20 år i EU – men medlemskapet inte på allvar för folkvalda

20 år sedan EU-inträdet.

20 år sedan EU-inträdet.

Idag fyller Sverige i EU 20 år. Vi tog steget in i EU på nyårsdagen 1995. Två hela decennier har vi varit medlemmar och vi har ett samhälle som styrs på fyra politiska nivåer. Ändå är den fjärde nivån, EU-nivån, något som man kan soffligga på – även om man är folkvald.

Sundsvalls Tidning har gjort en bra granskning som illustrerar detta. Både efter Europaparlamentsvalet och det indrekta ministerrådsvalet (som jag skämtsamt kallar Riksdagsvalet) tillsammans med landsting/regionval & kommunfullmäktigeval i höstas har ST kollat om de folkvalda har röstat. I höstas röstade faktiskt alla, 100 procent. I Europaparlamentsvalet däremot låg 5 procent på sofflocket. Statsvetaren Niklas Bolin kommenterar i artikeln:

– Det antyder att intresset för och kunskapen om EU:s politik är mindre än för den nationella och lokala politiken…Alla politiska arenor är viktiga. Men möjligen kan man se en politisk röst lokalt som mer värdefull eftersom man på det stora hela inte är lika många som röstar som i ett EU-val.

Och på twitter:

Fler inlägg om #SEiEU20År:

20 år sedan folkomröstningen

EUbloggen har hittat jublande yngling i Rapportsändning 20 år senare

Ingvar Carlsson & Ulf Dinkelspiel om vägen till medlemskap

Gyllenhammar: Vi behöver prata mer EU

Annonser

Extra indirekt ministerrådsval är inställt

Det tidigare aviserade utlysande av extra indirekt ministerrådsval är avblåst. Efter det indirekta ministerrådsvalet i höstas kan man anklaga partierna för att inte ha redogjort för väljarna vilken politik man man ämnade driva i EU:s ministerrådet men orsaken till att extra val diskuterades var inrikespolitiska.

EUbloggen konstaterar att det hade varit intressant om partierna fått chansen att göra om och göra rätt i att få in EU-perspektivet i valet såsom rekommenderades i SNS Demokratirådsrapport för fem år sedan, en rekommendation för att undanröja demokratiunderskott i svensk EU-politik. Två konkreta förslag skickades till partierna, att bli bättre på att förklara hur “skenbart nationella frågor ofta har en europeisk nivå” och att inte avstå från att söka konflikt i frågor som hanteras på EU-nivå eftersom det försvårar att utkräva ansvar.

Nu får vi vänta, kanske, till 2018. Men å andra sidan var sannolikheten låg att partierna redan i mars hade klarat av EU-dimensionen.

(PO)

Den som vill läsa hela överenskommelsen hittar den här.

Löfvens laguppställning i rådsmatcherna

Åsa Westlund (S) Foto (C) European Union 2014 EP

Åsa Westlund (S) redo för ministerpost Foto (C) European Union 2014 EP

Sverige är i väntans tider efter det Indirekta Ministerrådsvalet i söndags (aka Riksdagsvalet). Huvudspåret är att socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven blir statsminister i en minoritetsregering där även Miljöpartiet ingår. Statsministern själv Stefan Löfven (S) har inga erfarenheter från EU:s institutioner men väl från Europeiska Metall. Vilka som kommer att representera Sverige i EU:s olika ministerråd är ännu en bit bort men EUbloggen listar de hetaste kandidaterna med EU-erfarenheter.  Det är framför allt i sitt eget socialdemokratiska parti som Stefan Löfven kommer att hämta statsråden som spelat politisk boll i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg tidigare.

