det illa för oss alla européer.

(PO)

Bra nyhet för Vänsterpartiet, kommunistparti drar

I min serie inför valet om vad partierna inte ville prata om så lyfte jag för Vänsterpartiets del att det i deras partigrupp GUE/NGL finns flera kommunistpartier och valde att använda mig av ett av partierna som exempel – det grekiska kommunistpartiet. KKE som de förkortas kan beskrivas som Ny-Stalinister och som skämde ut sig genom att legitimera Rysslands Krimröveri genom att vara valobservatörer och säga att allt gick bra till, i sällskap med nazister och fascister. Läs mer om det här.

Den goda nyheten nu för Vänsterpartiet är att man slipper KKE. Inte för att de inte kom in parlamentet, tvärtom, men för att de väljer att försvinna in i parlamentets välbetalda intighet – grupplösheten (grupplösa får sämst med talartid, inga lagförslag att ansvara för etc, etc).

På sin hemsida motiverar KKE det med bland annat det större grekiska vänsterpartiet Syriza och tyska Die Linke försökt styra gruppen för mycket:  ”Forces from the GUE/NGL, like the German Die Linke party, participate in the EU’s anti-communist campaign, in the falsification of historical truth, the anti-historical equation of communism with fascism, the slandering of socialist construction and the gains of the working class.”

Många drar nog en suck av lättnad över att KKE drar, inklusive Jonas Sjöstedt (som haft med KKE att göra under sin tid som Europaparlamentariker) och Malin Björk som slipper KKE. Och om jag gör om serien till nästa val om vad partierna inte vill tala om, ja då slipper Vänsterpartiet i alla fall KKE!

Även grekiska medier rapporterar detta.

(PO)