Nya diskussioner om SD:s Putin-relation efter DN:s avslöjande

Följare av EUbloggen vet att jag har vid flera tillfällen skrivit om Sverigedemokaternas EU-politik och partiets relation till Ryssland. Rysslandsindexet kom till efter mina första blogginlägg om hur SD valt att rösta Putinvänligt i parlamentet men man kallade det för enbart EU-kritik trots att andra EU-kritiska partier gjort en annan analys och röstade tvärtom. Att partiet har en gren med Putinister som står mot falangen ”Nykaroliner” är också något som tagits upp i EUbloggens intervjuer med förre partiledaren Mikael Jansson och partisekreteraren Björn Söder. Att partiet i voteringarna i Europaparlamentet också tagit intryck av EUbloggens uppmärksammande och under 2015 vid två tillfällen brutit sin röstsvit. SD har i debattartiklar, uttalanden och i sociala medier kraftfullt försökt dementera att partiet är Putinvänligt eller i alla fall tona ned Putinfalangens betydelse.

Därför är helgens uppgifter i Dagens Nyheter om att tidningen Samtiden styrts av Erik Almqvist och att ansvarig utgivare inte haft kontroll över publiceringen smått sensationella. Ännu mer anmärkningsvärt är chefredaktören Jan Sjunnesson berättar om hur Almqvist (föga förvånande) tagit Rysslands parti i konflikten med Ukraina, skrivet under pseudonym.

– Jag är ansvarig utgivare för en produkt där vi har en anonym ledarskribent som skriver Putinvänliga ledare och jag kan inte gå in och säga stopp och belägg. Jag har inte ens tillgång till systemet, berättade Sjunnesson för DN.

Förutom att det är brottsligt att inte ge ansvarig utgivare kontroll över publicering så är uppgifterna att det bland annat skurit sig mellan Almqvist och Sjunnesson i Rysslandsfrågan ännu ett exempel på brännpunkten mellan Putinister och Nykaroliner i SD. Enligt Sjunnesson har det varit välkänt i partiledningen att Almqvist är den som styr och ställer. Martin Kinnunen och Paula Bieler som sitter i Samtidens styrelse (och som utreds för misstanke om skattebrott i samband med utbetalningar till Almqvists bolag) slår på Samtiden tillbaka mot Sjunnesson och skriver:

”Att det skulle ha publicerats ”Putin-vänliga” texter i tidningen är direkt felaktigt och den som tvekar kan själv söka i tidningens artikelarkiv.”

När nyheten briserade i helgen blev det en del intressanta reaktioner. Erik Almqvist skrev på sin Facebooksida och förnekade Putinvänliga ledare:

Skärmavbild 2015-02-16 kl. 15.59.39

Och han fick snabbt eldunderstöd av Mikael Valtersson. Och just i den här diskussionen är nog Valtersson en som Almqvist inte vill ha ha hjälp av. Valtersson satt i luftförsvarsutredningen har ifrågasatts, inte bara mejlande utan framför allt för kopplingar till den identitära rörelsen som är ideologiskt närstående Putin. Bland annat har Valtersson både suttit i styrelsen och varit talesperson för Viking Mineral vars huvudägare är Patrik Brinkmann med omfattande högerextrema kontakter i Europa. När uppgifterna om Valtersson kom ut beslutade sig SD för att inte förnya Valterssons mandat i luftförsvarsutredningen.

Skärmavbild 2015-02-16 kl. 16.12.25Även Gustav Kasselstrand var ute i diskussionen med missnöjda SD:are. Kasselstrand är SDU:s ordförande och bland annat twittrat om att han hellre såg ett besök av Putin än Obama i Stockholm. Kasselstrand fick också på nöten av partiledningen när han bildade ett europeiskt ungdomsförbund med de mer radikala och öppet Rysslandsvänliga partierna i Europa.

Skärmavbild 2015-02-16 kl. 16.15.17

Bläddrar man bland Erik Almqvists tweet hittar men flera intressanta exempel. Som den här:

UPPDATERING: Erik Almqvist tyckte visst inte om att jag uppmärksammade just den där tweeten. Det tog inte mer än två timmar från publicering av det här blogginlägget till att tweeten ovan raderats. Därför publicerar jag en skärmdump av tweeten istället för en inbäddningen ovan (som är trasig för att Almqvist deletat den).

