”Listdrabbade” svenskar är kritiska mot portningen av Rysslands EU-ambassadör

Hökmark (M)

Hökmark (M)

Talmannen Martin Schulz beslut att stoppa Rysslands EU-ambassadör från att besöka Europaparlamentet får kritik nu från flera av de parlamentariker som portats från Ryssland. På twitter säger Gunnar Hökmark (M) att ”I sak borde vi kalla ambassadören och förklara den Rysslandspolitik som vi beslutar, inte falla i listlogik” medan den andra svenska europaparlamentariker som inte får resa till Ryssland, Anna-Maria Corrazza Bildt tycker att Schulz haft för bråttom och skulle ha förankrat beslutet först. I ett brev kallar hon Schulzs beslut för odemokratiskt. Nedan kan du läsa vad Corrazza Bildt skriver.

Dear President Schulz,

I have been dismayed to learn that the European Parliament is imposing sanctions to a third country without a formal decision by the Conference of Presidents.

Your unilateral decision is arbitrary and undemocratic.

Anna Maria Corazza Bildt en av de som får presidieposter FOTO © European Union 2014 - EP

FOTO © European Union 2014 – EP

Furthermore, you have informed the Russian Ambassador about retaliatory measures, before informing your own MEPs, not even those who are on the Russian list. We have actually asked to meet with you but you went public before even listening to those concerned. Let me remind you that we are on the list as individuals, the European Parliament is not sanctioned as an institution.

I appreciate you asking the Russian authorities for clarification on the list and your wish to show your solidarity, but I deplore the retaliatory and counterproductive way you have decided to react.

We should instead show our resolve constructively. The EP should not enter the vicious circle of tick for tac and escalating rhetoric that we have been condemning. The EU has protested the Russian list as non-legally based and detrimental to the already weak channel of communication between the EU and Russia. Should the Parliament, house of the people of Europe that we represent, be the EU institution that imposes restrictions on dialogue?

With your countersanctions we are doing exactly what we deplored, adopting sanctions that are not based on international law.

An eye for an eye, tooth for a tooth can never be a way to show EP resolve, it rather undermines our credibility at a time when there is war in Europe and a humanitarian crisis of Bosnian war dimensions.

I would have expected a reaction from our President that would spare no effort on building consensus in the European Parliament, to stand up for freedom of expression as well as peace and freedom in Ukraine. The Resolution on the state of EU – Russia relations under vote next week in plenary is a good first step.

In my view, the EP should actively put pressure on the Member States to stand united and firm at the upcoming European Council on the 25th  of June, in adopting appropriate measures, including renewing the sanctions against Russia until the Minsk agreement is fully implemented. We should work together with the Council, the European High Representative for Foreign Affairs and Security and the Commission to explore possibilities to expand the EU list of individuals, for example with those responsible for the illegal detention of Nadya Savchenko. Our counter-measures should be based on breaches of international law, not on revenge. I will be happy to provide you with additional measures I am working on with my blacklisted colleagues.

I hope you will share my concerns and take up this issue at the Conference of Presidents on the 4th of June and reconsider your position.

Best regards

Anna Maria

Annonser

Rysslands svartlistning av EU-medborgare är fortsatt ”söndra & härska”

Foto (C) European Unionen 2014 - EP

Sandra Kalniete är en av de svartlistade. Hon har varit tydlig med vilken sida i konflikten som hon står på…. Foto (C) European Unionen 2014 – EP

EU:s lista var transparent och öppen, med motivering varför en person hamnade på listan. När Ryssland svarar med att svartlista EU-medborgare för att resa till Ryssland så sker det utan motivering och att listan helst ska hållas hemlig.Att listan har blivit känd kallar Ryssland för oanständigt.

Att det fanns en lista av något slag kommer inte som en överraskning. Tidigare har bland annat Kalniete kastats ut ur Ryssland. Tittar man lite djupare på listan framträder ett intressant mönster. Av de 89 namnen så ligger tyngdpunkten på Polen, Storbritannien, Baltikum, Sverige och Tyskland. Ingen från Ungern, Österrike, eller Italien (och bara en från Grekland) finns på listan.

Politiskt så är det ett 20-tal från EPP-gruppen men ingen från Socialistgruppen (som jag har hittat). Föga förvånande är det heller ingen som jag hittar från EFDD-gruppen (där Sverigedemokraterna ingår) och inte heller någon från Vänstergruppen GUE/NGL. Däremot har ett par gröna, inklusive Heidi Hautala från Finland kommit med.

Det är tydligt att Ryssland vevar hårdare mot länder och grupper som man anser som sina fiender medan man låter de som inte utgör ett lika stort problem vara. Söndra och härska med andra ord.

Landsfördelningen (med reservation för felräkning på skakigt tåg)

Polen 18

Storbritannien 9

Sverige 8

Estland 8

Tyskland 7

Litauen 7

Lettland 5

Rumänien 5

Danmark 4

Tjeckien 4

Frankrike 4

Nederländerna 3

Spanien 2

Belgien 2

Finland 1

Grekland 1

Bulgarien 1

LÄS: Hela listan

Gunnar Hökmark (M) skriver om svartlistningen.