Heta namn med STOR EU-erfarenhet

Margot Wallström (S) – EU-kommissionär under åren 1999-2009. Först som miljökommissionär och därefter vice ordförande i EU-kommissionen med institutionella relationer och kommunikation på sitt bord. Margot Wallström tippas av många som utrikesminister. Henrik Brors lanserar henne dock som en vice statsminister som kan sekundera Stefan Löfven på plats under toppmötena. En variant skulle också kunna vara att kombinera det med EU-ministeruppdraget. Ett långskott är att Wallström skulle få ta hand om ett kombinerat klimat & miljödepartement som departementschef med en miljöpartist eller rent av två i departementet som statsråd.

Åsa Westlund (S) – Europaparlamentariker under åren 2004-2014. I EUbloggens ögon en självskriven socialdemokratisk minister ur den nya generationen med goda europeiska kunskaper. Åsa Westlund kan vara kandidat både till EU-ministerposten men även på poster som klimatminister, miljöminister och konsumentminister.

Heta namn med EU-erfarenhet

Ibrahim Baylan (S) – har ministerrådserfarenhet från sin tid som skolminister 2004-2006. Baylan har en bred politisk profil där han har varit ordförande i trafikutskottet, partisekreterare och skolpolitisk talesman. Tar han inte plats i utbildningsdepartementet lär Löfven kunna använda honom exempelvis som infrastrukturminister eller varför inte som näringsminister.

Morgan Johansson (S) – var folkhälsominister 2002-2006 och har sin EU-erfarenhet från ministerrådet under den tiden. 2010-2014 satt han som ordförande i justitieutskottet. Johansson är möjlig justitieminister men lär också vara möjlig i andra roller.

Ylva Johansson (S) – har två ministerperioder och sina EU-erfarnenheter från 1994-1998 som skolminister och 2004-2006 biträdande socialminister med vård och äldreomosorg på sitt bort. Idag vice ordförande arbetsmarknadsutskottet och kandidat till arbetsmarknadsminister.

Carin Jämtin (S) – var biståndsminister 2003-2006 och är idag partisekrerare. Jämtin torde ingå i en regering och kan ta många olika ministerroller, från utrikesminister, till näringsliv, arbetsmarknad och socialminister.  

och så EUbloggens tips till Stefan Löfven…

Göran Färm (S) – Europaparlamentariker 1999-2004 med rapportörskap för EU:s budget 2003, därefter rådgivare åt Wallström och sen tillbaka 2007 i Europaparlamentet fram till valet i maj. I Färm har Löfven en erfaren korridorräv och förhandlare med goda kontakter och lång erfarnhet. Om EUbloggen var Stefan Löfven skulle ett av de första samtalen gå till Göran Färm och få honom att kliva in rollen som exempelvis Samordningsminister med EU-ansvar, för att kunna vara stöd och guide och lite mer av en överrock till de internationellt oerfarna ministrarna. I ett europeiskt perspektiv är heller 65 år inget hinder för en ministerpost.

Jokrar till ministerposter med varierande EU-erfarenhet

Isabella Lövin (MP) – framgångsrik Europaparlamentariker, men lär få stanna kvar i parlamentet för att MP hämtar ministrarna från hemmaplan.

Peter Eriksson (MP) – skulle i stort sett bara hinna skriva in sig i parlamentet innan det var dags att vänta hem till en ministerpost. Inte särskilt troligt.

Marita Ulvskog (S) – lär stanna kvar i Europaparlamentet.

Thomas Bodström (S) – comeback som justitieminister eller varför inte utrikeshandelsminister, en jurist kan ju behövas för TTIP & TISA. 

Jens Orback (S) – kanske biståndsminister?

Det är snart dags för nationalsång och matchstart för Löfvens lag. Men eftersom hela spelartruppen är tunn när det gäller EU-erfarenheter så räkna med att Wallström och Westlund bör få nyckelroller. Lite besvärligt är det för Miljöpartiet som saknar ministerkandidater med EU-erfarenheter, kanske kan det åtgärdas på tjänstemannasidan? Och om Stefan Löfven lyssnar på EUbloggen så tar han in Göran Färm i laguppställningen också…

(PO)

 

