Lettlands utrikesminister kommer ut

Nu ikväll tillkännagav Edgars Rinkēvičs att han är homosexuell och kommer ut i offentligheten. 41-årige Edgars Rinkēvičs från Jürmala är Lettlands utrikesminister sedan 2011 och han är en aktiv politiker i Lettlands twittersfär. När jag besökte Riga i helgen som gick pratades det om honom som Lettlands motsvarighet till Estlands internationellt kände twittrande president Toomas Hendrik Ilves. IMG_3592.JPG

Edgars Rinkēvičs offentlighet är ett viktigt steg i Lettland där homosexualitet blev tillåtet först efter (den andra) självständigheten 1992. Samkönade äktenskap är inte tillåtna i landet, här har grannlandet Estland kommit längre och precis beslutat om att ändra lagstiftningen.

Beslutet hyllas som modigt och viktigt på twitter:


För den som är intresserad av mer om Lettland så har jag i min engelskspråkiga videosammanfattning gjort en ”special edition” om Lettland som egentligen är planerad att postas lite senare här på bloggen när jag skrivit ett eller ett par inlägg om Lettland. I videoklippet tar jag upp snacket inför det Lettiska ordförandeskapet, hur Rysslands aggression i Ukraina påverkar och så VP i kommissionen Valdis Dombrovskis.

(PO)

Annonser

Bratusek fick tummen ned – Canete klarar sig

Canete FOTO © European Union 2014 - EP

Canete klarade sig FOTO © European Union 2014 – EP

Kvällens omröstningar slutade som väntat. Efter en tumultartad dag där Alenka Bratusek först uppgavs dra tillbaka sin kandidatur men sedan slog tillbaka mot ryktena med kraft gav utskotten ENVI/ITRE henne tummen ned.

Hennes egen partigrupp ALDE begärde en andra utfrågning, övriga partigrupper tyckte det var slöseri med tid – dom hade redan bestämt sig.

FOTO (C) European Union - EP 2014

FOTO (C) European Union – EP 2014

I den egentliga omröstningen i utskotten blev det 112 som inte tyckte att hon var lämplig, 13 som röstade för och 3 som avstod. Siffror som Bratusek inte hade behövt utstå om hon hade dragit sig tillbaka. Uppenbarligen har någon eller några rådgivare inte lyckats få henne att inse att loppet var kört och att röstningen bara är en offentlig spik i kistan.

Miguel Arias Canete klarade sig i omröstningen som väntat. Stödet från EPP backades upp, trots viss osäkerhet, av S&D som gjorde att röstsiffrorna blev 77 mot 48. Därmed höll den stora alliansen mellan EPP & S&D, precis som jag skrev om igår. Om S&D hade (trycket har varit stort på att få bort Canete) röstat bort Canete skulle MAD-scenario 1 ha fallit ut och då skulle socialistiske ekonomikommissionären Moscovici rykt senare kväll också. Nu kan vi vänta att Katainen, Hill, Moscovici och Dombrovski vevas igenom.

Tillägg: Katainen 98-52, Hill 42-16, Moscovici 32-15 (men 12 avstod) och Dombrovski 54-37 (11 avstod).

Återstår då att se hur man tumlar om portföljerna eftersom Tibor Navracsics inte får ha rättighetsportföljen. Det troliga är ett trepartsbyte som du kan läsa mer om här. Samtidigt uppger Socialisterna att priset som Juncker fick betala för att få igenom Canete var att Timmermans som förste vice ordförande får ett särskilt ansvar för hållbar utveckling.

– This means the responsibility for coordinating all portfolios that can make a contribution to sustainable development, including climate action and energy. This is more than just a commitment or an aspiration of the Socialist and Democrat’s strategy, säger gruppledaren Pittella i presmeddelandet.

Från Slovenien verkar det bli som EUbloggen erfarit tidigare, inte någon socialdemokrat utan en liberal. Violeta Bulc är namnet som nämns, Bulc är minister utan portfölj men med ansvar för utveckling av sammanhållningspolitiken och strategiska projekt. Hon kommer senast från Vibacom, ett företag hon var med och grundade, och som beskriver sig som ett konsultföretag för hållbar tillväxt. Bulc är inte bekräftad av Slovenien ännu.

(PO)

Reax på twitter:

 

(PO)

Katainen rankas sist av Junckers VP

katainen

FOTO © European Union 2014 – source:EP

I ett läckt dokument som publicerats av Financial Times Brysselblogg så har Juncker beskrivit kommissionens successionsordning, och därmed rankingen av Kommissionens vice ordföranden.

