76 miljoner euro för svensk del

Enligt Bild Zeitungs Europakorre så blir Sveriges andel av flyktinghjälpen till Turkiet 76 miljoner euro.

Flyktingkrisens avgörande står och faller med att EU skaffar sig en gemensam asylpolitik och upprätthåller sin yttre gräns konstaterar jag i en snabbkommentar på Hela Hälsingland.

På samma ställe fördjupar Liberala Nyhetsbyråns chef Svend Dahl detta.

(PO)

//platform.twitter.com/widgets.js

Annonser

Skarpt tonfall om Ukraina och Navalny från Europaparlamentet

Show of hands istället för rcv idag Foto (C) European Union 2015 – EP

Samtidigt som Ryssland sätter in termobariska bränslebomber mot försvararna av Donetsk flygplats (och tro mig, det är inga trevliga saker – läs mer hos Cornuccopia?), meddelade att ingen gas genom Ukraina till Europa utan den ska gå genom Turkiet (ni anar kanske varför auktoritäre Erdogan och Putin hittat varandra) röstade Europaparlamentet två resolutioner riktade mot Rysslands agerande både i Ukraina och i Ryssland. 

Ukrainaresolutionen fördömde terroristattackerna som skett i Ukraina (dock utan krav att föra upp Folkrepublikerna på EU:s terroristlista), kräver att Ryssland avbryter aggressionen och drar tillbaka sina trupper. Parlamentet sluter också upp bl a Litauens sida i att efterfråga en EU-plan mot det ryska informationskriget inom två månader. Mer stöd till Ukrainas reformer, både på lång sikt och på kort sikt för att hantera det humanitära nödläget med en miljon flyktingar.

Parlamentet menar också att sanktionerna ska vara kvar till Ryssland uppfyllt en rad kriterier som ovillkorligt tillbakadragande av ryska trupper och ryskstödda olagliga väpnade grupper, fångutväxlingar genomförts samt att Ukraina återfått kontroll över hela sitt territorium, inklusive Krim. Parlamentarikerna vill också att rådet ska utöka sanktionerna om Ryssland fortsätter destabilisera Ukraina (då har de knappast hunnit ta termobariska bomber och Erdogan i beräkningen) ska sanktionerna utökas så att de omfattar kärntekniska sektorn och internationella finansiella transaktioner, utan att för den skull stänga politiska kanaler till Ryssland.

I en separat resolution om Ryssland och särskilt fallet med den ryske anti-korruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj, ber ledamöterna EU:s utrikesministrar att föra en gemensam politik gentemot Ryssland där EU:s 28 medlemsstater och EU:s institutioner åläggs att framföra ett tydligt budskap om de mänskliga rättigheternas roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. De uppmanar också EU:s utrikeschef Federica Mogherini att snarast ta fram en heltäckande strategi gentemot Ryssland för att upprätthålla de europeiska staternas territoriella integritet och självständighet och samtidigt stödja stärkandet av de demokratiska principerna i Ryssland.

Aleksej Navalnyj, fick en egen resolution. Korruptionsmotståndaren och aktivisten Aleksej Navalnyj och hans bror Oleg Navalnyj har fått en dom på ogrundade anklagelser menar Europaparlamentet som kallar domen för politiskt motiverad.

Ni som följer EUbloggen vet ju att jag följer EU-skeptiska partiers röstningar i Europaparlamentet. Dock kommer jag inte kunna att redovisa hur det partier som Sverigedemokraterna röstat i just de här voteringarna eftersom ingen begärde omröstning med namnupprop (roll call vote). Då blir det alltid handuppräckning (show of hands). Det är beklagligt att ingen svensk MEP gick in och begärde rcv eftersom det är av vikt att få veta hur parlamentarikerna ställer sig i olika omröstningar, i alla fall (om jag nu får vara egoist) för mitt arbete med att indexera omröstningar som har beröring med Ryssland.