Sista minuten valinformation

DSC_0086

Idag röstar Sverige i det som EUbloggen kallar för det indirekta ministerrådsvalet. Riksdagsvalet avgör vilken politik Sverige för i den ena av EU:s lagstiftande kamrar. Här samlas den valbebevakning som EUbloggen gjort:

Granskning av valmanifest med EU-perspektiv

Problemet med att inte berätta om EU-politiken i Valmanifesten

Partierna missar EU-perspektivet i Zombiefrågan

och så en gammal favorit i repris:

Det här vill inte partierna prata om inför Europaparlamentsvalet

DSC_0091

 

Skriver i GD: ”…be om problem med politikerförakt”

Klicka på bilden för att läsa texten hos Gefle Dagblad.

Klicka på bilden för att läsa texten hos Gefle Dagblad.

Medverkar som kolumnist i Gefle Dagblad och skriver om partiernas osynliggörande av EU i valmanifesten. Krönikan utgår från EUbloggens sammanställning och där levererar jag en bredsida mot svensk partipolitik av idag:

”Att inte prata om hur EU-politiken kan påverkas eller påverkar oss är att be om problem med politikerförakt. När medborgarna får en känsla av att det finns frågor som partierna döljer urholkas förtroendet som den representativa demokratin bygger på. Samtidigt kan det vara så illa ställt att kompetensen hos de politiska partierna idag är så låg att de som vill ha din röst på valdagen inte förstår bättre hur det faktiskt fungerar.”

Läs hela texten här.

Läs en sammanställning av valmanifestgranskningen med reaktioner och analys från statsvetare här.

(PO)

 

Lövin i valkampanjen

IMG_2677.JPG

Lövin på turné

Miljöpartiet hade under helgen 4/5 av sin förstafemma på besök i Uppsala. Det var bara Europaparlamentarikern och förra språkröret Peter Eriksson som saknades när språkrören Romson & Fridolin stod på scenen tillsammans med förra språkröret Maria Wetterstrand och Europaparlamentarikern Isabella Lövin.

En spaning är att frågorna handlade överraskande mycket om både EU och internationellt perspektiv. Det togs till och med upp att den regering som kommer till makten efter riksdagen kommer att representera Sverige i EU, att det alltså handlar om ett indirekt ministerrådsval. Med tanke på MP:s valmanifest när det gäller EU-perspektiv och hur lite MP fått ut Europaperspektivet i debatterna så hade inte EUbloggen räknat med att EU skulle få ta den plats det gjorde.

Mitt besök på torgmötet var inte planerat men jag passade på att ställa tre korta frågor till Isabella Lövin  som nu gör sin andra mandatperiod i Europaparlamentet.

Vad är mandatperiodens viktigaste fråga?

– Det är klimatfrågan, det är en svår fråga att försöka driva som EU-parlamentariker. Vi måste ju få med oss parlamentet att bli så ambitiösa som möjligt. Vi vet ju inte heller riktigt hur det nyvalda parlamentet kommer att ställa sig – tidigare var ju parlamentet mer ambitiöst än ministerrådet och vi får hoppas att det fortsätter så.

– För mitt arbete är att jag vill se till att den nya fiskeripolitiken sjösätts och implementeras på det sätt som är meningen. Då behöver man vara en blåslampa så att varje nytt lagstiftningsärende som kommer upp verkligen genomförs. Det kan gärna bli lite små undantag och att man försöker skjuta saker.

Jean-Claude Juncker har presenterat sina namn till EU-kommissionen, finns det någon kandidat som kommer att få problem i Europaparlamentets utfrågningar?

– Jag har inte hunnit analysera den så jättenoga, så det är för tidigt att uttala sig om. Såg att vi får en maltes som fiskekommissionär (reds anm det är läckor som tyder på det, Juncker presenterar portföljerna till veckan)…vi får se, jag är försiktigt positiv för det är i alla fall inte någon från en stor fiskenation.

Här på valturnén pratar ni ganska mycket EU och internationella frågor, jag blev faktiskt överraskad med tanke på ert valmanifestet som är…blygsamt i EU-frågor. Hur viktigt är det internationella perspektivet i valrörelsen idag?

