Idag röstar Sverige i det som EUbloggen kallar för det indirekta ministerrådsvalet. Riksdagsvalet avgör vilken politik Sverige för i den ena av EU:s lagstiftande kamrar. Här samlas den valbebevakning som EUbloggen gjort:
Granskning av valmanifest med EU-perspektiv
Problemet med att inte berätta om EU-politiken i Valmanifesten
Partierna missar EU-perspektivet i Zombiefrågan
och så en gammal favorit i repris:
Det här vill inte partierna prata om inför Europaparlamentsvalet
Klicka på bilden för att läsa texten hos Gefle Dagblad.
Medverkar som kolumnist i Gefle Dagblad och skriver om partiernas osynliggörande av EU i valmanifesten. Krönikan utgår från EUbloggens sammanställning och där levererar jag en bredsida mot svensk partipolitik av idag:
”Att inte prata om hur EU-politiken kan påverkas eller påverkar oss är att be om problem med politikerförakt. När medborgarna får en känsla av att det finns frågor som partierna döljer urholkas förtroendet som den representativa demokratin bygger på. Samtidigt kan det vara så illa ställt att kompetensen hos de politiska partierna idag är så låg att de som vill ha din röst på valdagen inte förstår bättre hur det faktiskt fungerar.”
Läs hela texten här.
Läs en sammanställning av valmanifestgranskningen med reaktioner och analys från statsvetare här.
(PO)
EUbloggen har inför valet nu i september gått igenom partiernas valmanifest med EU-glasögonen på. Bloggen har tittat på hur EU har beskrivits och vilka konkreta löften partierna ger när det gäller att driva frågor i Rådssammanhang där den svenska regeringen deltar. Som metod har bland annat räknande av olika nyckelord använts som komplement till mer kvalitativ analys. I grafiken ovan kan du se alla partiers resultat samlade i en tabell.
Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G, Sverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.
Bloggserien har uppmärksammats i SR:s StudioEtt, på BLT:s ledarsida och av Europa Direkt Mälardalen.
Den har också fått kommentarer från statsvetare som gjort liknande studier. Lektor Johan Hellström vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå Universitet bloggar om EUbloggen under rubriken ”EU-frågan som försvann” på bloggen Om makt och politik som är en blogg som drivs av statsvetare anslutna till Nätverket för koalitions- och partiforskning.
Hellström konstaterar att granskningen går i linje med hans egen forskning från tidigare val:
”Partiernas valmanifest är en del av valrörelsen, men debatten i media är viktigare. Inte minst då medierapporteringen når ut till betydligt fler människor än valmanifesten och kan få politiker att kommentera frågor som de annars helst skulle undvika att diskutera. I ett forskningsprojekt där jag ingår har vi studerat förekomsten av EU-relaterade frågor i media och under vilka omständigheter som EU blir en viktig fråga på den nationella politiska arenan.”
Bland annat konstaterar Hellström att mindre än en procent av alla uttalanden som görs av politiker handlar om Europasamarbetet, det är mindre än i andra jämförbara länder och har dessutom haft en sjunkande tendens under 2000-talet jämfört med 1990-talet. Läs hela Hellströms blogginlägg här.
En som gjort en granskning av just valmanifesten från 1994 till 2010 är Johanna Linderoth som skrev sin kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet om detta. Linderoth är idag projektledare på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i Stockholm.
Klicka på bilden för att läsa uppsatsen.
I kandidatuppsatsen undersökte Linderoth Socialdemokraternas, Moderaternas och Miljöpartiets valretorik kring EU-frågor förändrats till följd av europeiseringen under perioden 1994-2010. I partiernas valmanifest för denna period undersöktes EU-frågans utrymme och frekvens, budskapens framställning samt retorikens utvecklingsriktning. Valet av partierna baseras på deras olika ideologiska positioner på en politisk vänster-högerskala.
Jag har via mejl intervjuat Linderoth.
*Hur har partiernas valmanifest förändrat sig över tid i din studie?
– Utrymmet som EU-frågor ges i partiprogram står generellt sett inte i proportion till den betydelse EU har för den nationella politiken. Trots att EU:s betydelse för den nationella politiken konstant växer verkar uppmärksamheten som ägnas EU-frågor i partiprogram avta efter hand.
