Postmomschockbesked för Sverige

Jag har alltid velat sätta en rubrik i stil med som Postmomschockbesked. Idag kan jag göra det!

EU-domstolen har underkänt att Posten AB tar ut moms på porto. Det ska Posten AB inte göra enligt EU:s direktiv som pekar på att posttjänster som utförs av ett bolag i ”offentligt postväsende” ska undantas.

Därmed går EU-domstolen på kommissionens linje som dragit Sverige inför rätta. Jag uppmärksammades på domen (som du kan läsa här) av Nyhetsbyrån Direkt på Twitter.

För Sverige får det här direkt konkurrenspåverkan vilket var Sveriges linje i domstol. Ett 30-tal företag bedriver verksamhet på liknande finansieringsvillkor som Posten AB vilket då skulle snedvrida konkurrensen. Dessutom har moms tagits ut på alla posttjänster sedan 1993.

Domstolen menar dels att offentligt postväsende omfattas av de bolag som tagit på sig ”samhällsomfattande posttjänster.

Blogginlägget kommer troligen att uppdateras.

(PO)

 PS. Favorit i repris, en ”riktig post”

Annonser

Almedalen 2011

Almedalen är en bubbelvärld som för en vecka existerar parallellt med verkligheten. Detta intryck förstärktes ytterligare i år genom iskall Silent Hil-dimma och radioskugga.

Den extremt dåliga 3G-täckningen gjorde att jag skötte mina löpande funderingar via Twitter (@hegefeldt) och försöker summera upp det hela så här i efterhand i en sammanhängande bloggpost istället.

Jag tillbringade större delen av dagarna med att bevaka EU- och Östersjöstrategifrågor på Europahuset (Kommissionen och Europaparlamentet) och Östersjömötesplatsen (Sida Östersjöenheten), båda med exemplariskt arrangerade seminarier.

Något utanför EU-fokuset måste jag även nämna Johan Norbergs genomgång av globaliseringens historia på Svenskt näringslivs event på måndagen. Att kunna leverera så många siffror och årtal och samtidigt lyckas hålla det engagerande och intressant är imponerande.

Just globaliseringen kändes som ett gemensamt tema under de seminarier som jag besökte under veckan. Oavsett om det handlar om tillväxtpolitik, infrastruktur eller hälsovård så togs globaliseringens effekter och den nya ekonomiska och politiska världsbild som är under framväxt upp som en viktig faktor. Det spår var även en viktig del av inte minst Fredrik Reinfeldts partiledartal.

Vad som däremot inte nämndes alls lika ofta var EU och EU-politik. Kanske är det som statssekreterare Oscar Wåglund Söderström hävdar att Europapolitik nu äntligen börjar behandlas som en naturlig del av inrikespolitiken 16 år efter medlemsskapet.

Partiernas EU-politik behandlades specifikt på utfrågningar arrangerade av Europahuset och jag hade möjligheten att se Lars Ohly samt Lena Ek och Annie Johansson svara på frågor från KG Bergström och Lena Melin.

V driver inte aktivt frågan om utträde utan vill föra en pragmatisk EU-politik. Ohly vill ha en ekonomisk relation till EU på samma sätt som Norge genom EES-avtalet och ser det inte som ett problem att Sverige på så sätt förlorar rätten att påverka den EU-lagstiftning som måste implementeras. Han kritiserade även stödet till jordbruket och vill se att den branschen klarar sig på marknadsmässiga villkor.

C betonade flera gånger subsidaritetsprincipen, dvs att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå för att komma närmare medborgarna.  Även Ek och Johansson vill se ett slut på jorbruksstödet (CAP) men anser att det måste fasas ut gradvis samt göras rättvisare mellan medlemsstaterna. Johansson välkomnade även att vargjaktsfrågan prövas av EU-domstolen.

Polen deltog i flera seminarier och det är tydligt att de är väldigt ambitiösa med sitt ordförandeskap och ser det som en sätt att komma in i kärnan av EU-samarbetet. På samma sätt som globaliseringen innebär att Sverige måste ompröva sin traditionella bild av Asien och Latinamerika så finns det all anledning att ägna Polen uppmärksamhet framöver.

Region Skåne arrangerade ett flertal seminarier om bland annat sin innovationsstrategi, vilken är påfallande ambitiös för att komma från en regional aktör och inte en nationalstat. Det etablerade Öresundssamarbetet har dessutom börjat expandera till att även omfatta Hamburgregionen.