– Här i Sverige har det internationella varit i stort sett totalt frånvarande. Det tycker jag är skamligt för alla partier att man inte lyft fram det mer med tanke på den kris som är världen idag. Det enda vi har sett är att moderaterna hotar med det oroliga läget och försöker vädja till att svenska folket ska vilja ha kvar alliansregeringen av den anledningen. Vad vi gör nu är vårt yttersta är att lyfta internationella dimensionen när det gäller de globala klimatproblemen. Visst det är en miljöfråga, men det är också en miljöfråga som kommer att fortsätta skapa osäkerhet i världen av säkerhetspolitisk art. Klimatflyktingar är något vi i stort sett redan ser, det här något vi tycker att Sverige måste ta ledartröjan som vi haft tidigare men som vi tyvärr tappat under alliansåren.

(PO)

 

Valmanifestgranskningen i siffror & statsvetenskapliga reflektioner

Skärmavbild 2014-09-03 kl. 12.01.09EUbloggen har inför valet nu i september gått igenom partiernas valmanifest med EU-glasögonen på. Bloggen har tittat på hur EU har beskrivits och vilka konkreta löften partierna ger när det gäller att driva frågor i Rådssammanhang där den svenska regeringen deltar. Som metod har bland annat räknande av olika nyckelord använts som komplement till mer kvalitativ analys. I grafiken ovan kan du se alla partiers resultat samlade i en tabell.

Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får GSverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.

Bloggserien har uppmärksammats i SR:s StudioEtt, på BLT:s ledarsida och av Europa Direkt Mälardalen.

Den har också fått kommentarer från statsvetare som gjort liknande studier. Lektor Johan Hellström vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå Universitet bloggar om EUbloggen under rubriken ”EU-frågan som försvann” på bloggen Om makt och politik som är en blogg som drivs av statsvetare anslutna till Nätverket för koalitions- och partiforskning.

Hellström konstaterar att granskningen går i linje med hans egen forskning från tidigare val:

”Partiernas valmanifest är en del av valrörelsen, men debatten i media är viktigare. Inte minst då medierapporteringen når ut till betydligt fler människor än valmanifesten och kan få politiker att kommentera frågor som de annars helst skulle undvika att diskutera. I ett forskningsprojekt där jag ingår har vi studerat förekomsten av EU-relaterade frågor i media och under vilka omständigheter som EU blir en viktig fråga på den nationella politiska arenan.”

Bland annat konstaterar Hellström att mindre än en procent av alla uttalanden som görs av politiker handlar om Europasamarbetet, det är mindre än i andra jämförbara länder och har dessutom haft en sjunkande tendens under 2000-talet jämfört med 1990-talet. Läs hela Hellströms blogginlägg här.

En som gjort en granskning av just valmanifesten från 1994 till 2010 är Johanna Linderoth som skrev sin kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet om detta. Linderoth är idag projektledare på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i Stockholm.

Klicka på bilden för att läsa uppsatsen.

Klicka på bilden för att läsa uppsatsen.

I kandidatuppsatsen undersökte Linderoth Socialdemokraternas, Moderaternas och Miljöpartiets valretorik kring EU-frågor förändrats till följd av europeiseringen under perioden 1994-2010. I partiernas valmanifest för denna period undersöktes EU-frågans utrymme och frekvens, budskapens framställning samt retorikens utvecklingsriktning. Valet av partierna baseras på deras olika ideologiska positioner på en politisk vänster-högerskala.

Jag har via mejl intervjuat Linderoth.

*Hur har partiernas valmanifest förändrat sig över tid i din studie?

– Utrymmet som EU-frågor ges i partiprogram står generellt sett inte i proportion till den betydelse EU har för den nationella politiken. Trots att EU:s betydelse för den nationella politiken konstant växer verkar uppmärksamheten som ägnas EU-frågor i partiprogram avta efter hand.