Skärmavbild 2015-02-16 kl. 18.21.55

Nu handlar inte bilden om den kontext som Almqvist gör gällande, om någon trodde det. Det är istället en traditionell sedvänja i Lewes där Angela Merkel fått en betydligt mer grov docka tidigare år än Putin, för att inte tala om Cameron, Clegg, Bush och Blair… Så mycket för den anglosaxiska krigshetsen. Men Almqvist som sitter i Ungern letar gärna fram vridningar som tar Rysslands parti i konflikten över Ukraina.

Tillägg: Uppmärksamma och kunniga läsare påpekar att Nato saknar en rad av de baser som påstås finnas i bilden. Nato har inga baser bland annat i Mellanöstern och Japan. Nato håller sig till Europa, däremot har USA avtal med en rad länder om baser men USA är inte Nato, vilket bland annat visade sig i invasionen av Irak. Rysslands internationella baser uppmärksammas mer sällan men finns omtalade i ett nyhetsbrev från Militärt. Ett annat exempel på Rysslands internationella inflytande är att landet gick om USA för några år sedan som exportör av vapen till Latinamerika.

Och Almqvist ger sitt stöd för hur SD röstat under 2014 i Europaparlamentet.

De ”neokonservativa” partier han sågar är partier som röstat för i voteringar SD röstat emot, där Ryssland haft intressen.

Debatten inom SD lär fortsätta efter det här, och då och då lär vi som följer svensk politik få en glimt av det hela.

(PO)

Annonser

True Finns: ”We see Russia as a threat”

Jussi Halla-Aho Foto © European Union 2014 - EP

Jussi Halla-aho Photo © European Union 2014 – EP

EUbloggen has done an index (currently for six EU-skeptic parties, four from Nordic Countries and UKIP & FN) concerning European Parliamentary votes. Read about it here and how it is constructed (in Swedish, use Google Translate). The index shows that in votes with Russian interest the EU-sceptic parties are divided by their views about Russia. On one side parties like Front National, UKIP and Sweden Democrats are saying no in almost every vote. On the other side you have parties voting yes or in some degree abstain there votes because their views on Russia.

EUbloggen have done an email interview with MEP Jussi Halla-aho from True Finns (ECR-group). The True Finns have voted Yes in every vote, but one, in the twelve votes of the Index.

Sweden Democrats argues that a Yes to Association Agreement is a Yes of EU-enlargement of Ukraine, Georgia and Moldavia, do you agree?

– I disagree. Ukraine, Georgia and Moldova do not meet or even approach the criteria for membership. The decisions taken by the parliament aim to lessen the economic dependence of Ukraine from Russia and thereby strengthen the democratic process in that country. We see Russia as a threat to European security and values and think it is strategically necessary to remove countries like Ukraine from the ”grey zone” and Russian sphere of influence.

 True Finns are former member of EFD (today renamed EFDD), how do you view UKIP:s politics concerning Russia?

– We think it is very unfortunate. We share UKIP’s views concerning the negative impact of the EU on nation states, but we do not see the Putinesque authoritarianism as an attractive alternative.

SD and UKIP have 100 per cent voting, there are speculations that SD is forced to vote as UKIP in these votes, from your experience is that a likely or unlikely speculation?

– I think it is a possibility. On the other hand, the Five Star Movement MEP’s are very pro-immigration and usually vote differently from other members of the EFDD when it comes to asylum questions. Thus, UKIP does not seem to be able to control other delegations within the EFDD.

And Jussi Halla-aho also wanted to add this remark…

– Nationalism may mean very different things in different countries. France and Britain are former empires, and for FN and UKIP ”nationalism” may be closer to chauvinism rather than strict opposition to any form of imperialism, as it is in our case. 

– They may see Putin’s Russia as a welcome counter-weight to American influence and monopolar world order. That is, a new cold war and balance of power would also strengthen their own position in global politics.

– To us, nationalism is less self-centered and means general respect for ALL nation states and a general rejection of hierarchical relationship between nations, big and small.