Jag kan alltså inte säga hur SD röstade här i ett skarpt läge, vilket är särskilt beklagligt eftersom det hade varit intressant med tanke på att partiet lagt ett resolutionsförslag i Ukraina-omröstningen. Det var dock inte på långa vägar lika omfattande och skarpt som det som nu röstades igenom, dessutom innehöll Ukrainaresolutionen som vanligt referenser till associationsavtalet med Ukraina, vilket tidigare varit tillräckligt för SD att säga nej till liknande resolutioner.

Och förresten, angående Donetsk – visst känns det länge sedan Spanien slog ut Portugal i semifinalen på straffar i fotbolls-EM 2012…

(PO)

Serbien dras mellan EU och Ryssland

Hökmark (M)

Gunnar Hökmark (M)

För ett par veckor sedan besökte jag Europaparlamentet och fick tillfälle att prata med åtskilliga parlamentariker. Ett möte var med Gunnar Hökmark och en sak låg kvar i mig efter mötet och som jag tänkt på att det här borde jag skriva mer om.

Nu har tiden mer än väl hunnit ikapp mig (hobbybloggarens dilemma). Putin är på väg till Belgrad för att få medalj.

Det som fastnade hos mig i mötet med Hökmark handlade just om Serbien, ett land som Gunnar Hökmark tog upp som nästa ställe att hålla ögonen på. EU har ju som bekant haft en process med landet men Serbien är också av tradition nära allierat med Ryssland.

Den historien går tillbaka 100 år, högaktuellt i och med skotten i Sarajevo. Det var då serbiska nationalister tände elden som satte hela Europa i brand och kastade tillbaka globaliseringen och den fria rörligheten så att det tog in i våra dagar att komma ikapp.

Genom att skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge så svarade Österrike-Ungern med krig mot Serbien, vars bundsförvant Ryssland svarade med att ställa sig på Serbiens sida. Resten är historia.

I Serbien just nu finns det krafter som tittar västerut, och sedan finns det krafter som tittar österut.  I den senare kretsen finns människor som var runt förre diktatorn Slobodan Milosevic. Konflikten här blir extra tydlig och polariserad efter det senaste årets ryska aggression mot områden som regimen i Kreml betraktar som sitt historiska nationella intresse.

Annekteringen av Krim och truppinmarsch i Östra Ukraina är bara två exempel. Det ökande trycket på de baltiska staterna med kidnappad estnisk officer, beslagtagen lettisk fiskebåt och ryska rättsliga processer mot litauiska desertörer från sovjetarmén är bra andra exempel. EUbloggen har ägnat sig åt Ryssland specifikt i inlägget ”Winter is Coming”.

För Putin är Serbien både av historisk och emotionell betydelse, och känslorna tycks vara besvarade i Belgrad enligt AP när han anländer under torsdagen. Hur ska annars en grandios militärparad (första på 30 år) med 4500 man och en hjältes mottagande annars kunna förklaras. Hjälten ska också medalj, Serbiens finaste – trots annekteringen av Krim… Putin är populär i serbiska nationalistkretsar som inte glömt Natobomberna och Kosovo. Serbien har också hållit sig borta från allt vad sanktioner heter mot Ryssland.

Besöket från Putin knyter an till en annan historisk händelse, Röda Arméns (tillsammans med Titos partisaner) befrielse av Belgrad för 70 år sedan. Räkna med bombastisk retorik om segern mot nazismen och att Putin kommer att försöka spela nassekortet återigen mot Ukraina, Polen och Baltikum under besöket. Divide et Impera.

Under det sex timmar långa besöket lär alltså Putin hinna stöka till det för EU, som hela tiden känns som man är steget efter tvingas agera reaktivt. 

Från EU-håll är det svårt att se att en militärparad och medalj för en folkrättsförbrytare är det bästa sättet att bli integrerat i EU. Putins ambition är tydlig, för det första så är det ett ryskt absolut mål att stoppa ett eventuellt framtida serbiskt Natointräde och helst även ett EU-inträde. Budskapet tidigare till Belgrad har varit kristallklart, det schyssta frihandelsavtalet med Ryssland ryker all världens väg om Belgrad väljer Bryssel.