Min slutsats är att retoriken i valmanifesten, sedan Sveriges EU-inträde 1995, förändrats mot att EU-frågan undviks och att EU tonas ned. Bilden är dock inte ensidig. Analysen visar att olika ideologiskt förankrade partier skiljer sig i sin syn på EU och att detta i sin tur gör att deras incitament till förändrad retorik följaktligen också varierar.

I samtliga partiers retorik har EU-frågors utrymme minskat över tid. Denna bild är dock inte entydig då frekvens och budskap skiljer sig utvecklingen mellan partierna. Gällande frekvensen av ordet EU i valmanifesten 1994-2010 fann studien att frekvensen av ordet EU blivit lägre över tid för Socialdemokraterna och Miljöpartiet medan den ökat konstant för Moderaterna.

Avseende budskap fann jag att Socialdemokraterna och Miljöpartiets uttalanden blivit både färre och vagare medan Moderaternas retorik utvecklats åt att deras uttalanden kring EU blivit fler och något mer konkreta (emellertid är partiets retorik fortfarande relativt vag överlag och inga tydliga policyalternativ ges, dock blir retoriken i jämförelse med tidigare manifest tydligare över tid.)

*Vad blev du mest förvånad över?

– Jag hade ju vissa föraningar innan jag påbörjade min undersökning om att EU-frågan hade blivit undanskymd men jag blev förvånad över utsträckningen.

*Vad beror förändringen på?

– Utvecklingen kan ses som resultat av europeiseringens effekter på partikonkurrensen och en följd av partiernas allt sämre förmåga att erbjuda väljarna olika tydliga politiska alternativ då allt mer beslut fattas på EU-nivå och det politiska handlingsutrymmet blir allt mer begränsat. Eftersom partiernas makt minskat kan det tänkas att retoriken kring EU töms på innehåll och där av det minskade utrymmet. Med andra ord ”tjänar” partierna inte på att understryka EU:s betydelse då detta står i kontrast till deras egen betydelse.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets retorik har förändrats mot att bli vagare medan Moderaternas blivit konkretare. En del i förklaringen till denna utveckling kan vara partiernas olika ideologiska positioner vilka tvingat dem att anamma olika strategier för att överleva.

Att Socialdemokraternas retorik kring EU utvecklats mot att bli vagare kan förklaras av det faktum att EU i mångt och mycket är ett liberalt projekt som handlar om frihandel och liberalisering av marknader. Eftersom dessa budskap inte ligger i linje med traditionellt socialdemokratiska värden, som förespråkar allmän välfärd genom en stark offentlig sektor finansierad med skatter, kan det tänkas att det varit problematiskt för Socialdemokraterna att lägga om sin retorik i denna riktning. EU har med andra ord varit politiskt sprängstoff för Socialdemokraterna som kan antas ha tvingats anpassa sig efter den nya kontexten. Risken att förlora väljarnas förtroende vid anammandet av den nya ”europeiserade” diskursen kan således vara en förklaring till att den socialdemokratiska diskursen istället innehåller färre, vagare och nedtonade uttalanden om EU över tid.

Moderaternas retorik har istället blivit konkretare och frekvensen av ordet EU högre i de moderata valmanifesten vilket skulle kunna förklaras av att deras ideologiska position i högre grad sammanfallit med den riktning europeiseringen tagit politiken.

 *Vad är risken, enligt dig, om EU nämns mindre och mindre i svensk politik?

– De största riskerna som jag ser handlar i grunden om frågan om demokratins legitimitet och partiernas roll som representanter för folkets vilja. Att EU-frågan ges mindre utrymme i valmanifesten och att uttalanden i frågan blir vagare i takt med att den i själva verket får allt större betydelse för politiken, då fler beslut tas på EU-nivå och möjligheterna för nationellt beslutsfattande minskar, är paradoxalt och oroväckande.