Min slutsats är att retoriken i valmanifesten, sedan Sveriges EU-inträde 1995, förändrats mot att EU-frågan undviks och att EU tonas ned. Bilden är dock inte ensidig. Analysen visar att olika ideologiskt förankrade partier skiljer sig i sin syn på EU och att detta i sin tur gör att deras incitament till förändrad retorik följaktligen också varierar.
I samtliga partiers retorik har EU-frågors utrymme minskat över tid. Denna bild är dock inte entydig då frekvens och budskap skiljer sig utvecklingen mellan partierna. Gällande frekvensen av ordet EU i valmanifesten 1994-2010 fann studien att frekvensen av ordet EU blivit lägre över tid för Socialdemokraterna och Miljöpartiet medan den ökat konstant för Moderaterna.
Avseende budskap fann jag att Socialdemokraterna och Miljöpartiets uttalanden blivit både färre och vagare medan Moderaternas retorik utvecklats åt att deras uttalanden kring EU blivit fler och något mer konkreta (emellertid är partiets retorik fortfarande relativt vag överlag och inga tydliga policyalternativ ges, dock blir retoriken i jämförelse med tidigare manifest tydligare över tid.)
*Vad blev du mest förvånad över?
– Jag hade ju vissa föraningar innan jag påbörjade min undersökning om att EU-frågan hade blivit undanskymd men jag blev förvånad över utsträckningen.
*Vad beror förändringen på?
– Utvecklingen kan ses som resultat av europeiseringens effekter på partikonkurrensen och en följd av partiernas allt sämre förmåga att erbjuda väljarna olika tydliga politiska alternativ då allt mer beslut fattas på EU-nivå och det politiska handlingsutrymmet blir allt mer begränsat. Eftersom partiernas makt minskat kan det tänkas att retoriken kring EU töms på innehåll och där av det minskade utrymmet. Med andra ord ”tjänar” partierna inte på att understryka EU:s betydelse då detta står i kontrast till deras egen betydelse.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets retorik har förändrats mot att bli vagare medan Moderaternas blivit konkretare. En del i förklaringen till denna utveckling kan vara partiernas olika ideologiska positioner vilka tvingat dem att anamma olika strategier för att överleva.
Att Socialdemokraternas retorik kring EU utvecklats mot att bli vagare kan förklaras av det faktum att EU i mångt och mycket är ett liberalt projekt som handlar om frihandel och liberalisering av marknader. Eftersom dessa budskap inte ligger i linje med traditionellt socialdemokratiska värden, som förespråkar allmän välfärd genom en stark offentlig sektor finansierad med skatter, kan det tänkas att det varit problematiskt för Socialdemokraterna att lägga om sin retorik i denna riktning. EU har med andra ord varit politiskt sprängstoff för Socialdemokraterna som kan antas ha tvingats anpassa sig efter den nya kontexten. Risken att förlora väljarnas förtroende vid anammandet av den nya ”europeiserade” diskursen kan således vara en förklaring till att den socialdemokratiska diskursen istället innehåller färre, vagare och nedtonade uttalanden om EU över tid.
Moderaternas retorik har istället blivit konkretare och frekvensen av ordet EU högre i de moderata valmanifesten vilket skulle kunna förklaras av att deras ideologiska position i högre grad sammanfallit med den riktning europeiseringen tagit politiken.
*Vad är risken, enligt dig, om EU nämns mindre och mindre i svensk politik?
– De största riskerna som jag ser handlar i grunden om frågan om demokratins legitimitet och partiernas roll som representanter för folkets vilja. Att EU-frågan ges mindre utrymme i valmanifesten och att uttalanden i frågan blir vagare i takt med att den i själva verket får allt större betydelse för politiken, då fler beslut tas på EU-nivå och möjligheterna för nationellt beslutsfattande minskar, är paradoxalt och oroväckande.
Det rådande politiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande vilket innebär att partierna presenterar partiprogram med tydliga alternativ och ståndpunkter inför valen. Partierna är en grundpelare i den representativa demokratin och utgör viktiga kanaler mellan beslutsfattare och civilsamhälle. Då det demokratiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande bör partierna presentera tydliga alternativ i de program de presenterar inför väljarna. Uppfylls inte detta villkor försvåras ett effektivt ansvarsutkrävande eftersom väljarna står utan kunskap om vilka partier de genom röstning ska utkräva ansvar från vid misslyckanden eller belöna vid framgångar.