Anna Maria Corazza Bildt (M) intervjuas av BBC

(PO)

Blandade EU-Julhälsningar

Gunnar Hökmark vid granen Foto @ European Union 2014 -EP

Gunnar Hökmark vid granen Foto @ European Union 2014 -EP

EUbloggen har botaniserat lite i årets julhälsningar och samlat några olika grepp och stilar i kommunikationen med medborgarna. Det är ingen fullständig lista, utan ett axplock på de som jag sprungit på. 

Moderaternas Gunnar Hökmark har av Europaparlamentets audiovisuella avdelning hittats vid granen, och parlamentets fototjänst bjuder på en rad juliga kort (sök Hökmark).

Cecilia Wikström & Marit Paulsen (FP) har satt på sig tomteluvorna och berättar mer om den österriskiska granen och önskar från dom båda till oss alla en Riktig God Jul! Medan Wikström ska vara präst i Domkyrkan så åker Paulsen till Teneriffa, det blickas också tillbaka på ett för Folkpartiet riktigt tungt år.

Fredrick Federley (C) twittrar en julhälsning där hela kansliet får vara med:

 

IMG_4805

Christofer Fjellner (M) är analog, klassisk och underfundig i sin julkommunikation. Merry Christofer på framsidan och på baksidan får vi veta varför Fjellner är ”so merry” (bilderna är tagna m panorama för att få plats, därav lite ”hopp i skarvarna”)

IMG_4806

Estlands president Toomas Hendrik Ilves bjuder på ett elektroniskt julkort som är riktigt snyggt.

Socialdemokraterna i Europaparlamentet bjuder på twitterhälsningar med länkar till Julbrev från Parlamentarikerna där man berättar om det gångna året:

Läs även hälsningarna från: Anna Hedh, Marita Ulvskog, Jens Nilsson och Jytte Guteland.

(PO)

 

Europaparlamentet om Palestina – lätt förvirrad historia

Michele Rivasi i Gröna Gruppen gör tummen upp Foto © European Union 2014 - EP

Michele Rivasi i Gröna Gruppen gör tummen upp Foto © European Union 2014 – EP

När Europaparlamentet röstade om en resolution kring Palestina är det lätt att bli förvirrad. Låt mig börja med att klargöra att resolutionerna har ingen praktisk politisk betydelse eftersom Europaparlamentet inte har den befogenheten. Däremot är det en opinionsyttring som kan påverka.

Resolutionen var en kompromiss mellan flera av partigrupperna. Den är undertecknad av både Gunnar Hökmark (tidigare ordförande i samfundet Sverige-Israel) och Marita Ulvskog (S) & Soraya Post (Fi) från S&D-gruppen. Och här någonstans börjar du kanske förstå att man kan tolka innehållet lite olika när inte ens de som undertecknat resolutionen är överens efteråt på twitter vad den innebär.

När olika polariserade åsikter om Mellanöstern hittar en kompromiss som de stora grupperna kan stödja så finns det något för alla. På pluskontot kan man spekulera att i förhandlingarna mellan partigrupperna kan bidra till olika åsikter om konflikten fått ökad förståelse för den andra sidans syn.

Kärnan i resolutionen (som du kan läsa här) att tvåstatslösning (med 1967 års gränser och Jerusalem som huvudstad för båda staterna) och i princip ett erkännande av Palestina (ordet princip kommer ni se att man tolkar olika). Dessutom innehåller resolutionen fördömande av våldshandlingar ”Parlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag alla terror- och våldsdåd” och varnar för upptrappningar som kan förstöra möjligheterna till en tvåstatslösning.

Trots en bred överenskommelse som gick igenom med 498 röster mot 88 nej och hela 111 nedlagda så var svenskarna i sin röstning ganska splittrade, och i sin tolkning av resolutionen.

Fyra ledamöter röstade nej. Peter Lundgren och Kristina Winberg från Sverigedemokraterna, Lars Adaktusson (KD) och Cecilia Wikström (FP).

Två lade ned sina röster, Marit Paulsen (FP) och Fredrick Federley (C).  Övriga svenskar röstade ja.

Och det är nu som tolkningsdiskussionen utbryter på twitter:

 

Om några som var överens är så oöverens om man vad man var överens om så förstår ni att konflikten Israel-Palestina inte är lättlöst…

(PO)

Medan jag suttit på en fjälltopp

IMG_4279

Ibland blir det stopp på bloggandet och batteriet fylls på i fjällen. Så även nu en vecka. Och som vanligt tenderar det ju att hända en del när man är borta. Så medan jag har suttit på en fjälltopp…

…så har Stefan Löfvens numera allt för välkända humör och brist på politisk kyla i pressade lägen (tänker på bl a EU-nämnden & TV-debatten) har gjort att vi för första gången på över ett halvsekel får ett extra val. EUbloggen ska ju egentligen hålla sig till EU-perspektivet, men konstaterar kort att Löfven kunde ha undvikit att förlora budgetomröstningen om regeringspartierna gjort som SD och valt att bryta praxis (istället för att begära att Alliansen skulle bryta praxis till förmån för regeringen). Genom att första rundan knocka Alliansens budgetförslag genom att aktivt rösta på SD:s budget hade fört fram SD:s budget i ett avgörande mot Regeringens, då hade Alliansen lagt ned rösterna och Löfven vunnit (och sen haft ett år på sig att hitta en överenskommelse om en ny praxis eller regelverk för minoritetsregeringars budgetar). Det finns ett par möjliga skäl till varför det inte gjordes, dels att det finns en beröringsskräck för SD som sitter så djupt in i märgen att man hellre förlorar matchen än att valla budgetbollen förbi Alliansen via SD-sargen och sätta den i mål. TILLÄGG: S i Skåne gjorde just så, reaktionen är inte nådig från ex Anders Lindberg på Aftonbladet även om det finns socialdemokrater som applåderar det, som förre kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund.