(PO)

Skärmavbild 2015-01-04 kl. 18.40.44

For mainly my Swedish readers:

Jussi Halla-aho stated recently (link in Swedish) about the similarities between Sweden Democrates and True Finns on immigration following; ”In Sweden the True Finns would be a Naziparty, while the Sweden Democrats would not make any reaction at all in Finland. We have the same line concerning immigration.”

This quote underlines the similarities between the parties but also the difference in voting in European Parliament.

Ryska folkets känslor för EU är rejält nedkylda

Journalisten Kalle Kniivilä på Sydsvenskan uppmärksammar på twitter en opinionsundersökning om ryska folkets attityder till sin omvärld. Helt klart är att Ukraina gjort att det tidigare så populära EU nu störtat ned i källaren. Den ryska propagandan och chauvinismen har varit massiv i att måla ut framför allt EU som skyldig till att Ryssland behövde invadera Krim och gå in Donetsk & Luhansk. Här får Putin ett kvitto på att propagandan på hemmafronten har lyckats. Fram till årsskiftet gillades EU av 60-70 procent av ryska folket, nu är den siffran nere i källaren medan mer än sex av tio ryssar ogillar EU idag.

Undersökningen visar också att Ukraina följer EU-mönstret. Ryska folkets gillande av sitt grannland går i källaren när det är krisar i källaren.

Skärmavbild 2014-12-08 kl. 11.05.32

Blå linje: Bra Röd linje: Dåligt

Bara under årets mätningar så har de som tycker mycket bra, eller bra, om Ukraina gått från 66 till 28 procent medan de som tycker dåligt eller mycket dåligt har stigit från 26 procent till 59 procent.

Respondenterna har också fått svara på om Ryssland är internationellt isolerat eller inte av EU:s och USA:s sanktioner. 47 procent svarar ja definitivt eller delvis ja, medan 45 procent svarar förmodligen inte eller definitivt nej.

De som svarat ja har fått en följdfråga, om man är orolig för den internationella isoleringen av Ryssland, vilket 63 procent svarar ja på.

Det är också dött lopp mellan de som tror EU-sanktionerna påverkar det ryska ledarskapet och de som inte tror det, 47-46.

Fakta om undersökningen: Genomförd 21-24 november på vad som uppges vara ett rikstäckande urval. Antal tillfrågade 1600 personer. Felmarginal 3,4 procentenheter. Undersökningen är gjord av ANO Levada Center – en icke-statlig forskningsorganisation. Läs mer här.

(PO)

Fördjupningsläsning om utvecklingen i Ryssland

Svenska Dagbladets uppgifter under lördagskvällen om att svenska marinen söker en skadad rysk ubåt är onekligen omskakande nyheter, även för en som bloggat till och från om illavarslande tecken på andra sidan Östersjön.

Här samlar jag en rad tidigare inlägg som på olika sätt kan vara fördjupningsläsning för vad som pågår kring Ryssland och hur EU och Sverige påverkas.

En kall vinter väntar – om tecknen som finns på en kraftig upptrappning i Östersjön

Flash: SD blir grupplösa – om att EFDD:s putinvänliga linje påverkade lettisk MEP att lämna gruppen pga tryck på hemmaplan

Serbien dras mellan Ryssland och EU –  om Putins besök i Belgrad där han hyllades med medalj och parad

Skriver i GD om Putinister och Nykaroliner – förkortad version av blogginlägget Putins svenska vänner

Putins svenska vänner – om hur SD konsekvent röstat pro-Putin i Europaparlamentet

Starka reaktioner på Orbans uttalande – om att Ungerns regeringschef ser Ryssland som förebild

MH17 gör hökar av duvor – genomgång av olika länders inställning till Ryssland

Ukrainakrisen förvärras – mina tankar och snabbanalys efter nedskjutningen av MH17

Kadyrov omfattas av EU-sanktioner – ett inlägg om ett av besluten om sanktioner

Partierna missar EU-perspektivet på Zombiefrågan – ett skämtsamt inlägg som berör säkerhetspolitik och beredskap.

Georgien & Ukraina historien går igen – ja, historien går igen…

Georgien 10: Om 1925-årsförsvarsbeslut och EU-försvar pekade redan 2008 på behovet av styrkeåtertagning och drog parallellerna till 1925 års försvarsbeslut som var förträngt ur 90-talsmedvetandet.