Själv deltog jag på ett seminarie arrangerat av Örebro läns landsting med bland annat Europaparlamentariker Jens Nilsson där jag pratade om effektivitet vs legitimitet i arbetet med Östersjöstrategin. Jag drev tesen att det var nödvändigt att nationella aktörer tog ett starkt ägar- och ledarskap i början av processen efter det är de som sitter på resurser och kompetens att genomföra nödvändiga åtgärder.

Detta innebär inte att andra aktörer ska uteslutas utan tvärt om att regionala/lokala aktörer, civilsamhället samt näringslivet ska uppmuntras och stöttas om de vill delta i genomförande av Östersjöstrategin. Ägarskap måste finnas på alla nivåer för att strategins ambitioner ska lyckas.

Två år efter jag var med och lanserade Östersjöstrategin på en konferens i just Visby går det att konstatera att strategin har lett till en förnyad vilja att samarbeta i regionen och inte minst till att det finns en acceptans att prata om ett Östersjöperspektiv i Bryssel och andra platser där den Europeiska agendan sätts.

Ska man sammanfatta årets Almedalsvecka så har det varit otroligt lärorikt och intressant, även om det inte finns en chans att täcka allt intressant som händer. Jag kommer definitivt försöka vara på plats även nästa år (och hoppas på ett fungerande mobilinternet).

(BH)

Långsam varg i medierapporteringen

En kort iakttagelse på morgonkvisten. Det var först under helgen som den senaste vargjaktsomgången i EU-kommissionen vs regeringen dök upp i svenska medier där ett domstolsärende kommer långsamt allt närmare. I SvD kan man läsa om det i dag i papperstidningen.

Det är åtminstone tre dagar långsamt. EU-kommissionens pressmeddelande kom den 16:e, alltså i torsdags.

Ännu en MEP avgår, striden om Olaf går vidare

Europaparlamentet fortsätter sin stormiga period. Idag försvann ytterligare en ledamot efter en parallellskandal till Sunday Timesavslöjandet. Därmed är det den tredje MEP:en som avgår på kort tid, en fjärde är utslängd ur sin grupp och en femte verkar kunna rida ut stormen.

Den som slutade idag var Hella Ranner från Österrike. EPP-ledamoten Ranner ska enligt en österrikisk tidning ha planerat använda ersättningar från parlamentet för att betala sina företagsskulder.

Samtidigt sidade den Gröna gruppen med EU:s bedrägeribekämpare Olaf i striden om jurisdiktion. Talmannen Jerzy Buzek har ju stoppat tjänstemän från Olaf att undersöka Sunday Timesskandalen med hänvisning att Olaf endast kan utreda fusk med EU-medel. Olaf menar å andra sidan att parlamentet bryter mot fördraget. Om inte någon sida kastar in handduken är det troligt att det blir EU:s domstol som får avgöra vilken institution som har rätt.

(PO)

TV-bolag får rättighetshuvudvärk efter beslut i EU:s domstol

TV4-gruppen satsar hårt på sporträttigheter och har köpt in matchrättigheterna för fotbolls-EM 2012, inte bara för Sverige utan även i Norge och Danmark där man bland annat äger Canal+. I Sverige delar TV4, SVT och Canal Digital på matcherna. Men EU:s domstol i Luxembourg är på väg att förändra framtidens marknad för sporträttigheter . Det närmaste stora evenemanget är just fotbolls-EM.

Det började med att FIFA och UEFA protesterade hos EU-kommissionen efter att Belgien och Storbritannien lämnat in listor på fotbollsmatcher (båda hade lämnat in en lista på nästa VM, men britterna även på EM 2012) som de anser är av stor betydelse för publiken och som därför ska visas hos gratiskanaler. Domstolen slog fast att kommissionens beslut att godkänna att listorna var korrekt. Just nu har åtta medlemsländer lämnat fått listor godkända av kommissionen, förutom Belgien och Storbritannien även Finland, Österrike, Italien, Frankrike, Tyskland och Irland.

