Politiker som inte röstar

Skärmavbild 2014-07-25 kl. 09.10.37

Gör din plikt – kräv din rätt.

…det är som skog som inte som växer och som vatten som inte rinner – något väldigt märkligt och lite grann mot naturlagarna.

Vår parlamentariska demokrati är uppbyggd på att människor lägger sin röst i fria och hemliga val (dock är röstlängden offentlig – poängen lite längre ned) och att det finns medborgare som både söker förtroende och är villiga att axla förtroendet att ta ansvar.

Att tänka sig att det finns flera politiker 2014 som både söker andra människors förtroende men själva inte lägger sin röst är märkligt. Motsägelsefullt och lite mot naturlagarna.

Gefle Dagblad har granskat vallängderna och stämt av de mot fullmäktigeledamöterna i Gävle och funnit att tre av 64 (motsvarar 5% av de förtroendevalda) inte röstade i Europaparlamentsvalet.

En är socialdemokrat som säger att ”det är viktigt” och att han kampanjade men att ”det föll bort” för honom personligen. Läs mer här. En moderat att det var av ”personliga skäl” och en centerpartist som visst säger att hon röstade och att det är fel i vallängden. Läs mer här.

Om vi antar politikerna i Gävle är representativa för landet för övrigt så röstade inte över 2000 politiker i Europaparlamentsvalet. Sverige har ca 42 500 förtroendevalda på kommun och landstingsnivå.

2000 politiker som inte röstar är en häpnadsväckande siffra (med det hypotetiska antagandet). Politiker som inte röstar har inte förstått det fundamentala men representativ demokrati. Det brukas säga att vi väljare får de politiker vi förtjänar, men omvänt gäller också – politiker får de väljare de förtjänar. Om man ber om andra människors förtroende i ett demokratiskt val så är det rimligt att man själv som förebild utövar det medborgaransvar som systemet bygger på.

Europaparlamentsvalet är det enda valet då medborgarna direkt kan påverka vilken politik som förs i vår andra lagstiftande kammare och därigenom påverka hela beslutsfattandet inom EU. Med spitzenkandidaten är EU-valet också ett indirekt val till vem som ska styra EU-kommissionen. Att inte rösta i det valet är avhända sig möjligheten till att påverka beslutsfattande som rör allt mer av vår vardag med allt från kläder, livsmedel, luft, utsläpp och så vidare. För en politiker är det motsvarande tjänstefel att inte rösta.

Birgitta Ohlsson som både är demokratiminister och EU-minister lär stöna lätt när hon nås av GD:s nyhet och kanske tillåter sig ändå vara lite nöjd med tajmingen att hon tillkännagett att Olle Wästberg ska leda en ny större demokratiutredning. Kanske gör hon en notering att ”Låt Olle undersöka attityden bland förtroendevalda till att rösta”.

Valdeltagandet i riket blev 51%, i Gävle närmare 49% (som ändå länsrelativt var bra med tanke på att Gävleborg hade landets lägsta valdeltagande med knappa 44%…)

(PO)

Annonser

Väljarna som slagträ om Spitzenkandidaten

”Massivt flertal i S-gruppe mener at EUvælgerne har talt og kræver en spitzenkandidat som formand for EUKom twittrade den danska Socialdemokratiska parlamentarikern Christel Schaldemose efter att socialdemokraterna haft sitt första gruppmöte i Europaparlamentet.

Har EU-väljarna verkligen talat och kräver Juncker som kommissionens ordförande? Dessa väljare används som ett hårt slagträ av de som vill se Spitzenkandidaten från EPP, Jean-Claude Juncker, som EU-kommissionens ordförande eller som driver en politisk linje att utveckla EU i mer federalistisk riktning. Exemplet från Socialdemokraternas partigrupp i Europaparlamentet är bara ett.

Men att påstå att Europas väljare har talat och vill ha Juncker är ett mycket vanskligt påstående rent intellektuellt. Argumentet är egentligen mer känslomässigt som är svårt att värja sig emot, men siffermässigt håller det inte hela vägen.

Valdeltagandet i parlamentsvalet gick upp en knapp ynka tiondel, från 43,00 till 43,09 mellan 2009 och 2014. På ca 400 miljoner röstberättigade är en tiondel ca 400 000 fler väljare. Det motsvarar ungefär antalet fler väljare i Sverige som valde att rösta (om vi tar hänsyn till att antalet röstberättigade ökat jämfört 2009).

Att det svenska valdeltagandet ökade kan inte tillskrivas att svenskarna blev exalterade över att få chansen att vara med och välja Jean-Claude Juncker eller Martin Schulz som kommissionens ordförande (jag har skrivit en ”for dummies” om vad striden handlar om, och jag har gisslat de flesta svenska partier för att ha varit tyst om Spitzenkandidaten i valrörelsen).

Tittar vi på länder där Spitzenkandidaten debatterats mest, vilket torde vara Tyskland, Österrike och Luxemburg och jämför effekten med länder där det varit mer  tyst så finns inget mönster med att Spitzenkandidaten ska ha påverkat valdeltagandet. Det är snarare tvärtom.

Skärmavbild 2014-06-10 kl. 18.31.23

En del vill göra gällande att Spitzenkandidaten bidrog till att vända den nedåtgående trenden med minskat valdeltagande, men det är svårt att hitta bevisen i valdeltagandet. Det är också svårt att bevisa att utan Spitzenkandidaten skulle valdeltagandet ha varit mindre.