Om Juncker är oförmögen att sköta sina uppgifter tar utrikeschefen Mogherini över allt som har med utrikesfrågor att göra medan Frans Timmermans sköter övriga uppgifter. Om dessa inte är kapabla att fullfölja sina uppgifter så är ordningen följanden:

Kristalina Georgieva

Andrus Ansip

Alenka Bratusek

Valdis Dombrovskis

Jyrki Katainen

Ur nordiskt perspektiv är det intressant att notera att Katainen rankas sist av vice ordförandena i EU-kommissionen.

(PO)

Junckers dilemma: Får regeringscheferna ihop ett lag?

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

Donald Tusk FOTO (C) European Union 2014 EP

Det kommer att bli ett oroligt toppmöte på lördag. De förhoppningar som sattes till att Minskmötet skulle kyla ned konflikten med Ryssland föll platt när Ryssland öppnade en ny front i kriget mot Ukraina. EUbloggen kommer i fortsättningen prata om konflikten i Ukraina som ett krig mellan Ryssland och Ukraina då bloggens mörka scenario från i juli blivit verklighet.

Nya sanktioner står på dagordningen. Samtidigt vädjar Ukraina omvärlden om hjälp. Hur EU som tidigare agerat splittrat och långsamt (att få 28 nationella intressen att gå i takt kräver en kofösare av rang).

Det för oss in på den egentliga dagordningen på lördag, toppmötet ska ju utse två nyckelkofösare. Dels handlar det om EU:s utrikeschef (som också blir vice ordförande i EU-kommissionen) och Rådets ordförande (som leder toppmötena).

När nyheten om att Ryssland öppnat en ny front i Ukraina kom var min omedelbara reaktion och slutsats att detta var den definitiva spiken i Federica Mogherinis kandidatur till utrikesjobbet. Italiens socialistiska utrikesminister har ansetts vara för mjuk i fråga om Ryssland, och stoppades vid det senaste toppmötet av några av Ryss-hökarna i Rådet. Istället tryckte hökarna på för Polens utrikesminister Sikorski, något som i en shoot out borde ha slutat med att vägen låg bäddad för Kristalina Georgieva från Bulgarien. Georgieva är idag kommissionär för bl a räddningsinsatser och akuthjälp och reste bland annat till Bagdad med Bildt. Bulgarien är också av tradition ett land med goda ryska kontakter dock utan att Georgieva var komprometterad. I det scenariot skulle också Cecilia Malmström kunna dyka upp som alternativ, särskilt om man ville ge ett toppjobb till en liberal om en socialist fick rådsordförandejobbet.

Samtidigt är det många kompromisser som ska göras, mellan Euroländer och inte Euroländer, Socialister & EPP:are & Liberaler, Nord & Syd och Nya & Gamla medlemsländer.

Så EU-politik är inte alltid att enkel att nysta sig fram i, gårdagens förlorare kan vara dagens vinnare för att i morgon, ja vem vet. Därför stänger man sällan några dörrar definitivt i förhandlingsspelet i Bryssel. De medierapporter som nu kommer inför toppmötet talar om en kompromissernas kompromiss som jag inte trodde var aktuell, men som om den stämmer har en del logik i sig.

Rådsordförande: Donald Tusk, Polen.

Med Tusk får EU en rådsordförande som i Rysslandsfrågan varit en av de starkaste hökarna och kommer från ett land som drabbats hårt av ryska sanktioner. Polackerna delar också gräns med Ukraina. Att välja Tusk är också en spegling av Polens växande tyngd inom EU. Nackdelen med Tusk är han är svag på EU:s två viktigaste språk; engelska och franska. Han markerade tidigt att han inte var intresserad av jobbet, men det är ju närmaste en förutsättning för att kunna få det… Tusk har en stark supporter i Angela Merkel.
Tusk har också stöd av Storbritannien som gärna ser att en rådsordförande hämtas från utanför eurozonen.

Utrikeschef: Federica Mogherini, Italien.

Socialisterna ska ha blivit lovade utrikesposten, men EUbloggen trodde länge att det skulle bytas mot rådsordförande och därigenom bana vägen för Helle Thorning Schmidt från Danmark. Så ser det inte ut att bli. Hökarna kan acceptera att med Tusk som garant för en hård Rysslandslinje så kan ta kompromissen att säga ja till duvan Mogherini. Det gör Italien nöjda, och socialisterna får den person som man önskat föra fram.

I pusslet så ska också Eurozonens finansministrar få en egen kofösare, det ser nu ut att bli spanjoren Luis De Guindos som tar över efter holländaren Jeroen Dijsselbloem. Därigenom har den södra delen av Europa fått betydande tilldelning av toppjobb.

