Svenskarna är EU:s Bror Duktig

Svenskarna mest ambitiösa i hela EU med att vilja ta den gemensamma politiken längre. Klicka på bilden för att se grafiken i detalj (Skärmdump från Eurobarometern)

Det är något i den svenska folksjälen som sticker ut i EU. Svenskarna är präktiga och ambitiösa. En väletablerad sanning är hur möteskulturen i Europaparlamentet går till. Först till mötesrummet kommer svenskarna, i god tid i förväg. Då är rummet tomt och nedsläckt eftersom svenskarna kommer redan före vaktmästaren. Sen dröjer det en stund innan finländarna dyker upp och därefter börjar resten ramla in.

Samma mönster, att vara den mest ambitiösa i politikens klassrum, finns tydligt i senaste Eurobarometern. I en rad frågor får medborgarna i de 28 medlemsländerna säga om EU:s mål är för ambitiösa, lagom eller om ribban borde höjas. I nästan alla frågeställningar, oavsett om det handlar om arbetsmarknad, miljö, energi, utbildning eller fattigdom så är svenskarna i topp att ribban borde höjas. Undantaget som bekräftar regeln är på frågan om att 40 procent av 30-åringarna ska ha en högre utbildning. 

Svenskarna överträffar EU28-snittet med råge dessutom. ”Too Modest” är svenskarnas standardsvar. När man gräver djupare i barometerns bilagor så hittar man att Malta är Sveriges motpol.

Mål 2020:

75% av befolkningen i arbetsför ålder ska ha ett jobb. För blygsamt svarar 37% av svenskarna mot bara 2% av malteserna.

3% av BNP ska gå till forskning & utveckling. För blygsamt svarar 32% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.

EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jfr med 1990: För blygsamt svarar 43% av svenskarna mot bara 4% av malteserna.

Förnyelsebar energi ska stå för 20% av elproduktionen: För blygsamt svarar 42% av svenskarna mot bara 4% av malteserna

Energieffektivisering med 20%: För blygsamt svarar 34% av svenskarna mot bara 5% av malteserna.  

Andelen som lämnar skolan utan kvalifikationer ska inte överstiga 10%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 9% av malteserna. 

Andelen som lever under fattigdomsgränsen ska minska med 25%: För blygsamt svarar 48% av svenskarna mot 11% av malteserna.

Skillnaderna är väldigt slående, både hur högt över snittet Sverige ligger, men ännu mer i kontrast med Sveriges motpol Malta. Eurobarometern bekräftar den fördom som många har i EU om svenskarna, som unionens egen Bror Duktig, präktiga medborgare som vill lite mer och är lite mer (eller mycket mer) ambitiösa än alla andra. I förhandlingar och umgänge med de andra så ska man komma ihåg att det inte alltid är en tillgång på skolgården att vara klassens ljus…

(PO)

Fotnot: 1008 svenskar har tillfrågats i Eurobarometern, totalt över 28 000 personer i hela EU. Eurobarometern publiceras två gånger per år och den här är gjord i första hälften av juni, efter Europaparlamentsvalet.

 

Lena Ek (C) crowdsourcar

Centerpartiets Europaparlamentariker Lena Ek är en av många som förstått kraften i kollektivt skapande. Jag vet inte om det är första gången Lena Ek gör det, men hon sällar sig till något som fler och fler Europapolitiker gör – ber väljare och intressegrupper om hjälp med betänkanden. Tidigare har Eva-Britt Svensson (V) skapat en Facebookgrupp kring Hur stoppa våld mot kvinnor som fått över 1000 följare, däribland folkpartister, miljöpartister, centerpartister och socialdemokrater (säkert från fler partier också det var några av dom jag såg när jag tittade på medlemmarna i gruppen) och författaren Karin Alfredsson. Genom Facebookgruppen har Svensson fått in synpunkter på betänkandet.

Nu efterlyser Lena Ek hjälp, inte bara i ett betänkande utan i alla sex som hon är sysselsatt med just nu:

• Översynen efter halva tiden av det sjunde ramprogrammet för forskning
• En analys av möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser med mer än 20 % och en bedömning av riskerna för koldioxidläckage
• En inre marknad för företag och tillväxt
• En ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin
• Kvinnor och klimatförändringar
• Stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

Törs man gissa att fler Europaparlamentariker kommer att prova på crowdsourcing?

Öppen konsultation om klimatpolitiken efter 2012

EU-kommissionen bjuder nu in allmänheten, både organisationer och privatpersoner, att lämna synpunkter om klimatpolitiken och hur EU ska agera för en internationell klimatuppgörelse efter Kyoto går ut 2012.

Bland annat kan man lämna synpunkter på delmålen för minskade utsläpp, teknologiska samarbeten och finansiering i ett webbaserat formulär som du hittar här.

Frågeformuläret är öppet till 29:e september.

(PO)

Sjöfarten på väg in i utsläppshandeln

Industrierna har det redan. Nyligen klubbades det igenom att flyget ska in i det. Snart kommer ni att se och läsa mer om att sjöfarten kanske ska få det också. Det handlar om handeln med utsläppsrätter som blivit ett viktigt EU-instrument för att försöka minska utsläppen av koldioxid.

Sjöfartens andel av den totala mängden utsläpp är omdiskuterad, från någon procent upp till kanske 5 procent. Klart är i alla fall att med teknik går det att få ned utsläppen. På försurning.nu listas till exempel Viking Lines Mariella som en förebild som blev först i världen med att använda HAM-teknik som minskade kväveoxidustläppen med 80-85 procent.

För att skynda på utvecklingen inom sjöfarten, och få näringen att ta fram och prioritera renare bränslen och bättre motorer så är handel med utsläppsrätter ett sätt. Trycket i frågan är stor inför hösten då EU-kommissionen väntas komma med ett lagförslag. Redan i fjol uppmanade Sveriges redareförening  den svenska regeringen att lägga fram förslaget inom EU. Under våren så kom även ministerrådet fram till samma slutsats – att man vill se ett lagförslag från kommissionen. Miljökommissionären Dimas har nu att leverera ännu ett tungt CO2-förslag.

De svenska redarna är också så pass intresserade av förslaget att de vill se Östersjön och Nordsjön som pilotområden. Naturligtvis finns det ett egenintresse, svensk sjöfart har överlag bättre miljöstandard än utflaggade Panamaregistrerade fartyg. Handeln med utsläppsrätter innebär att det blir dyrare för den som är smutsig, och därmed ökar svenskarnas konkurrenskraft.

Europaparlamentarikerna i klimatutskottet tillhör även de skaran förväntansfulla. Lena Ek som är liberalernas (ALDE) talesperson i klimatfrågorna är optimistisk och tror att sjöfarten kan vara med i utsläppsrättshandeln redan inom tre år. Trycket i frågan är så stort att när det väl kommer på bordet lär det bli en för EU:s förhållanden en snabb behandling, och det kan behövas om EU ska klara 20 procentmålet till 2020 .

(PO)