Det rådande politiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande vilket innebär att partierna presenterar partiprogram med tydliga alternativ och ståndpunkter inför valen. Partierna är en grundpelare i den representativa demokratin och utgör viktiga kanaler mellan beslutsfattare och civilsamhälle. Då det demokratiska systemet bygger på principen om ansvarsutkrävande bör partierna presentera tydliga alternativ i de program de presenterar inför väljarna. Uppfylls inte detta villkor försvåras ett effektivt ansvarsutkrävande eftersom väljarna står utan kunskap om vilka partier de genom röstning ska utkräva ansvar från vid misslyckanden eller belöna vid framgångar.

I förlängningen undermineras demokratins funktionsduglighet och legitimitet när partierna undviker EU-frågan och inte presenterar sin tänkta politik. När partierna inte ger tydliga förslag i frågan innebär det att väljarna inte får kännedom om partiernas ståndpunkt och när de undviker debatt i EU-frågan betyder det att de inte söker mandat för den politik de sedan tänker föra. Beteendet får således konsekvenser inte bara för ansvarsutkrävandet utan även för partiernas representativa roll vilken åsidosätts. Frånvaro av budskap om viktiga politikområden kan därför sägas utmana demokratins legitimitet.

 *Vad är din reflektion angående EUbloggens granskning av årets siffror?

– Superintressant (och nedslående) granskning av de svenska politiska partiernas inställning (eller snarast frånvaron av information om densamma) till EU och europeiska frågor. De betyg du gav Socialdemokraterna och Moderaterna visar samma bild som mina resultat, att Socialdemokraterna talar mindre om EU medan Moderaterna gör det desto mer.

 *Utifrån ditt statsvetarperspektiv, vad är drömstudien som borde göras när det gäller svensk politiks förhållande till EU-politiken?

– Det är en mycket bra fråga och jag söker just svar på det själv då jag står inför att skriva min mastersuppsats. Alla tips tas tacksamt emot! ….. 🙂

(PO)

Europa Direkt uppmärksammar valmanifestgranskningen

Klicka på bilden för att komma till Europa Direkt.

Klicka på bilden för att komma till Europa Direkt Mälardalen

EUbloggens valmanifestgranskning har nu också uppmärksammats av Europa Direkt Mälardalen i Västerås som skriver på sin hemsida ”På EU-bloggen påbörjade i augusti en serie med inlägg som granskar de olika svenska partiernas valmanifest utifrån ett EU-perspektiv. Riksdagsvalet är enormt viktigt även från ett EU-perspektiv eftersom det vinnande partiet i valet bildar en regering, vars ledamöten kommer att delta i det EU-lagstiftande arbete som sker i ministerådet.”

Europa Direkt är ett nätverk för information som drivs av EU-kommissionen tillsammans med lokala/regionala partners som har till uppgift att vara en tjänst för allmänheten att svara på EU-frågor och vara en informationslänk.

I Sverige finns det ett 20-tal informationskontor.

Inlägg i serien om granskningen av valmanifesten: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får GSverigedemokraterna får VG , Alliansen får VG och Socialdemokraterna får G.

 

(PO)

 

EUbloggen granskar valmanifesten: S får G

Det är indirekt val i Sverige till EU:s andra lagstiftande kammare, ministerrådet, den 14:e september. Du känner säkert igen det under ett annat namn; Riksdagsvalet. I en serie inlägg granskar EUbloggen partiernas valmanifest utifrån EU-perspektiv. Valvinnare kommer ju att bilda regering, och regeringens ledamöter deltar i det EU-lagstiftande arbetet som sker i ministerrådet.

Tidigare inlägg i serien: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får GSverigedemokraterna får VG och Alliansen får VG.

Tidigare granskning: Det här vill partierna inte prata om

SOCIALDEMOKRATERNA socialdemokraterna

Har eget EU/Europakapitel: Nej.

Antal gånger som olika begrepp nämns:

EU: 14

Europa: 2

Europeisk(a): 1

Euron: 0

Konkreta löften i EU-politiken: 

Stärka EU:s utrikespolitiska röst.