I förlängningen undermineras demokratins funktionsduglighet och legitimitet när partierna undviker EU-frågan och inte presenterar sin tänkta politik. När partierna inte ger tydliga förslag i frågan innebär det att väljarna inte får kännedom om partiernas ståndpunkt och när de undviker debatt i EU-frågan betyder det att de inte söker mandat för den politik de sedan tänker föra. Beteendet får således konsekvenser inte bara för ansvarsutkrävandet utan även för partiernas representativa roll vilken åsidosätts. Frånvaro av budskap om viktiga politikområden kan därför sägas utmana demokratins legitimitet.
*Vad är din reflektion angående EUbloggens granskning av årets siffror?
– Superintressant (och nedslående) granskning av de svenska politiska partiernas inställning (eller snarast frånvaron av information om densamma) till EU och europeiska frågor. De betyg du gav Socialdemokraterna och Moderaterna visar samma bild som mina resultat, att Socialdemokraterna talar mindre om EU medan Moderaterna gör det desto mer.
*Utifrån ditt statsvetarperspektiv, vad är drömstudien som borde göras när det gäller svensk politiks förhållande till EU-politiken?
– Det är en mycket bra fråga och jag söker just svar på det själv då jag står inför att skriva min mastersuppsats. Alla tips tas tacksamt emot! ….. 🙂
(PO)
Klicka på bilden för att komma till Europa Direkt Mälardalen
EUbloggens valmanifestgranskning har nu också uppmärksammats av Europa Direkt Mälardalen i Västerås som skriver på sin hemsida ”På EU-bloggen påbörjade i augusti en serie med inlägg som granskar de olika svenska partiernas valmanifest utifrån ett EU-perspektiv. Riksdagsvalet är enormt viktigt även från ett EU-perspektiv eftersom det vinnande partiet i valet bildar en regering, vars ledamöten kommer att delta i det EU-lagstiftande arbete som sker i ministerådet.”
Europa Direkt är ett nätverk för information som drivs av EU-kommissionen tillsammans med lokala/regionala partners som har till uppgift att vara en tjänst för allmänheten att svara på EU-frågor och vara en informationslänk.
I Sverige finns det ett 20-tal informationskontor.
Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G, Sverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.
(PO)
Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.
Tidigare inlägg i serien: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G, Sverigedemokraterna får VG och Alliansen får VG.
Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om
Har eget EU/Europakapitel: Nej.
Antal gånger som olika begrepp nämns:
EU: 14
Europa: 2
Europeisk(a): 1
Euron: 0
Konkreta löften i EU-politiken:
Stärka EU:s utrikespolitiska röst.
Mer EU-solidarisk flyktingpolitik.
EU ska göra mer för utbildning (S svarar inte på hur eller vad).
EU-medlemskap öppet för alla Europas länder.
EU ska stödja Ukraina och motverka Rysslands destablisering.
EU ska minska växthusgasutsläppen med 50% till 2030 jfr med 1990, samt 40% förnyelsebar energi och ökad energieffektivisering (ingen nivå angiven här)
Löntagarnas rättigheter (ej definierat) ska stärkas i EU.
Överraskningsfaktor: Att inte heller Socialdemokraterna orkar hålla uppe EU-perspektivet eller ange konkret vilken EU-politik partiet vill driva i Rådet.
Kommentar: När Socialdemokraterna inledningsvis berör EU och Europa handlar det om positionering, i vilka ämnen som socialdemokratin vill att Sveriges ska vara bäst i EU-klassen. Längs vägen missar partiet i sitt valmanifest koppla EU-vardagen och hur EU kan påverkas för att påverka Sverige i en rad fråga, allt från transportfrågor till arbetsmarknad. Dessutom missar partiet att koppla exempelvis kemikaliefrågorna till EU-nivån.
När Socialdemokraterna kommer till ett internationellt kapitel så är det först där EU tar plats, som något i vår omvärld. Raskt raddas en rad ambitioner upp, men påfallande ofta är de okonkreta. Det är bara i fråga om klimat och energi som S sätter upp konkreta siffermål. Annars blir det mer vagt, EU ska göra mer för utbildning men hur då, (och varför fanns det inte med i skolkapitlet utan slängs in i slutet?), varför fick inte löntagarnas rättigheter plats under ambitiös jobbpolitik för alla (och vad vill man göra).