(PO)

800px-Flag-map_of_Russia.svg

Serbien dras mellan EU och Ryssland

Hökmark (M)

Gunnar Hökmark (M)

För ett par veckor sedan besökte jag Europaparlamentet och fick tillfälle att prata med åtskilliga parlamentariker. Ett möte var med Gunnar Hökmark och en sak låg kvar i mig efter mötet och som jag tänkt på att det här borde jag skriva mer om.

Nu har tiden mer än väl hunnit ikapp mig (hobbybloggarens dilemma). Putin är på väg till Belgrad för att få medalj.

Det som fastnade hos mig i mötet med Hökmark handlade just om Serbien, ett land som Gunnar Hökmark tog upp som nästa ställe att hålla ögonen på. EU har ju som bekant haft en process med landet men Serbien är också av tradition nära allierat med Ryssland.

Den historien går tillbaka 100 år, högaktuellt i och med skotten i Sarajevo. Det var då serbiska nationalister tände elden som satte hela Europa i brand och kastade tillbaka globaliseringen och den fria rörligheten så att det tog in i våra dagar att komma ikapp.

Genom att skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge så svarade Österrike-Ungern med krig mot Serbien, vars bundsförvant Ryssland svarade med att ställa sig på Serbiens sida. Resten är historia.

I Serbien just nu finns det krafter som tittar västerut, och sedan finns det krafter som tittar österut.  I den senare kretsen finns människor som var runt förre diktatorn Slobodan Milosevic. Konflikten här blir extra tydlig och polariserad efter det senaste årets ryska aggression mot områden som regimen i Kreml betraktar som sitt historiska nationella intresse.

Annekteringen av Krim och truppinmarsch i Östra Ukraina är bara två exempel. Det ökande trycket på de baltiska staterna med kidnappad estnisk officer, beslagtagen lettisk fiskebåt och ryska rättsliga processer mot litauiska desertörer från sovjetarmén är bra andra exempel. EUbloggen har ägnat sig åt Ryssland specifikt i inlägget ”Winter is Coming”.

För Putin är Serbien både av historisk och emotionell betydelse, och känslorna tycks vara besvarade i Belgrad enligt AP när han anländer under torsdagen. Hur ska annars en grandios militärparad (första på 30 år) med 4500 man och en hjältes mottagande annars kunna förklaras. Hjälten ska också medalj, Serbiens finaste – trots annekteringen av Krim… Putin är populär i serbiska nationalistkretsar som inte glömt Natobomberna och Kosovo. Serbien har också hållit sig borta från allt vad sanktioner heter mot Ryssland.

Besöket från Putin knyter an till en annan historisk händelse, Röda Arméns (tillsammans med Titos partisaner) befrielse av Belgrad för 70 år sedan. Räkna med bombastisk retorik om segern mot nazismen och att Putin kommer att försöka spela nassekortet återigen mot Ukraina, Polen och Baltikum under besöket. Divide et Impera.

Under det sex timmar långa besöket lär alltså Putin hinna stöka till det för EU, som hela tiden känns som man är steget efter tvingas agera reaktivt. 

Från EU-håll är det svårt att se att en militärparad och medalj för en folkrättsförbrytare är det bästa sättet att bli integrerat i EU. Putins ambition är tydlig, för det första så är det ett ryskt absolut mål att stoppa ett eventuellt framtida serbiskt Natointräde och helst även ett EU-inträde. Budskapet tidigare till Belgrad har varit kristallklart, det schyssta frihandelsavtalet med Ryssland ryker all världens väg om Belgrad väljer Bryssel.

Putin vill också få Serbien att bygga sin del av den omstridda gasledningen South Stream som EU lagt på hold efter Ukrainakrisen. Här har tidigare Serbien vacklat och signalerat att man nog inte tänker börja bygga i väntan på att Bryssel och Moskva ska lösa upp sina knutar, ingen mening med att ha en gasledning som börjar vid en gräns och slutar vid en gräns utan anslutning till gas…

Putin som spelar propagandakorten skickligare än många andra och som vet vilka punkter han ska trycka på för att komma dit han vill kommer att försöka så split och splittring i Belgrads drömmar om att integrera sig mot väst. EU:s agerande med utvidgningströtthet, ingen utvidgningskommissionär, ekonomisk kris, svårighet att möta rysk aggression spelar Putin i händerna och understryker Kremls budskap.