FIFA och UEFA försökte snacka ner fotbollsmästerskapen genom att hävda att hela turneringar inte kan betraktas som evenemang med stor betydelse. Kommissionen å sin sida pekade på att i direktivet (Audiovisual Media Services (AVMS) (artikel 14)) så nämns fotbolls-VM till och med som ett exempel på ett evenemang med stor betydelse. Det är upp till varje medlemsland att bestämma vilka sportevenemang som är av stor betydelse ansåg domstolen, i alla fall i väntan på att EU har harmoniserat vad som är viktigt för publiken. Med tanke på att vissa vinteridrotter som Finland har på sin lista (backhoppning, skidåkning, nordisk kombination m.m.) är det svårt att se ens en anledning att jämka greker och nordbor. EUobserver rapporterar om domstolsbeslutet om mästerskapslistorna här, WSJ skriver om det här och EU-kommissionens reaktion på beslutet finns här.

EU:s domstol har också ett annat ärende om just sporträttigheter på sitt bord. Ett yttrande från generaladvokaten Julianne Kokott i början av månaden pekar på att gränserna öppnas när det gäller sporträttigheter. I sitt yttrande till EU:s domstol (generaladvokatens yttrande är inte bindande, men kan ses som en fingervisning, en riktning för domarna att ta ställning om) konstaterar Kokott att det inte är förbjudet för engelska pubar att visa livesändningar av premier league med hjälp av utländska dekoder. Förbudet strider mot fri rörlighet för var varor och tjänster inom EU. Konkret betyder det att det inte går att blockera visningar i enskilda länder eller dela upp rättigheter mellan olika länder när det gäller satellitsändningar och pay-per-view.

Konsekvensen på sikt, om domen får inriktningen som generaladvokaten skissar, kommer att leda till att FIFA, UEFA, IOK mfl kommer att tvingas sälja sporträttigheter som gäller hela EU istället för idag att dela upp det mellan olika länder (och därigenom få ut ett högre pris).

När det gäller fotbolls-EM 2012 kan TV4-gruppen vara relativt lugn. Sverige har inte lämnat en nationell lista, och inte Danmark eller Norge (som inte är med i EU, men som omfattas av inremarknadsregler som EFTA-land). Jag ska erkänna att jag inte har koll på om det finns någon listdiskussion i Danmark eller Norge, men det kanske någon bloggläsare har koll på?

Men för TV4:s del blir det intressantare att se vilken betydelse EU:s domstolsbeslut får i det kommande domslutet. Jakten på krogar som inte betalat särskilda abonnemang till TV-bolagen lär blir svårare eftersom det räcker med en grekisk, finsk eller irländsk kanal för att visa matchen. Läs mer om tidigare stämningar här.

(PO)

EU-rätt vs… del 2: Integritet väger tyngre än offentlighet

Det här är del 2 i blogginläggen om Yttrandefrihetskommitténs arbete och hur EU-rätten påverkar. Läs del 1 här.

Del 2: Integriteten krockar med offentligheten

Som journalist är det svårt att riktigt förstå hur EU-domstolen resonerar i målet Schecke GbR och Eifert mot Land Essen. I korthet handlar det om att EU-domstolen tog ställning för rätten till privatliv och personlig integritet på bekostnad av öppenhet och transparens. De som vände sig till domstolen hade tagit emot jordbruksstöd. Trots att var klart och tydligt redan i ansökningsskedet att namn och belopp skulle offentliggöras. Essen menade också att de var skyldiga att offentliggöra uppgifterna, men klagande menade att det inte fanns något allmänintresse att berätta att just dom hade fått den här högen med pengar. För att göra en lång historia kort så när domstolen hade väg allt färdigt och samman ansåg man inte att offentliggörandet av uppgifterna stod i proportion till integritetsskadan.

Som Lind och Strand skriver i sitt yttrande till Yttrandefrihetskommittén: ”..öppenhet inte har ett automatiskt företräde framför rätten tillskydd för personuppgifter, inte ens om betydande ekonomiska intressen står på spel.”

Teresa Küchler på SVD tangerar förövrigt ämnet i Världenbloggen då hon tar en bredare grepp på just integritetens påverkan inom EU just nu.

I framtiden kan det alltså bli svårt för svenska journalister att få fram vilka svenska jordbrukare som tagit del av EU:s jordbruksstöd, i alla fall om de inte vill och hänvisar till att de inte vill att uppgifterna ska offentliggöras.