Socialdemokraterna borde kunna bättre än så här efter att ha styrt Sverige under den första delen av vårt medlemskap, när dessutom Margot Wallström ska utnyttjas i valrörelsen och man har hämtat hem sitt stjärnnamn Åsa Westlund från Europaparlamentet till Riksdagsvalet så borde Socialdemokraterna kunnat göra så mycket mer och bättre av sitt valmanifest utifrån ett EU-perspektiv, framför allt är man väldigt otydlig med det man vill göra.
Nu är ju konkurrensen om betygen inte direkt stenhård och S skrapar ihop till ett G utan att behöva vara orolig för att bli underkänd, men för ett parti som vill ha statsministerposten så förväntar sig i alla fall EUbloggen mer av valmanifestet än så här.
(PO)
PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.
Klicka på bilden för att läsa hela texten hos BLT/Sydöstran
EUbloggens granskning av valmanifesten har nu också uppmärksammats av ledarskribenten Erik Hultgren på BLT/Sydöstran. I en ledarkommentar konstaterar Hultgren att det både är ynkligt och en sorglig syn:
”Efter 20 års medlemskap är det som om partierna ännu inte förstått att vi är medlemmar av en politisk union där svenska ministrar är med och fattar besluten.”
Klicka på skärmdumpen från BLT.se för att läsa hela Hultgrens text.
Granskningen har tidigare uppmärksammats av Studio Ett.
För dig som vill veta mer vad det handlar om så är det här en överskådlig bild. Jag har tittat närmare på både nämnandet av nyckelord och hur man beskriver EU i valmanifesten, och dessutom dristat mig till att sätta betyg.
Läget just nu i granskningen.
Inläggen i serien: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G och Sverigedemokraterna får VG.
Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.
Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G.
Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om
Har eget EU/Europakapitel: Ja.
Antal gånger som olika begrepp nämns:
EU: 7
Europa: 1
Europeisk(a): 5
Euron: 0
Konkreta löften i EU-politiken:
Folkomröstning om utträde ur EU.
Nej till att Turkiet blir medlemmar i EU.
Minskad EU-avgift. Både genom att skära i EU:s budget såväl som att försöka minska Sveriges andel av kakan.
Återupprätta gränsskyddet (här säger inte Sverigedemokraterna hur, troligen menar SD (EUbloggens tolkning) att Sverige ska lämna Schengensamarbetet men det sägs inte rent ut).
Nej till Euron (medlemskap i den Ekonomiska och monetära unionen, EMU).
Överraskningsfaktor: Att Sverigedemokraterna, till skillnad från andra EU-kritiska partier, ger EU en så tydlig plats i valmanifestet.
Kommentar: EUbloggens trogna läsare vet att bloggen många gånger jagat Sverigedemokraterna i EU-sammanhang när partiet slarvat med siffror och källor. Den här gången blir dock bloggen lite överraskad över att Sverigedemokraterna ger EU en tydlig plats i valmanifestet under rubriken ”Ett nära europeiskt samarbete utan överstatlighet”. Sverigedemokraterna vill ju att Sverige ska lämna EU och är tydlig med det i valmanifestet eftersom det är en fråga som avgörs av svenska folket och Sveriges Riksdag. SD kopplar även andra EU-frågor där den svenska regeringen kan spela en roll, som att dra undan stödet till Turkiets medlemskap, lämna Schengen-samarbetet (min tolkning) och säga nej till Euron.
Där Folkpartiet (som är SD:s motpol i synen på EU) lyckas få med det europeiska perspektivet i fler frågor så lämnar Sverigedemokraterna raskt EU-kopplingen när Europakapitlet är över. Att partiet inte nämner att miljö- och habitatfrågor har ett EU-perspektiv, att åtgärder mot brottslighet kanske behövs på en EU-nivå, att asylfrågor och energipolitik är EU-frågor, att slopandet av Lex Laval egentligen handlar om EU:s utstationeringsdirektiv drar ned helhetsintrycket.
Slutomdöme: Betygsnämnden har vacklat i betygsättningen mellan ett starkt G och ett svagt VG, men nämnden är svältfödd på att Europa/EU har en egen plats i valmanifesten som kan vägleda väljarna i partiernas syn på EU-frågor. Dessutom lyckas SD ta sig upp på andra plats i att nämna nyckelorden, och det räcker för att få granskningens första VG. Hade konkurrensen från andra partier varit hårdare hade nog betyget blivit G. Bloggarens skolgång är dock från den gamla gymnasieskolan där betygen sattes enligt Normalfördelningskurvan, vilket avspeglar sig även här.