Det andra skälet handlar förstås om Löfvens humör. För att travestera Tjuren Ferdinand ”Riksdagsledamöterna var arga, Regeringen var ännu argare, men argast av dom alla var Statsministern”.

EU-perspektivet i detta då för att knyta ihop säcken? Jo, som Europaparlamentariker Gunnar Hökmark (M) konstaterar, i Europaparlamentet ska en majoritet skapas i varje enskild fråga utan att den finns där från början. Under processen från att EU-kommissionen lämnar ifrån sig ett lagförslag till att hitta en majoritet (både i parlamentet och i rådet) så kommer innehållet att förändras. Dessutom finns det en massa taktiska svängningar hit och dit (som att rösta på ett visst sätt för att hamna i ett annat läge) och en vana att vara osams i ett en fråga för att bli rörande överens i nästa utan att man bränt broar till varandra. Sveriges Riksdag är på väg att bli lika komplex som Europaparlamentet att få igenom sin politik i. IMG_4295

…så har jag läst en hel del böcker. En bok som är värd en eller flera egna inlägg lite senare handlar om Folkomröstningen 1994, som inte hade slutat med ett Ja om inte politiska motståndare kunnat samarbeta mot ett gemensamt mål. Boken Människor för JA! av förre kampanjgeneralen Lars Göran Johansson är läsvärd som en tillbakablick på en tid så nära men ändå så oändligt långt borta.

…så har svensk-tyska Ann Mettler blivit en nyckelspelare i Junckers framtidslag för EU. Mettler blir chef för kommissionens nya interna tankesmedja som går under EU-akronymen EPSC (European Political Strategy Centre). Syftet är att centret ska bistå kommissionen med goda råd och blicka framåt längre än kommissionens dagliga perspektiv. Ann Mettler växte upp i Tyskland och har dubbla medborgarskap. Under sin karriär har hon hunnit varit med och startat Tankesmedjan Lisbon Council, och arbetat åt World Economic Forum samt varit verksam i Washington. På CV:et finns även studier i New Mexico och i Bonn. I ett pressmeddelande lyfter EU-kommissionen Mettlers erfarenheter som strategisk analytiker och expertis när det gäller innovation och digitial ekonomi.

…så har förre kommissionären Jacques Barrot avlidit 77 år gammal. Barrot tjänstgjorde både med Margot Wallström och Cecilia Malmström i kommissionen och hann med att vara transportkommissionär och ha rättsliga och inrikesportföljen. Barrot var också fransk minister i flera omgångar. Han klarade sig också politiskt från en skandal där han varit delaktig i att slussa statliga pengar vidare till sitt parti.

…så har ordkriget mellan EU och Ryssland fortsatt. Donald Tusk har tillträtt (med svensk i kabinettet) som rådsordförande och sagt återigen att Ryssland ska ut ur Ukraina, men ordbråket har också handlat om South Stream, att Ryssland målar upp Stora Fosterländska Kriget i retoriken med väst (det blir en kall vinter har Bloggen konstaterat förut) och säkert mer som jag missat helt där på fjälltoppen. För övrigt spår Slovakiens premiärminister risken för utökat krig i Ukraina är stor: “There is a 70% probability of a military conflict in Ukraine and not only there”. Ett uttalande som dock fått mycket kritik. Men å andra sidan, om han får rätt lär det lösa Löfvens problem med extra val, för då lär det bli samlingsregering som behövs istället för ett upptrissat tonläge som drar åt det beryktade andrakammarvalet 1928. IMG_4296

…så har det visat sig att en gammal KGB-agent har lånat ut 2 miljoner Euro till Nationella Frontens Le Pen, bara en av många anmärkningsvärda pengaöverföringar från Moskva till den franska extremhögern (och naturligtvis en del i Moskvas söndra och härska). Nationella Fronten har för övrigt tidigare bidragit med både pengar och stöd till Sverigedemokraterna här hemma i Sverige.

…så har förstås svenska MEP:ar twittrat om än det ena och än det andra i sin #EUpol-vardag som inte direkt har att göra med regeringskrisen:

Och till sist, en inte alltför ovanlig illustration om hur tungt jämställdhetsfrågorna väger hos politiker från andra länder…

(PO)

IMG_4216

Bye, Bye Barroso!