Mer EU-solidarisk flyktingpolitik.

EU ska göra mer för utbildning (S svarar inte på hur eller vad).

EU-medlemskap öppet för alla Europas länder.

EU ska stödja Ukraina och motverka Rysslands destablisering.

EU ska minska växthusgasutsläppen med 50% till 2030 jfr med 1990, samt 40% förnyelsebar energi och ökad energieffektivisering (ingen nivå angiven här)

Löntagarnas rättigheter (ej definierat) ska stärkas i EU.

Överraskningsfaktor: Att inte heller Socialdemokraterna orkar hålla uppe EU-perspektivet eller ange konkret vilken EU-politik partiet vill driva i Rådet.

Kommentar: När Socialdemokraterna inledningsvis berör EU och Europa handlar det om positionering, i vilka ämnen som socialdemokratin vill att Sveriges ska vara bäst i EU-klassen. Längs vägen missar partiet i sitt valmanifest koppla EU-vardagen och hur EU kan påverkas för att påverka Sverige i en rad fråga, allt från transportfrågor till arbetsmarknad. Dessutom missar partiet att koppla exempelvis kemikaliefrågorna till EU-nivån.

När Socialdemokraterna kommer till ett internationellt kapitel så är det först där EU tar plats, som något i vår omvärld. Raskt raddas en rad ambitioner upp, men påfallande ofta är de okonkreta. Det är bara i fråga om klimat och energi som S sätter upp konkreta siffermål. Annars blir det mer vagt, EU ska göra mer för utbildning men hur då, (och varför fanns det inte med i skolkapitlet utan slängs in i slutet?), varför fick inte löntagarnas rättigheter plats under ambitiös jobbpolitik för alla (och vad vill man göra).

Socialdemokraterna borde kunna bättre än så här efter att ha styrt Sverige under den första delen av vårt medlemskap, när dessutom Margot Wallström ska utnyttjas i valrörelsen och man har hämtat hem sitt stjärnnamn Åsa Westlund från Europaparlamentet till Riksdagsvalet så borde Socialdemokraterna kunnat göra så mycket mer och bättre av sitt valmanifest utifrån ett EU-perspektiv, framför allt är man väldigt otydlig med det man vill göra.

Nu är ju konkurrensen om betygen inte direkt stenhård och S skrapar ihop till ett G utan att behöva vara orolig för att bli underkänd, men för ett parti som vill ha statsministerposten så förväntar sig i alla fall EUbloggen mer av valmanifestet än så här.

(PO)

PS Notera att betygssättningen inte handlar om politikens innehåll utan om hur EU-perspektivet finns med i partiernas valmanifest/valplattformar.

BLT skriver om EUbloggens granskning

Skärmavbild 2014-08-29 kl. 17.55.34

Klicka på bilden för att läsa hela texten hos BLT/Sydöstran

EUbloggens granskning av valmanifesten har nu också uppmärksammats av ledarskribenten Erik Hultgren på BLT/Sydöstran. I en ledarkommentar  konstaterar Hultgren att det både är ynkligt och en sorglig syn:

”Efter 20 års medlemskap är det som om partierna ännu inte förstått att vi är medlemmar av en politisk union där svenska ministrar är med och fattar besluten.”

Klicka på skärmdumpen från BLT.se för att läsa hela Hultgrens text.

Granskningen har tidigare uppmärksammats av Studio Ett.

För dig som vill veta mer vad det handlar om så är det här en överskådlig bild. Jag har tittat närmare på både nämnandet av nyckelord och hur man beskriver EU i valmanifesten, och dessutom dristat mig till att sätta betyg.

Läget just nu i granskningen.

Läget just nu i granskningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Inläggen i serien: Folkpartiet får MVG, Centerpartiet får knappt G, Miljöpartiet får G, Kristdemokraterna får knappt G, Vänsterpartiet får IG, Feministiskt Initiativ får IG, Piratpartiet får G och Sverigedemokraterna får VG.