(PO)
PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.
Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.
Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG.
Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om
Har eget EU/Europakapitel: Nej.
Antal gånger som olika begrepp nämns:
EU: 4
Europa: 0
Europeisk(a): 1
Euron: 0
Konkreta löften i EU-politiken:
Alla länder i Europa ska kunna bli medlemmar i EU (Europa definieras dock inte, frågan är om PP är för eller emot ett turkiskt medlemskap i framtiden hänger i luften).
Dataskyddsförordningen ska stärkas så att bl.a. personuppgifter inte blir en handelsvara.
Implementeringen av EU:s datalagringsdirektiv ska rivas upp.
Försvara EU:s fria rörlighet.
Förstärka EU:s demokrati i grunden (men PP berättar inte i valmanifestet hur det ska ske; direktvald Europeisk regering eller ännu starkare roll för de nationella parlamenten är två helt olika svar på frågan hur.)
Överraskningsfaktor: Att inte Piratpartiet kopplar exempelvis upphovsrätten till EU-nivån, inom kulturen väntas det vara den viktigaste frågan under mandatperioden.
Kommentar: Piratpartiet lyckades inte försvara sina mandat i Europaparlamentet i maj när man hamnade i medieskugga av Gudrun Schyman. Istället är målet nu att försöka få minst 1 procent i riksdagsvalet (för att få valsedlarna tryckta 2018) eller ännu hellre nå partistödsnivån på 2,6 procent. Valmanifestet kan ses som en anpassning till svensk rikspolitik. Det förbigår lika ofta som för många andra partier att det finns en EU-nivå som både sätter begränsningar och skapar möjligheter. Trots att det är EU-politik med lagstiftande erfarenhet från Christian Engström och Amelia Andersdotter som är partiets spetskompetens, särskilt i hjärtefrågorna integritet & IT, så är det inget som genomsyrar hösten valmanifest i Riksdagsvalet.
Det som lyfter omdömet är att EU finns med i en del konkreta frågeställningar och för att Piratpartiet vågar ha en EU-vision som att förstärka EU:s demokrati (även om man låter läsaren fylla det själv med innehåll), försvara fria rörligheten och att alla Europas länder ska kunna bli medlemmar. Det är faktiskt mer än de vad de flesta har klarat av. Piratpartiet hamnar i en mittfåra, bättre än V, Fi, KD & C men sämre än MP och FP.
Slutomdöme: Det blir slutbetyget Godkänt för Piratpartiet, med rekommendationen att för 2018 faktiskt våga nyttja kunskaper och kompetens förvärvat i den europeiska politiken även i den svenska myllan utan att för den delen slänga ut visionen av EU och Europa.
(PO)
PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.
Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.
Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G.
Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om
Har eget EU/Europakapitel: Nej.
Antal gånger som olika begrepp nämns:
EU: 1
Europa: 0
Europeisk(a): 0
Euron: 0
Konkreta löften i EU-politiken:
Inga löften.
Och så något som kanske kan betraktas med EU-ögon…
*Att Sverige ska gå före EU i bland annat att förbjuda flamskyddsmedel. Inget om att Sverige ska driva på frågan på EU-nivå.
Överraskningsfaktor: Att den europeiska nivån ekar så tomt i Vänsterpartiets valplattform.
Kommentar:
I Vänsterpartiets värld existerar inte det där EU, i alla fall inte i valplattformen 2014. Att svenska väljare kan påverka EU genom att välja Vänsterpartiet i höstens riksdagsval är det svårt att inse vid en genomläsning. Man får inte ens veta att att en röst på Vänsterpartiet är en röst för ett utträde ur EU.
Det är faktiskt svårt att förstå att EU existerar vid en genomläsning av valplattformen. Det gör att Vänsterpartiets valplattform är som en tidsresa till tiden före 1:a januari 1995.