- Men du Olli,  vad hände med EUbloggens utseende??? Foto (C) Europeiska Unionen 2014 - EP

– Men du Olli, vad tror du svenskarna säger om mig? Barroso (th) och Rehn (tv) Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP

Efter 444 kommissionsmöten är det slut för José Manuel Barroso, portugisen som styrt EU-kommissionen i 10 år. Under onsdagen höll han sitt sista kommissionsmöte och mötte pressen. Nästa vecka är Jean-Claude Juncker som tar över. Den 58-årige ex-Maoisten från Lissabon nämnde själv utvidgningen med Bulgarien, Rumänien och Kroatien som sin största framgång. Under sina tio år har han också fått uppleva den längsta ekonomiska krisen som Europa gått igenom i modern tid och fått se hur euron skakat.

EUbloggen har under dagen twittersnackat med en rad svenska EU-politiker för att höra vilket betyg eller omdöme de vill ge Barroso och hans kommission för ett decennium i Berlaymont. Sammanfattningsvis kan man säga att Barroso kommer inte vara särskilt saknad av svenskarna. Inställningen är väl närmast kungligt ”Nu vänder vi blad” och ser framåt mot nästa…

Högt betyg och/eller varma omdömen:

Ingen som EUbloggen twittrat med.

Bra betyg och/eller bra omdömen:

– Inte enkelt leda många EU-länder med olika system. Trots det tagit viktiga steg för bättre övervakning av finansiella system, även klimatåtgärder, energisäkerhet och östra partnerskapet viktiga steg om än ej tillräckliga framgångar, men riktning rätt, twittrar riksdagsledamot Désirée Pethrus (KD) som har åtta år i EU-nämnden bakom sig.

– Inte perfekt, men lovvärt att den drivit på för mer frihandel mitt i kris. Frihandel minst populärt när den behövs som mest, twittrar europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M).

Godkänt och/eller ok omdömen:

– Det var en svag kommission direkt underställd Merkel. Betyg 5 av 10, twittrar europaparlamentariker Fredrick Federley.

– Barroso var ingen katastrof men för mycket mellanmjölk för att göra riktig skillnad. Kompromisskandidat som han var, twittrar riksdagsledamoten Maria Weimer (FP) som sitter i EU-nämnden.

– Barrosos kommission var förvaltande, inte förnyande. Den nya blir politisk, konstaterar Europaparlamentariker Cecilia Wikström (FP).

Underkänt och/eller kyliga omdömen:

– För mycket mycket symptomhantering och diskussion om institutionella frågor, för lite reformer och konkurrenskraft, twittrar europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M).

– En 4:a? Barrosos kommission backade rejält i ambition inom jämställdhet och miljö sista perioden, twittrar europaparlamentariker Linnéa Engström (MP).

– Tydligt att miljö- och klimat nedprioriterades under hans tid, twittrar riksdagsledamot Åsa Westlund (S), tidigare europaparlamentariker.

– Ger honom 3 av 10 så jag kan ge den nya än sämre betyg om 5 år. Potocnik var bra, twittrar Carl Schlyter (MP) som är EU-nämndens ordförande i Riksdagen och var Europaparlamentariker 2004-2014.

– Ja det var ju en rolig kille, men nu förverkligar vi EU2020 för alla!!! Landstingsrådet i Jämtland Robert Uitto (S).

Sågning:

– En gammal maoist som blivit snacksalig liberal. Han får 2 av 10, twittrar riksdagsledamot Jens Holm (V), tidigare Europaparlamentariker.

– Barroso – stor i orden, liten på jorden. Klassisk högerman som fördjupat krisen, twittar europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S).

– Skönt att det är över – nu tittar jag framåt! Jens Nilsson (S), europaparlamentariker.

Och utifrån hur de svenska politikerna svarat så är det svårt att tro att Barroso kommer att vara någon drömkandidat till jobbet som FN:s generalsekreterare efter Ban Ki-Moon 2016. Det ska ju vara Europas tur och ett av namnen som cirkulerar är Barroso, och vid dagens presskonferens gjorde han inget för att stoppa spekulationerna kring hans framtid.

(PO)

Tillägg torsdag 30:e oktober: Och så en reaktion på reaktionerna, från förre statssekreteraren åt EU-minister Birgitta Ohlsson:

Serbien dras mellan EU och Ryssland

Hökmark (M)

Gunnar Hökmark (M)

För ett par veckor sedan besökte jag Europaparlamentet och fick tillfälle att prata med åtskilliga parlamentariker. Ett möte var med Gunnar Hökmark och en sak låg kvar i mig efter mötet och som jag tänkt på att det här borde jag skriva mer om.

Nu har tiden mer än väl hunnit ikapp mig (hobbybloggarens dilemma). Putin är på väg till Belgrad för att få medalj.

Det som fastnade hos mig i mötet med Hökmark handlade just om Serbien, ett land som Gunnar Hökmark tog upp som nästa ställe att hålla ögonen på. EU har ju som bekant haft en process med landet men Serbien är också av tradition nära allierat med Ryssland.

Den historien går tillbaka 100 år, högaktuellt i och med skotten i Sarajevo. Det var då serbiska nationalister tände elden som satte hela Europa i brand och kastade tillbaka globaliseringen och den fria rörligheten så att det tog in i våra dagar att komma ikapp.

Genom att skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge så svarade Österrike-Ungern med krig mot Serbien, vars bundsförvant Ryssland svarade med att ställa sig på Serbiens sida. Resten är historia.