Den politiska frågan om hur EU-kommissionens ordförande ska väljas borde ha förts ordentligt långt före valet. Här får politiskt önsketänkande i båda lägren anses ha bidragit till dagens soppa. Att föra debatten nu,  efter valet är att göra väljarna i vissa länder till förlorare, hur det än slutar…

(PO)

Nu börjar valet!

Europaparlamentsvalet drar igång idag, torsdag 22:a, i Storbritannien och Nederländerna. Två länder där EU-skeptiska högerpopulistiska partier har haft stort genomslag i debatten. I Storbritannien är det UKIP som dominerar EFD-gruppen med i Nederländerna är Geert Wilders som dock halkat bakåt på slutet. Wilders gjorde förövrigt ett vandaliseringsutspel i Bryssel häromdagen som ingen runt omkring på plats brydde sig om – men som fick viss publicitet.

Fredag 23:e röstar Irland och Tjeckien.

Lördag 24:e fortsätter Tjeckien röstningen och då röstar även Slovakien.

Söndag 25:e röstar Sverige och övriga länder.

Valresultat för samtliga länder kommer först när vallokalerna i alla länder har stängt kl 23 (i Sverige stänger vi kl 21). Första uppskattningar på valdeltagandet kan vi vänta kl 21 svenskt tid. De första beräkningarna på europeisk nivå kommer kl 22 och alltså de första preliminära resultaten på europeisk och nationell nivå kommer kl 23.

Statistiken från Valmyndigheten visade att den 20:e maj hade 623 000 förtidsröstat jämfört med 507 000 vid förra valet 2009.

Stark film om att rösta

SSU har tillsammans med Rudolf Höss barnbarn gjort den här filmen om att rösta. Rudolf Höss var kommendant vid Auschwitz (läs förhöret från Nürnberg här). Barnbarnet Rainer Höss är mer en riktig Voteman, än danska Folketingets version med gruppsex och våld…och man man säger som så…

Passa er så att Voteman inte tar er…

Blott Danmark danska filmer har till sina förstagångsväljare…

Filmen är officiell och utlagd av det danska Folketingets EU-upplysning, jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig att Riksdagens EU-upplysning skulle kunna göra en sådan film.

Fler kommentarer överflödiga.

UPPDATERING 13:e maj kl 10:15:

Voteman blev för mycket. Kritiken blev stor mot filmen, även i Danmark, så nu har Folketinget dragit tillbaka videon som alltså låg på hemsidan och var postad på den officiella Youtubekanalen. Länkningen ovan är alltså inte längre till det officiella kontot.

Folketinget lovar nu att visa bättre omdöme i framtiden:  Folketinget som institution i fremtiden skal vise større varsomhed med, hvad vi lægger navn ti”, säger Mogens Lykketoft (S) till BNB.

UPPDATERING 13:e maj kl 12:19

Prislappen för filmen låg på 200 000 danska kronor.

UPPDATERING: 20 maj kl 22:14

Olika versioner av filmen plockas bort på tuben, men jag försöker uppdatera. Ser du rutan är tom däruppe, släng iväg ett mejl på eubloggen@yahoo.se så försöker jag leta rätt på det igen.

(PO)

 

 

Europaparlamentet får sällskap av Västra Götaland

Med över hälften av rösterna räknade i det skandalomsusade valet i Västra Götaland är valdeltagandet lågt, rekordlågt. Någonstans runt 42 procent vid 21:50-tiden indikerar ett valdeltagande under 50 procent. Frågan är om Västra Götaland ens slår Europarlamentet som 2009 hade ett valdeltagande på 45,5 procent (en uppgång från det riktigt usla 37,9 procent 2004).

Om Västra Götalands låga valdeltagande står sig så kanske man får konstatera att Europaparlamentets valdeltagande inte är exceptionellt lågt. Analysen blir då snarare att det är nivåer som ligger nära väljarna känslomässigt, logiskt och identifikationsmässigt som har lättare att locka folk att rösta. Örebro som också har omval i en valkrets till kommunfullmäktige landade på ca 62,8 procent. Det är alltså riksdagsval och kommunalval som väljarna tycker är begripliga. Europaparlament och landsting/regionfullmäktige är politiska nivåer som är för abstrakta och med alltför tekniska politiska områden för att väljarna ska känna ett engagemang. Både politikerna och den politiska nivån har problem med det pedagogiska och engagerande, sjukvårdspolitiken eftersom den tenderar att vara mer förvaltande och EU-politiken eftersom det är evigt kompromissande för att nå lagstiftningsresultat.

Om de här siffrorna från Västra Götaland står sig så får Europaparlamentet trösta sig med att man inte är ensam med ett valdeltagande under 50 procent. Det i sin tur gör att den som vill lösa ett lågt valdeltagande för Europaparlamentet måste titta bredare efter lösningar. En annan konsekvens är att debatten om skilda valdagar får sig en tankeställare.

Min pitch in i den debatten är att inte ha skilda valdagar, utan istället förlänga mandatperioderna till fem år och lägga ihop Europaparlamentsval, riksdagsval, region/landstingsval och kommunalval på samma dag. I andra hand behålla riksdagsperioden på fyra år men öka mandatperioden på region/landstingsval och kommunalval till fem år och lägga ihop det med Europaparlamentsvalet så att vi väljer i tre val samtidigt i alla fall.

Mer om valet hos GP x 2, DN, SVT, och SvD.

(PO)