– Som signal är det fel att vi inte har en utvidgningskommissionär i den nya kommissionen, konstaterade Gunnar Hökmark när jag träffade honom.

För Hökmark är förlorad tro på utvidgningen ett levande hot, och trots att Juncker har sagt att det inte blir någon utvidgning de kommande fem åren och därför inte behövs någon särskild kommissionär så är det viktigt att kicka igång tron på fortsatt utvidgning för den tillträdande kommissionen.

– Serbien, men också Ukraina och Turkiet ska veta att de är välkomna om de vill och uppfyller kraven. Jag vill inte att dagens Turkiet ska bli medlem, däremot morgondagens Turkiet som är fritt, öppet och sekulariserat med lika rättigheter vill jag gärna ska bli medlem. Dagens Ukraina ska inte bli medlem, men inte morgondagens Ukraina heller, men det Ukraina som kommer sedan ska kunna bli medlem. Ukraina och Polen var på samma BNP 1990, idag är BNP:n tre gånger högre i Polen och på väg upp. 

Hur BNP är på väg att utvecklas i Ukraina behöver vi inte gå in på, men det är allt annat än uppåt. En beslutsam Putin som spelar skickligt och ett EU som är tvåa på bollen kan innebära släckta drömmar för fler än serberna. Här kommer Federica Mogherini, EU:s nya utrikeschef, hamna i hetluften och sättas på prov. För som Hökmark påpekade så har Mogherini tidigare uppvisat en problematisk syn på Ryssland, mest präglat utifrån italienska handelsintressen som har Ryssland som strategisk partner. Hennes uttalanden sedan hon blivit vald har visat ett skärpt och tydligare tonfall mot Ryssland, hur det omsätts till handling är en annan av frågorna som EU:s nya ledning har svara på.

I dragkampen mellan de västliga och östliga krafterna i Serbien så är jag inte beredd att sätta min sista slant på att de demokratiska och västliga krafterna vinner den dragkampen. Situationen på Balkan är fortfarande ett läckande oljefat och det finns fler än Putin som springer omkring med tändstickor.

Händelsen i veckan i matchen mellan Serbien och Albanien, när någon skickade in en drönare med en kontroversiell storalbansk flagga där Kosovo fanns med gjorde att matchen fick brytas efter handgemäng. För storserber är flaggan en skymf och förnedring, för storalbaner är flaggan helig. Provokationen på Serbiens hemmaplan spelar i nationalistiska krafter rätt i händerna. Albanerna fick fly från planen.

Det är i ett land med spänningar som Putin i morgon landar i. Serbien är stället att ägna en del uppmärksamhet åt den kommande tiden.

(PO)

Kolla filmklippen från matchen

MH17 gör hökar av duvor

När EU:s utrikesministrar möts under tisdagen efter nedskjutningen av #MH17 så står skärpta sanktioner mot Ryssland på agendan. Inbjuden till mötet att redogöra för den senaste utvecklingen är Ukrainas utrikesminister. Frågan är om EU nu är redo att inför steg 3 i sanktionerna eller om det blir en ”2+”.

Situationen i östra Ukraina får näring av att Ryssland aktivt bistår separatisterna och hur rebellerna har hanterat kraschplatsen minskar inte ilskan. Förutom uppgifter om regelrätt plundring, hemlighållande av innehav av svarta lådan i tre dygn, stoppandet av inspektörer så har idag uppgifter kommit om stulen diplomatpost.

Storbritanniens David Cameron ska i tre dagar förgäves försökt få tag på Putin innan denne svarade. Nederländerna, som drabbats hårdast, har nu premiärministern Mark Rutte att hantera en stor ilska och frustration hos väljarna.

Räkna med EU:s utrikesministrar nu höjer tonläget och sanktionslistan något snäpp, även om Frankrike hittills inte tänkt sig stoppa försäljningen av Mistralfartyg till Ryssland (för att förstås vad Mistral är – så kan man enkelt säga att i ett svenskt perspektiv ”en värja som pekar mot ett försvarslöst Gotland”. Mistral är ett fartyg med kapacitet att både transportera attackhelikoptrar och en bataljon med stridsvagnar tillsammans med landstigningsfarkoster. Det är ett offensivt vapen för att ta trupp över hav, landsätta och få stöd av attackhelikoptrar).