Putin vill också få Serbien att bygga sin del av den omstridda gasledningen South Stream som EU lagt på hold efter Ukrainakrisen. Här har tidigare Serbien vacklat och signalerat att man nog inte tänker börja bygga i väntan på att Bryssel och Moskva ska lösa upp sina knutar, ingen mening med att ha en gasledning som börjar vid en gräns och slutar vid en gräns utan anslutning till gas…

Putin som spelar propagandakorten skickligare än många andra och som vet vilka punkter han ska trycka på för att komma dit han vill kommer att försöka så split och splittring i Belgrads drömmar om att integrera sig mot väst. EU:s agerande med utvidgningströtthet, ingen utvidgningskommissionär, ekonomisk kris, svårighet att möta rysk aggression spelar Putin i händerna och understryker Kremls budskap.

– Som signal är det fel att vi inte har en utvidgningskommissionär i den nya kommissionen, konstaterade Gunnar Hökmark när jag träffade honom.

För Hökmark är förlorad tro på utvidgningen ett levande hot, och trots att Juncker har sagt att det inte blir någon utvidgning de kommande fem åren och därför inte behövs någon särskild kommissionär så är det viktigt att kicka igång tron på fortsatt utvidgning för den tillträdande kommissionen.

– Serbien, men också Ukraina och Turkiet ska veta att de är välkomna om de vill och uppfyller kraven. Jag vill inte att dagens Turkiet ska bli medlem, däremot morgondagens Turkiet som är fritt, öppet och sekulariserat med lika rättigheter vill jag gärna ska bli medlem. Dagens Ukraina ska inte bli medlem, men inte morgondagens Ukraina heller, men det Ukraina som kommer sedan ska kunna bli medlem. Ukraina och Polen var på samma BNP 1990, idag är BNP:n tre gånger högre i Polen och på väg upp. 

Hur BNP är på väg att utvecklas i Ukraina behöver vi inte gå in på, men det är allt annat än uppåt. En beslutsam Putin som spelar skickligt och ett EU som är tvåa på bollen kan innebära släckta drömmar för fler än serberna. Här kommer Federica Mogherini, EU:s nya utrikeschef, hamna i hetluften och sättas på prov. För som Hökmark påpekade så har Mogherini tidigare uppvisat en problematisk syn på Ryssland, mest präglat utifrån italienska handelsintressen som har Ryssland som strategisk partner. Hennes uttalanden sedan hon blivit vald har visat ett skärpt och tydligare tonfall mot Ryssland, hur det omsätts till handling är en annan av frågorna som EU:s nya ledning har svara på.

I dragkampen mellan de västliga och östliga krafterna i Serbien så är jag inte beredd att sätta min sista slant på att de demokratiska och västliga krafterna vinner den dragkampen. Situationen på Balkan är fortfarande ett läckande oljefat och det finns fler än Putin som springer omkring med tändstickor.

Händelsen i veckan i matchen mellan Serbien och Albanien, när någon skickade in en drönare med en kontroversiell storalbansk flagga där Kosovo fanns med gjorde att matchen fick brytas efter handgemäng. För storserber är flaggan en skymf och förnedring, för storalbaner är flaggan helig. Provokationen på Serbiens hemmaplan spelar i nationalistiska krafter rätt i händerna. Albanerna fick fly från planen.

Det är i ett land med spänningar som Putin i morgon landar i. Serbien är stället att ägna en del uppmärksamhet åt den kommande tiden.

(PO)

Kolla filmklippen från matchen

EUbloggen granskar valmanifest: Sverigedemokraterna får VG

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G.

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

SVERIGEDEMOKRATERNA sd

Har eget EU/Europakapitel: Ja.

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 7

Europa: 1

Europeisk(a): 5

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

Folkomröstning om utträde ur EU.

Nej till att Turkiet blir medlemmar i EU.