I Serbien just nu finns det krafter som tittar västerut, och sedan finns det krafter som tittar österut.  I den senare kretsen finns människor som var runt förre diktatorn Slobodan Milosevic. Konflikten här blir extra tydlig och polariserad efter det senaste årets ryska aggression mot områden som regimen i Kreml betraktar som sitt historiska nationella intresse.

Annekteringen av Krim och truppinmarsch i Östra Ukraina är bara två exempel. Det ökande trycket på de baltiska staterna med kidnappad estnisk officer, beslagtagen lettisk fiskebåt och ryska rättsliga processer mot litauiska desertörer från sovjetarmén är bra andra exempel. EUbloggen har ägnat sig åt Ryssland specifikt i inlägget ”Winter is Coming”.

För Putin är Serbien både av historisk och emotionell betydelse, och känslorna tycks vara besvarade i Belgrad enligt AP när han anländer under torsdagen. Hur ska annars en grandios militärparad (första på 30 år) med 4500 man och en hjältes mottagande annars kunna förklaras. Hjälten ska också medalj, Serbiens finaste – trots annekteringen av Krim… Putin är populär i serbiska nationalistkretsar som inte glömt Natobomberna och Kosovo. Serbien har också hållit sig borta från allt vad sanktioner heter mot Ryssland.

Besöket från Putin knyter an till en annan historisk händelse, Röda Arméns (tillsammans med Titos partisaner) befrielse av Belgrad för 70 år sedan. Räkna med bombastisk retorik om segern mot nazismen och att Putin kommer att försöka spela nassekortet återigen mot Ukraina, Polen och Baltikum under besöket. Divide et Impera.

Under det sex timmar långa besöket lär alltså Putin hinna stöka till det för EU, som hela tiden känns som man är steget efter tvingas agera reaktivt. 

Från EU-håll är det svårt att se att en militärparad och medalj för en folkrättsförbrytare är det bästa sättet att bli integrerat i EU. Putins ambition är tydlig, för det första så är det ett ryskt absolut mål att stoppa ett eventuellt framtida serbiskt Natointräde och helst även ett EU-inträde. Budskapet tidigare till Belgrad har varit kristallklart, det schyssta frihandelsavtalet med Ryssland ryker all världens väg om Belgrad väljer Bryssel.

Putin vill också få Serbien att bygga sin del av den omstridda gasledningen South Stream som EU lagt på hold efter Ukrainakrisen. Här har tidigare Serbien vacklat och signalerat att man nog inte tänker börja bygga i väntan på att Bryssel och Moskva ska lösa upp sina knutar, ingen mening med att ha en gasledning som börjar vid en gräns och slutar vid en gräns utan anslutning till gas…

Putin som spelar propagandakorten skickligare än många andra och som vet vilka punkter han ska trycka på för att komma dit han vill kommer att försöka så split och splittring i Belgrads drömmar om att integrera sig mot väst. EU:s agerande med utvidgningströtthet, ingen utvidgningskommissionär, ekonomisk kris, svårighet att möta rysk aggression spelar Putin i händerna och understryker Kremls budskap.

– Som signal är det fel att vi inte har en utvidgningskommissionär i den nya kommissionen, konstaterade Gunnar Hökmark när jag träffade honom.

För Hökmark är förlorad tro på utvidgningen ett levande hot, och trots att Juncker har sagt att det inte blir någon utvidgning de kommande fem åren och därför inte behövs någon särskild kommissionär så är det viktigt att kicka igång tron på fortsatt utvidgning för den tillträdande kommissionen.

– Serbien, men också Ukraina och Turkiet ska veta att de är välkomna om de vill och uppfyller kraven. Jag vill inte att dagens Turkiet ska bli medlem, däremot morgondagens Turkiet som är fritt, öppet och sekulariserat med lika rättigheter vill jag gärna ska bli medlem. Dagens Ukraina ska inte bli medlem, men inte morgondagens Ukraina heller, men det Ukraina som kommer sedan ska kunna bli medlem. Ukraina och Polen var på samma BNP 1990, idag är BNP:n tre gånger högre i Polen och på väg upp. 

Hur BNP är på väg att utvecklas i Ukraina behöver vi inte gå in på, men det är allt annat än uppåt. En beslutsam Putin som spelar skickligt och ett EU som är tvåa på bollen kan innebära släckta drömmar för fler än serberna. Här kommer Federica Mogherini, EU:s nya utrikeschef, hamna i hetluften och sättas på prov. För som Hökmark påpekade så har Mogherini tidigare uppvisat en problematisk syn på Ryssland, mest präglat utifrån italienska handelsintressen som har Ryssland som strategisk partner. Hennes uttalanden sedan hon blivit vald har visat ett skärpt och tydligare tonfall mot Ryssland, hur det omsätts till handling är en annan av frågorna som EU:s nya ledning har svara på.

I dragkampen mellan de västliga och östliga krafterna i Serbien så är jag inte beredd att sätta min sista slant på att de demokratiska och västliga krafterna vinner den dragkampen. Situationen på Balkan är fortfarande ett läckande oljefat och det finns fler än Putin som springer omkring med tändstickor.