För att bättre förstår varför EU agerar på ett annat sätt än USA i fråga ryska sanktioner så har Open Europe i våras gjort en översikt mellan var länderna står en skala på -5 till +5. . Jag har grupperat utifrån Open Europes sammanställning av Duvor-Hökar länderna i en uppdelning mellan mjuka och hårda i vardera kategori. Katastrofen med #MH17 drabbade hårdast en av EU:s mjuka duvor, Nederländerna, vilket också kan bidra till att förändra dynamiken på utrikesministermötet.

Duvor i det här fallet är de som inte vill införa sanktioner och är mån om att ha en bra relation till Ryssland. Hökarna är länder som vill ha hårdare sanktioner.

Hårda Duvor (-5 till – 3)

Bulgarien, Cypern, Grekland, Luxemburg, Spanien och Italien.

Kommentar: Här finns länder som traditionellt och religiöst står nära Moskva (ortodoxa länder) som Bulgarien (dessutom slaviskt), Cypern och Grekland. Starka ryska finansintressen, som Cypern och Luxemburg. Italien har gasprojektet South Stream och nära banden som funnits mellan Berlusconi och Putin. Inte så konstigt att Litauen fick frispel på att Mogherini, Italiens utrikesminister, skulle bli EU:s utrikeschef. Samtidigt har Italien (kanske för att anpassa sig så att Mogherini ska kunna ha en chans ändå på mötet sista augusti) utåt i alla fall skärpt språket. Spanien har jag ingen riktigt snabb och bra förklaring till, annat än kanske tradition och goda kontakter med Moskva post-Franco? Spanien har också inför mötet haft uttalanden som varit betydligt mjukare än Italiens.

Mjuka Duvor (-2 till – 0,5)

Ungern, Slovakien, Finland, Tyskland, Nederländerna, Österrike.

Kommentar: Nederländerna och Tyskland har omfattande handel, Finland (39-44), Ungern (56) och Slovakien (68) har den hårda vägen lärt sig vikten att odla långsiktiga och försiktiga (men inte naiva) relationer österut men känner sig inte direkt hotade eller nervösa för egen del.

Varken Duva eller Hök (0)

Kroatien, Portugal, Malta.

Mjuka Hökar (0,5 till 1)

Frankrike & Tjeckien

Kommentar: Frankrike hamnar här, men är ännu inte redo att offra Mistralförsäljningen, skulle vara intressant om någon med djupare kunskap om fransk utrikespolitik kunde dela med sig av sina kunskaper!

Hårda Hökar (2,5 till 5)

Irland, Danmark, Sverige, Belgien, Rumänien, Storbritannien, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Kommentar: Mycket oroliga nära grannar (Baltikum, Polen och Rumänien) som ser scenarion hur de kan drabbas härnäst tillsammans med anglosaxisk värdegemenskap med USA (Storbritannien & Irland) kombinerat med landet för Natohögkvarteret Belgien och bekymrade små Östersjöstater (Sverige och Danmark). Särskilt David Cameron har inför utrikesministermötet hållit en hög profil: ”This is a defining moment for Russia. The world is watching and President Putin is facing a clear choice.”.

Hårdaste hökarna i Open Europes skala är två länder som inte förvånar någon som följt uttalanden under våren, Litauen och Polen som båda hamnar på +5.

Rimligtvis borde nedskjutningen av MH17 åtminstone förflytta Nederländerna från mjuka duvor till mjuka hökar och det borde var tillräckligt för att förändra dynamiken i rummet. Kommer fler duvor att förvandlas till Hökar över hur Ryssland och de pro-ryska väpnade grupperna agerat i frågan om MH17? Hur det ter sig får vi se efter tisdagens möte.

Samtidigt oroar signalerna från Ryssland och det finns rapporter om militära förstärkningar och rysk upptrappning i Ukrainas gränsområden. Jag kan bara hoppas att mitt mörka scenario från kraschdagen inte är på väg att förverkligas.

(PO)