Utsläppsrättshandeln på väg mot att fungera igen

IMG_3148

Federley (C) i förgrunden, Marit Paulsen (FP) syns även på bilden.

När den ekonomiska krisen kom kraschade handelssystemet med utsläppsrätter (ETS). Det blev en mättad marknad där det fanns för många utsläppsrätter och för lite av industriproduktion och incitamentet att vara grönare och smartare försvann i takt med börskurvor och bankkriser.

Igår sent på kvällen (det brukar bli sent när det är svårt) nåddes till sist efter många långa år en överenskommelse om en återställare i den så kallade trilogen, alltså sista försöket för Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet att komma överens, med EU-kommissionen sittandes vid samma bord.

Några av de viktigaste punkterna:

  • 900 miljoner utsläppsrätter som varit frysta skickas in i en reserv, samt 600 miljoner som inte kommit ut än. Om det mot förmodan blir full fart i industrin kommer de ut på marknaden igen.
  • En mekanism om att plocka bort tolv procent av utbudet och föra över det till reserven införs om marknaden blir mättad. På så sätt ska efterfrågan på utsläppsrätter hållas uppe.
  • Uppgörelsen börjar gälla från 2019. Klassisk kompromiss, Kommissionen föreslog start 2021, Europaparlamentet ville ha tidigare start. Samtidigt kommer det att ta flera år att nå en marknadsbalans.

När jag under onsdagen pratade med europaparlamentariken Fredrick Federley (C) som var ALDE-skugga i Industriutskottet om överenskommelsen konstaterade han att han var nöjd, framför allt att initiativet att lyfta in de 600 miljoner utsläppsrätterna kom från Federleys kontor kommit med i uppgörelsen:

– Det här är framförallt en seger för marknadslösningarna i klimatpolitiken. Att 1,5 miljarder utsläppsrätter dras ifrån marknaden är dels bra för klimatet, men det bidrar också till att lägga grunden för att få till ett betydligt kraftfullare och effektivare system till 2019 där marknadslösningarna är det som är grunden i systemet.

– Det här lägger grunden för att vi ska kunna påbörja det viktiga arbetet med en översyn av hela systemet för handel med utsläppsrätter och jag hoppas att få arbeta med det för ALDES räkning.

– Trots starka krafter som försökte sänka systemet lyckades vi stärka systemet.

De krafterna som Federley syftade på handlade dels om rapportören Antonio Tajani (EPP) från Italien som tillsammans med andra motarbetade en uppgörelse och dels att det länge fanns en blockerande minoritet i ministerrådet som leddes av kolkramande Polen.

– I nuläget är det omöjligt att saga varför den blockerande minoriteten föll sönder. Det kommer nog att visa sig med tiden, sade Federley på telefon.

Enligt Euractiv var det Tjeckien som bytte sida, bland annat för löften att inte EU:s solidaritetsfond i klimatuppgörelsen inte berörs. Genom fonden så fördelas tio procent av utsläppsrätterna till länder vars BNP ligger på 90 procent eller lägre av EU-snittet. Om klimattoppet i Paris i slutet av året har någon roll i att påverka en lösning så är den mer indirekt än direkt menar Federley.

– Jag tror inte att det är en opinion i de länderna som försökte blockera uppgörelsen som påverkat. Snarare är det i de pådrivande länderna som opinionen blivit ännu starkare, till exempel Tory och Storbritannien har varit väldigt aktiva för en lösning. Det skulle jag inte ha trott på för tio år sen.

Annonser

Sjöfarten på väg in i utsläppshandeln

Industrierna har det redan. Nyligen klubbades det igenom att flyget ska in i det. Snart kommer ni att se och läsa mer om att sjöfarten kanske ska få det också. Det handlar om handeln med utsläppsrätter som blivit ett viktigt EU-instrument för att försöka minska utsläppen av koldioxid.

Sjöfartens andel av den totala mängden utsläpp är omdiskuterad, från någon procent upp till kanske 5 procent. Klart är i alla fall att med teknik går det att få ned utsläppen. På försurning.nu listas till exempel Viking Lines Mariella som en förebild som blev först i världen med att använda HAM-teknik som minskade kväveoxidustläppen med 80-85 procent.

För att skynda på utvecklingen inom sjöfarten, och få näringen att ta fram och prioritera renare bränslen och bättre motorer så är handel med utsläppsrätter ett sätt. Trycket i frågan är stor inför hösten då EU-kommissionen väntas komma med ett lagförslag. Redan i fjol uppmanade Sveriges redareförening  den svenska regeringen att lägga fram förslaget inom EU. Under våren så kom även ministerrådet fram till samma slutsats – att man vill se ett lagförslag från kommissionen. Miljökommissionären Dimas har nu att leverera ännu ett tungt CO2-förslag.

De svenska redarna är också så pass intresserade av förslaget att de vill se Östersjön och Nordsjön som pilotområden. Naturligtvis finns det ett egenintresse, svensk sjöfart har överlag bättre miljöstandard än utflaggade Panamaregistrerade fartyg. Handeln med utsläppsrätter innebär att det blir dyrare för den som är smutsig, och därmed ökar svenskarnas konkurrenskraft.

Europaparlamentarikerna i klimatutskottet tillhör även de skaran förväntansfulla. Lena Ek som är liberalernas (ALDE) talesperson i klimatfrågorna är optimistisk och tror att sjöfarten kan vara med i utsläppsrättshandeln redan inom tre år. Trycket i frågan är så stort att när det väl kommer på bordet lär det bli en för EU:s förhållanden en snabb behandling, och det kan behövas om EU ska klara 20 procentmålet till 2020 .

(PO)