Minskad EU-avgift. Både genom att skära i EU:s budget såväl som att försöka minska Sveriges andel av kakan.

Återupprätta gränsskyddet (här säger inte Sverigedemokraterna hur, troligen menar SD (EUbloggens tolkning) att Sverige ska lämna Schengensamarbetet men det sägs inte rent ut).

Nej till Euron (medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen, EMU).

Överraskningsfaktor: Att Sverigedemokraterna, till skillnad från andra EU-kritiska partier, ger EU en så tydlig plats i valmanifestet.

Kommentar: EUbloggens trogna läsare vet att bloggen många gånger jagat Sverigedemokraterna i EU-sammanhang när partiet slarvat med siffror och källor. Den här gången blir dock bloggen lite överraskad över att Sverigedemokraterna ger EU en tydlig plats i valmanifestet under rubriken ”Ett nära europeiskt samarbete utan överstatlighet”. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige ska lämna EU och är tydlig med det i valmanifestet eftersom det är en fråga som avgörs av svenska folket och Sveriges Riksdag. SD kopplar även andra EU-frågor där den svenska regeringen kan spela en roll, som att dra undan stödet till Turkiets medlemskap, lämna Schengen-samarbetet (min tolkning) och säga nej till Euron.

Där Folkpartiet (som är SD:s motpol i synen på EU) lyckas få med det europeiska perspektivet i fler frågor så lämnar Sverigedemokraterna raskt EU-kopplingen när Europakapitlet är över. Att  partiet inte nämner att miljö- och habitatfrågor har ett EU-perspektiv, att åtgärder mot brottslighet kanske behövs på en EU-nivå, att asylfrågor och energipolitik är EU-frågor, att slopandet av Lex Laval egentligen handlar om EU:s utstationeringsdirektiv drar ned helhetsintrycket.

Slutomdöme: Betygsnämnden har vacklat i betygsättningen mellan ett starkt G och ett svagt VG, men nämnden är svältfödd på att Europa/EU har en egen plats i valmanifesten som kan vägleda väljarna i partiernas syn på EU-frågor. Dessutom lyckas SD ta sig upp på andra plats i att nämna nyckelorden, och det räcker för att få granskningens första VG. Hade konkurrensen från andra partier varit hårdare hade nog betyget blivit G. Bloggarens skolgång är dock från den gamla gymnasieskolan där betygen sattes enligt Normalfördelningskurvan, vilket avspeglar sig även här.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.

 

Svenskarna sticker ut i Eurobarometern

Enligt senaste Eurobarometern så är svensken inte som andra européer, svensken är mer positiv till det mesta.

  • 95 procent är nöjda med sitt liv, jämfört EU-snittet 77 procent.
  • Svenskarna har mer tillförsikt till framtiden.
  • 54 procent av svenskarna är positiva till EU-medlemskapet, jfr med 52 procent för hela EU.
  • Svenskarna har hög tilltro till Sveriges förmåga att göra sin röst hörd inom EU. Svenskarna anser sig också förstå hur unionen fungerar  och att andra länder tar hänsyn till Sverige i högre utsträckning än EU-snittet.
  • Svenskarna är mer positiva till globaliseringen.
  • Svenskarna är i topp på att anse att man drar nytta av EU i globaliseringen.
  • Sju av tio svenskar är för Turkiets medlemskap.

En siffra känns litet märklig med den senaste Eurobarometern, det är stödet för en monetär union är 48 procent mot 47 procent emot. Kanske har det att göra med frågeställningen, för andra opinionsinstitut som ställer frågan med frågeställningen EMU och Euron får ett kraftigt övertag i opinionen.

Tillexempel frågade SCB i maj om hur man skulle rösta om det var folkomröstning om att införa Euron som valuta – då svarade 52 procent nej och 35 procent ja.

Det kanske är som så att svenskarna inte förstår EU så bra som de tror om de inte riktigt begriper vad EU-kommissionen menar med monetär union…

(PO)