Om det blir så här på lördag törs jag inte sia om, men pusslet verkar EU-logiskt, precis som det var EU-logiskt att Mogherini var helt körd, men gårdagens förlorare kan bli dagens vinnare. Det kan svänga fort i kohandlandet.

euflagga1.jpgTill sist, om det inte blir det här pusslet, vad är alternativen? För rådsordförande pratas det om andra kandidater från de nya östländerna. Framför allt snurrar snacket runt Lettlands förre premiärminister Valdis Dombrovskis eller hans estniske ex-kollega Andrus Ansip. Min tidiga favorit Dalia Grybauskaite nämns inte och Helle Thorning-Schmidt ser inte heller längre ut att vara aktuell.

För utrikeschefen, ja där verkar Sikorski helt ha kastat in handduken (eftersom det är hans chef Donald Tusk som det nu snackas om till ett annat jobb), annars lurar framför allt Georgieva i vassen, och längre ned på djupet Cecilia Malmström som jag inte vill utesluta som en nattlig kompromiss. Däremot, om posterna förankras i förväg tror jag att vi kan räkna bort Malmström.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker väntar med spänning på hur det ska falla ut. Utrikeschefen måste nämligen vara klar för att han ska kunna gå vidare med pusselläggandet om vem som ska få vilken portfölj (och hur han ska hantera bristen på kvinnor, även om Polen kanske skulle kunna tänka sig byta Sikorski mot exempelvis Danuta Hübner ). Om Stats- och regeringscheferna inte skulle nå en överenskommelse förskjuts hela processen med att utse EU-kommissionen, det är också en farlig signal om svaghet när Europa står i sina farligaste stunder sedan Murens fall och Sovjetimperiets sammanbrott.

På lördag klarnar nog bilden för Juncker och för oss andra, nog, kanske.

(PO)

 

PS: Kofösare…

Få slut på spekulationerna om Reinfeldt, nominera Cecilia Malmström

Foto (C) Europeiska Unionen 2014

Dags att få slut på spekulationerna? Foto (C) Europeiska Unionen 2014

Det har under senaste veckorna funnits en del irritation från flera moderata debattörer att Fredrik Reinfeldt nämns som möjlig kandidat till EU-kommissionens ordförande. Bland annat har jag fått höra i twitterdiskussioner att det bara är S-twittrare som pratar om Reinfeldt ”för att Löfvén inte vill möte Reinfeldt i debatt”.

Det finns ett enkelt sätt för Moderaterna att få slut på spekulationerna om att Fredrik Reinfeldt inte är en kandidat till EU-kommissionens ordförande, det är att Regeringen utser Cecilia Malmström som Sveriges kandidat. Malmström har suttit fem år som kommissionär och har haft en relativ tung portfölj med ”inrikesfrågor” som framför allt handlar om migration och säkerhet.

Så länge inte frågan om vem som blir kommissionens ordförande eller för den delen ministerrådets ordförande är avgjord, och så länge som Sverige inte officiellt nominerat Cecilia Malmström kommer spekulationerna om Reinfeldt att blåsa fram och tillbaka, att han är en kandidat i skarpt läge när det verkligen gäller, eller att det börjar rykten om att Bildt (även om jag inte tror det) skulle kunna dyka på som EU:s utrikeschef. Retorisk fråga: Vilka andra skäl skulle det finnas att inte nominera Malmström än att hålla en bakdörr öppen?

Att välja Malmström skulle också vara välkommet av den, oavsett vem det blir, som blir EU-kommissionens ordförande. Att få en erfaren kommissionärer som är inkörd i jobbet och som dessutom är kvinna är värdefullt.

Sverige skulle bli långt ifrån först med att utse sin nationella kandidat. Tidningen European Voice har sammanställt vilka som är klara och vilka det snackas om. Jag listar här vilka som är att betrakta som klara. Notera nu särskilt att det INTE är en enda kvinna så här långt.

Fortsätter enligt EV:

Kroatien: Neven Mimica (S&D), konsumentfrågor

Slovakien: Maroš Šefčovič (S&D), vice ordförande med organisationsansvar.

Nya enligt EV:

Estland: Andrus Ansip (ALDE), fd regeringschef.

Finland: Jyrki Katainen (EPP), statsminister som just har avgått.

Lettland: Valdis Dombrovskis (EPP), fd regeringschef.

Luxemburg: Arbetsmarknadsminister Nicolas Schmit (S&D) eller Jean-Claude Juncker (EPP). Det beror på om han blir ordförande i kommissionen eller inte.

Malta: Karmenu Vella (S&D), tidigare turistminister.

Polen: Utrikesminister Radosław Sikorski (EPP), nominerad som kandidat till att bli EU:s utrikeschef.

Ungern: Utrikesminister Tibor Navracsics (EPP)

Det är kanske helt sökt att börja tänka på en gammal chipsreklam när man ser listan ovan…

(PO)

TILLÄGG: Angående min retoriska fråga om bakdörr, så finns tydligen rykten om att Lena Ek (C) och Gunilla Carlsson (M) skulle kunna vara alternativ till Malmström.