Händelsen i veckan i matchen mellan Serbien och Albanien, när någon skickade in en drönare med en kontroversiell storalbansk flagga där Kosovo fanns med gjorde att matchen fick brytas efter handgemäng. För storserber är flaggan en skymf och förnedring, för storalbaner är flaggan helig. Provokationen på Serbiens hemmaplan spelar i nationalistiska krafter rätt i händerna. Albanerna fick fly från planen.

Det är i ett land med spänningar som Putin i morgon landar i. Serbien är stället att ägna en del uppmärksamhet åt den kommande tiden.

(PO)

Kolla filmklippen från matchen

Databas för ökad genomlysning av MEP:ars sidouppdrag

IMG_3164

EU Integrity Watch, eller integritets-väktaren om man så vill på svenska, lanserades under måndagen. Det är en databas som ger besökarna möjlighet att enkelt få en överskådlighet över vilka andra saker som parlamentarikerna sysslar med och där man enkelt kan få upp jämförelser mellan länder och partigrupper.

Bakom databasen ligger Transparency International EU Office – en ideell organisation som bekämpar korruption. Uppgifterna i databasen är hämtad från den intressedeklaration som parlamentarikerna måste lämna in, och som har skärpts i år. Databasen visar också vilka månatliga sidoinkomster som parlamentariker får från andra källor än från parlamentet. För de som drar in mest sidoinkomster kan det handla om 150 000 – 200 000 kr per månad.

För att snabbare få överblick över vilka parlamentariker som har uppgett att man både har intäkter och fasta förbindelser med andra organisationer har en ”External Activity Indicator” konstruerats. Ett högt värde på indikatorn är egentligen ingen bedömning av hur en MEP utför sina parlamentariska sysslor eller att den ska brista i omdöme, det identifierar inte heller en verklig intressekonflikt men gör det enkelt att identifiera vilka parlamentariker som har mer engagemang utanför huset än andra (för kriterier – se längst ned).

Inga svenskar finns i närheten av en topplacering på indexet där hela 67 poäng är ihopskrapade av franska liberalen Nathalie Griesback.

Högst värde av svenskarna har Max Andersson (MP) med sina 11 poäng med arvoden från Regionfullmäktige Västra Götaland, Västtrafiks styrelse och från Miljöpartiets styrelse.
– Från och med nästa vecka har jag inga sidoinkomster längre, förutom en reseräkning från i våras jag inte skickat in än, twittrar Max Andersson till EUbloggen. Han påpekar också att det blivit fel i hans inkomster, ett årsbelopp har i sammanställningen har omvandlats till månadsbelopp.

Gunnar Hökmark (M) är på en andra plats av svenskarna i indexet. Hökmark har fem olika styrelseuppdrag, där det högsta arvodet kommer från ordförandeposten i Svenska Försäkringsfömedlares förening.

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 21.28.37

Siffran längst till höger är indexsiffran. Siffran före det är en uppskattning av månatlig ersättning från andra källor än parlamentet.

Tittar vi på danskarna så är de ungefär lika präktiga som svenskarna. Dock sticker Bendt Bendtsen från EPP ut som skrapar ihop 20 poäng bland annat genom Lauritzenfonden och sjösäkerhetsföretaget Esvagt

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 21.27.54På den finländska listan hittar vi överlägset högst placerade nordbo, Sirpa Pietikäinen från Samlingspartiet. Med 31 poäng landar hon på delad tionde plats i hela parlamentet. Bland uppdragen finns bland annat styrelseplatser i hisstillverkaren Kone, en sparbank samt medlemskap i en advisoryboard hos Fortum.

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 21.27.06


(PO)

Mer läsning: Artiklar hos EUobserver & Euractiv.

FOTNOT: INDEXET är kalkylerat enligt följande (infon är kopieras härifrån)

  • 1 point for each activity (2 points if the activity is a ”regular remunerated activity”)
  • 1 points for each financial holding
  • 1 point for every 500 EUR of minimum monthly outside revenue
  • 10 points if revenue of ”more than 10,000 EUR per month” are declared in at least one activity

EU-motståndare tar över EU-nämnden

schlyter

Det lär väl klarna helt till veckan hur riksdagens EU-nämnd bemannas, men några namn som svept förbi i mina flöden är klara.

Det blir Miljöpartiet som får ta över EU-nämnden och ordförandeklubban svingas av Carl Schlyter. Schlyter var Europaparlamentariker fram till valet och är känd EU-kritiker. Han stred emot att Miljöpartiet avskaffade utträdeskravet i flera år och var en aktiv och skicklig oppositionspolitiker i parlamentet.

Genom Carl Schlyter får EU-nämnden för första gången (mig veterligen) en EU-kritisk ordförande, som åtminstone så sent som 2008 kämpade hårt för att MP skulle vara fortsatt för ett svenskt utträde ur EU. Var han står då idag har jag frågat på twitter:

Jag har ställt en följdfråga till Schlyter om han fortfarande tycker att Sverige ska lämna EU eller om han har ändrat uppfattning? Den frågan är inte besvarad ännu. Jag är inte ensam om att ställa frågan, Folkpartiets Maria Weimer undrar också.