Att höstens riksdagsval avgör vilken politik Sverige kommer att driva i ministerrådet är inget som Vänsterpartiet upplyser sina väljare om trots att det bara har gått några månader sedan Europaparlamentsvalet verkar allt redan glömt. Det hade i alla fall varit klädsamt om man likt Miljöpartiet i alla fall korsrefererat till EU-valsmanifestet där man kan läsa om sådant Sveriges Riksdag* kan råda över eller påverka i EU-politiken, men inte lustigt nog inte Europaparlamentet (som var valet det togs fram till).
Slutomdöme: Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt var på sin tid kanske Sveriges populäraste Europaparlamentariker med siffror i hemlänet Västerbotten som får vilken politiker som att bli grön av avundsjuka, men när Sjöstedt blivit partiledare så är åren i Bryssel och Strasbourg bortblåsta. Inga konkreta EU-löften och endast ett indirekt omnämnande av EU och inte ett ord om euron, Europa eller europeisk. Det blir rött kort och IG till Vänsterpartiet. Tillbaka på skolbänken och gör det bättre till 2018.
(PO)
PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.
*Lite konstruktiv hjälp till Vänsterpartiet, här kommer några exempel på Vänsterpartifrågor som ligger på Riksdagen och inte i Europaparlamentet och som borde ha funnits med i valplattformen i Riksdagsvalet, om nu partiet menar allvar med förslagen; driva frågan om permanent undantag i fördraget angående Euron, undantag från EU:s jordbrukspolitik och utträde ur EU.
Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.
Tidigare inlägg i serien valmanifest: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G
Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om
Har eget EU/Europakapitel: Nej, men har kapitel om Sammanhållning över Gränserna (som handlar mer om internationell solidaritet).
Antal gånger som olika begrepp nämns:
EU: 5
Europa: 4
Europeisk(a): 1
Euron: 0
Konkreta löften i EU-politiken:
*40 procents minskning av EU:s CO2-utsläpp till 2030 (jfr m 1990)
*27 procent av EU:s energi ska vara förnyelsebar till 2030
*Legala vägar till EU för flyktingar med nödvisum och straffa länder, kännbart, som bryter mot gemensamma asylregler
Och så något som kanske kan betraktas med EU-ögon…
*Låta EU- (och FN)-klassifikationer styra vilka grupper som omfattas av lagstiftningen att straffa deltagande i grupper som stämplas som terrorgrupper. Även om det sker utomlands, utan att det är ett svenskt mål som verksamheten riktar sig emot.
Överraskningsfaktor: Inget som direkt överraskar.
Kommentar:
Blott Sverige svensk organiserad brottslighet har, och således är det en nationell angelägenhet. Det är ett exempel ur Kristdemokraternas valmanifest där det gränsöverskridande perspektivet och behovet av åtgärder på EU-nivå lyser med sin frånvaro. När Folkpartiet pratar organiserad brottslighet kommer det paketerat med behovet av ett europeiskt FBI. När Kristdemokraterna tar upp frågan är det internationella inslaget ”mobila ligor med internationell koppling” och åtgärden är möjligheten till anonyma vittnen vid vissa brott.
Kristdemokraterna är också luddiga, till exempel i fråga om momsregler för föreningar som EU-kommissionen haft synpunkter eftersom man anser att det bryter mot de gemensamma reglerna. KD säger bara helt kort att det är ”en utveckling vi vill förhindra”. Hur då undrar EUbloggen, hur ska Momsdirektivet ändras om KD får bestämma, eller tänker sig Hägglund & Co lite civil olydnad som franska och belgiska bönder brukar gilla, rulla in lite arga fotbollsspelare, syföreningar och hembygdsföreningar och skapa kaos i Bryssel, eller glatt betala böter i EU:s domstol och ignorera direktivet?
Kristdemokraterna nämner inte heller att kvoteringsfrågan för bolagsstyrelser är uppe på EU-nivå och partiet gör samma misstag som Centerpartiet i valmanifestet, man missar kopplingen, problemen och möjligheterna till EU-nivån. Det som KD ändå pratar klartext är att man står bakom den nivån som Europaparlamentet ställde upp i CO2-utsläpp och förnyelsebar energi i februari i år och att man vill ha legala asylvägar.
Slutomdöme: Kristdemokraterna klarar sitt G med nöd och näppe för att man ger väljarna konkreta besked i några EU- frågor och för att partiet ändå är på någon dimmig nivå medveten om en europeisk dimension i svensk politik även om det inte genomsyrar valmanifestet. Men det behövs skärpning.
(PO)
PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med.
EUbloggen 