(PO)

Lavaldomen besvärlig för regeringen

Akademikerförbundet SSR, Metall och SKTF gör gemensam sak på DN Debatt och uttrycker sin oro för Laval-domen och andra liknande domar från EU-domstolen som innebär att kollektivavtalet och den svenska modellen undermineras. Debattörerna skriver:

Vi kräver att regeringen Reinfeldt snarast, och senast under det svenska ordförandeskapet nästa år, initierar en ny social dialog där arbetskraftens värde stärks och där den sociala tryggheten garanteras.”

Frågan om kollektivavtalet och EU är den mindre (jfr med FRA-debatten) huvudvärken för alliansregeringen, men inte desto mindre en bökig fråga. Moderaterna är traditionellt emot kollektiva lösningar och centerpartiet under Maud Olofsson har lanserat sig ekonomiskt väldigt liberalt samtidigt har Nya Moderaterna jobbat hårt för att etablera bilden av att man värnar fack och kollektivavtal – men i tysthet finns det nog ganska många moderater som tycker att domstolens beslut var väldigt bra. Räkna med halvhjärtade och ganska undanslingrande hållning från regeringen i frågan. Utredning och lämpliga markeringar att man är för i ett försök att undvika att det här blir en för stor valfråga i parlamentsvalet nästa år, men helhjärtat lobbyarbete inom EU och under ordförandeskapet – knappast.

(PO)

Domstolen, en maktdoldis i Fokus

Måste bara rekommendera senaste numret av Fokus och artiklarna om EU:s domstol. Domstolen är EU:s stora maktdoldis men som med flera kontroversiella domslut förändrat Europa på ett sätt politikerna inte hade tänkt sig. Vi svenskar har mest hört talas om domstolen i samband med Laval samt våra monopol inom alkohol och spel. Domstolen är dessutom duktiga på att hålla lågprofil och vill helst inte ha för mycket strålkastarljus. Jag fick till exempel nobben när jag för ett par år sedan för SVT:s regionala nyheter ville göra ett kortare pedagogiskt jobb om domstolen (i samband med Laval och arbetstidsdirektivet).

Lissabonfördraget ger domstolen dessutom mer makt än vad EU:s förkastade grundlag skulle ha gjort.

Intressant är också förhållande mellan EU-rätten och nationell rätt, kollissionen och maktfrågorna har Johan Lindholm vid Umeå Universitet skrivit om här.

(PO)

LO villkorar fördragsja

LO-kongressen ställer sig inte bakom Lissabonfördraget innan utredningen av Lavaldomen är klar, och det är klart vad EU-domstolens avgörande egentligen får för konsekvenser för svensk arbetsrätt.

Lissabonsfördaget ligger just nu hos lagrådet för ett yttrande villka lagar som måste ändras i Sverige. Det är riksdagen som ska klubba igenom fördraget. Endast Irland folkomröstar.

(PO)

Arbetstidsdirektivet – igen…

F-n tro´et, men slovenerna tycks göra ett försök med den EU-fråga som blivit ordförandeskap på ordförandeskaps förbannelse – arbetstidsdirektivet. De är dessutom optimistiska.

Arbetstidsdirektivet och slopandet av begreppet jourtid (svensk implementering av domstolens beslut) ställde ju vid årskiftet 2006-2007 till det för svenska kommuner och landsting. Plötsligt fick inte brandmän, sjuksköterskor och läkare jobba som de var vana med. Orsaken var att EU:s domstol beslutat att det inte fanns något som hette jourtid efter att flera fall, däribland ett med en tysk läkare som varit i tjänst för länge. Trots att de flesta, inklusive EU-kommissionen tyckte att det var galet har det inte gått att göra något åt det. Anledningen är att Storbritannien har undantaget som retat framför allt fransmännen.

Orsaken till att det nu rör sig sedan sisådär halvdussinet, och mer därtill, ordförandeskap misslyckats är att arbetsmarknadens parter i Storbritannien gjort en uppgörelse som ska göra det lättare at nå en uppgörelse rapporterar slovenska källor. Om rådet kommer överens så ska de sedan nå en uppgörelse med Europaparlamentet också, så det är en bit kvar om man säger som.

2006 när finnarna misslyckades med en kompromiss minns jag att Sven-Otto Littorin var jättearg, om han riktigt visste då hur fulspelet sett ut i frågan låter jag vara osagt – men senare kom det fram att den gången blev det kohandel med lax och skor inblandade, men det är annan historia som jag kanske bloggar senare om…

(PO)