Att EU-nämnden har viss betydelse visade turerna i somras kring Fredrik Reinfeldts förhandlingsmandat om Juncker och nämndens bristande delaktighet vid valet av Tusk-Mogherini. I det parlamentariska läge som nu råder finns det en del utmaningar för Löfven & övriga ministrar att få ett tydligt och helst fördelaktigt förhandlingsmandat till toppmötena och andra rådsmöten från nämnden. Det blir Schlyters jobb att som ordförande försöka ordna en sådan majoritet. Regeringen kan förstås också strunta i EU-nämnden men riskerar då en baksmälla:

”Om man ser till reglerna är regeringen inte bunden av vad EU-nämnden säger. Men konstitutionsutskottet, KU, har ansett att regeringen bör handla i enlighet med EU-nämndens råd och ståndpunkter. KU har också framhållit att om regeringen gör någonting som inte följer av det mandat den fått från EU-nämnden så måste den ha mycket goda skäl. Om regeringen inte följer EU-nämndens mandat riskerar den därmed kritik i riksdagen och ytterst en misstroendeomröstning i riksdagens kammare.” / saxat från Riksdagens hemsida.

Att Socialdemokraterna släppt nämnden till Schlyter får ses som ytterligare en nedgradering av EU-politiken från Socialdemokratins sida. Jag har i alla fall så här omedelbart svårt att göra någon annan tolkning. Och det är fler än jag som reagerat på det. Ledarskribenten på Aftonbladet, Anders Lindberg, fick snabbt svar av Carl Bildt på twitter.

Här är några fler reaktioner jag har fått på twitter:

– Bra med erfarenhet från EP. EU-nämnden avgör inte regeringens EU-politik, twittrar Europaparlamentarikern Jens Nilsson (S).

– EU-nämnden väldigt viktigt att vissa kommer på det först nu är förvånande, riksdagsledamot Caroline Szyber (KD).

– Carl Schlyters starka arbete i EP visar att han blir bra för EU-nämnden, twittar journalisten Ylva Nilsson.

– Bra (med Schlyter). Och bra (s)-grpledare. Och bra EU-statssekr i SB. Helnöjd! twittrar Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S).

– Hade inte sett. Torkat barnspyor. Men det säger väl en del om vad S o Mp egentligen tänker om EU, twittrar Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C).

– Jättebra! kan EU och är kritiskt till federalism o centralstyre, twittrar Europaparlamentarikern Malin Björk (V).

– En tydlig signal om att den rödgröna regeringen prioriterar ner EU och Europasamarbetet, twittrar Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M). 

– Känns tryggt att han förstår EU :D, twittrar Europaparlamentarikern Soraya Post.

 Men Schlyter ska leda möten och kolla om regeringen har majoritet eller inte. Han kan inte göra mycket i den positionen, twittrar juristen Olof Simonsson.

-Tätt med EU-toppm i okt. Löfven snabbt chans visa nya regeringens EU-linje, o klargöra den för S-MP-folket i EU-nämnden o EP, twittrar Henrik Brors, tidigare politisk redaktör och EU-korrespondent på DN.

Övriga i nämnden då…

bakom Schlyter håller MP Emma Nohrén från Bohuslän som ersättare i nämnden.

…Eskil Erlandsson (C) tar platsen som vice ordförande i nämnden. Eskil har åtta års erfarenhet från rådsmöten med EU:s jordbruk- och fiskeministrar bakom sig. Johan Hedin är ersättare.

…Marie Granlund fortsätter som socialdemokraternas gruppledare i nämnden. Hon får sällskap av Börje Vestlund, Laven Redar, Jan-Olof Larsson, Anna-Lena Sörenson och Teresa Carvalho. Ersättare blir den förra Europaparlamentarikern Åsa Westlund tillsammans med Lennart Axelsson, Peter Jeppsson, Susanne Svensson och Thomas Strand.

Här erfar EUbloggen dock att det blir ändring pga administrativt fel i den interna socialdemokratiska nomineringsprocessen. Det innebär att Pyry Niemi (som EUbloggen i en tidig verson av inlägget listade som ordinarie) kommer att till en början att vara extra suppleant och så småningom ordinarie. Anna-Lena Sörenson kommer då i sådana fall att bli suppleant. 

…EUbloggen erfar att moderaternas gruppledare i EU-nämnden blir Ulrika Karlsson från Uppsala. Karlsson har suttit i både EU-nämnden och Utrikesutskottet tidigare. TILLÄGG: Det är bekräftat från Moderaterna. Karlsson får sällskap av Niklas Wykman, Maria Plass och Johan Hultberg. Ersättare Jessica Rosencrantz, Mikael Cederbratt, Krister Hammarbergh och Anna Kinberg Batra.

Désirée Pethrus (KD) fortsätter som ledamot i nämnden och har veteranstatus i sammanhanget. Pethrus har suttit i EU-nämnden under de två senaste  mandatperioderna. Robert Halef ersätter om Pethrus är borta.

…Maria Weimer (FP) blir ledamot i nämnden. Weimer är personvald och kryssade sig förbi ettan i C-län. Hon är tidigare diplomat på UD och kampanjade i Europaparlamentsvalet. Fredrik Malm är ersättare.

…Vänsterpartiet har även de en gammal MEP, Jens Holm, som känner Schlyter sedan tiden de satt samtidigt i Europaparlamentet. Ersättare är Amineh Kakabaveh.

…Sverigedemokraterna behåller Johnny Skalin från Sundsvall som får sällskap av en upplänning som representerar partiet på en Skånebänk, Pavel Gamov. Ersättare Johan Nissinen och Jeff Ahl.

IMG_3241.JPG

Alla 17 ordinarie i EU-nämndsgänget såsom Riksdagen klubbade det.

(PO)

PS Sista analysen kommer från ett twitterfenomen…

#EPHearings2014 goes MAD

Bild från en radioaktivitetsövning © European Union 2012 EP

Bild från en radioaktivitetsövning © European Union 2012 EP

English Summary: This Blogpost is about that the big groups in the European Parliament has entangled in a MAD-game. If one goes, then a whole lot goes. The probable outcome of the hearings will be that all commission candidates will be approved by the European Parliament, perhaps with some changes of portfolios and tasks. The alternative is MAD – Mutual Assured Destruction which would see something like three-four up to five – six commissioners blown out of the water. To read the Swedish version – use Google Translate to get it to English.

Vi som är gamla nog att minnas det Kalla Krigets dagar kommer ihåg begreppet MAD – Mutual Assured Destruction. USA och USSR hade (och har) både sådan kapacitet att förstöra jorden så många gånger om att att fullt kärnvapenkrig var uteslutet.

Nu använder sig partigrupperna sig av samma MAD-metod. EPP var tidigt ute och sade att vedergällningen för om en av deras kandidater skulle underkännas var att Pierre Moscovici skulle ryka all världens väg tillbaka till Paris.

Ekonomikommissionären är väldigt impopulär, ja egentligen hos alla utom hans socialdemokratiska partikamrater. Det handlar om bland annat om att Moscovici undergrävt stabilitetspakten, något som Gunnar Hökmark (M) tryckte på i samband med dagens utfrågning. Men Hökmark var inte ensam, sällan har väl parlamentet varit så enat som när alla (ja, då menar vi faktiskt alla, dvs EPP, ECR, ALDE, EFDD, De Gröna och GUE/NGL) utom S&D nu vill skicka en rad kompletterande frågor och hålla en kompletterande hearing till veckan innan man bestämmer sig för vad man gör med Moscovici.

Därmed sällar sig Moscovici sig till andra chansen i hearingen och gör där sällskap med ECR:s Jonathan Hill och dessutom ska en rad kommissionärer få göra en Malmström – svara på skriftliga frågor. Omröstning för dessa blir det i nästa vecka.

För EPP handlar det om att spanjorerna Miguel Arias Cañetes intressedeklaration ska redas ut innan det blir omröstning (och där ville GUE/NGL, De Gröna och EFDD på en gång, men majoriteten sköt upp det) och ungraren Tibor Navracsics som ska svara på kompletterande frågor. Även ALDE:s Vera Jourova från Tjeckien får hemläxor hon ska svara på innan hon kan bli godkänd. Dessutom återstår utfrågningen av Alenka Bratušek, även hon från ALDE. Hon betraktas också som ett svagt kort, bland annat för sina sånginsatser.

Det gör att de fyra grupperna har missilerna riktade mot varandra. Om Cañete eller Navracsics från EPP plockas bort kan EPP svara med att straffa de inblandade genom att ta bort deras kandidater. Om Moscovici bli bortplockad kan S&D svara genom att straffa de inblandade genom att ta bort deras kandidater. ALDE och ECR som i sammanhanget (jämfört med jättarna EPP & S&D) får betraktas som mindre starka makter (typ Frankrike & Kina i orginal MAD) men de kommer att dras in i ödeläggelsen.

I denna MAD-värld finns det nu tre huvudscenarior:

1) TOTAL MAD (1% sannolikhet)

Grupperna bombar på varandra och uppemot sex kommissionärer (eventuellt bara 4 för att plocka en var) ryker i det som får betraktas alla kommissionsutfrågningarnas totala kärnvapenkrig. Sällan kunde väl Juncker ana att han skulle få en så politisk process för en politisk kommission, särskilt när det historiskt har varit mer en kompetenskontroll och check av överensstämmelse av kärnvärden. Vad som reser sig efter det politiska atomkriget i parlamentet är det ingen som vet, men förtroenden i den stora koalitionen har brutits och vintern kommer tidigt i år.

2) Politisk kompromissande (64% sannolikhet)

Det kommer att donas, fixas och trixas med en inriktning i portföljerna, ämnen kanske hoppar omkring eller rent av portföljrockader för att ge parlamentscirkusen det offer som behövs för att stilla parlamentarikernas behov av att få en seger på Colosseum. Men i slutändan blir samtliga namn kvar.

3) Orubbat bo (35% sannolikhet)

Allt går igenom som Juncker planerat, det noga riggade spelbordet med att sätta olika typer av ”extremister (ur politiska motståndares perspektiv)” på posterna utlöste MAD som parlamentet inte vågade ge sig på. Juncker och hans Machivelli Selmayr sitter och myser och smuttar på champagnen och gratulerar varandras förträfflighet.

(PO)

PS: Däremot klarade sig Phil Hogan (EPP) trots skandalen där han hotade att stämma en Europaparlamentariker.

Kiss you good bye? © European Union 2014 - EP

Kiss you good bye? © European Union 2014 – EP