”Putilovaffären” i ett större europeiskt perspektiv.

Skriver om ”Putilovaffären” på Hela Hälsingland utifrån en större kontext där det europeiska perspektivet lyfts, med bland annat händelser i Europaparlamentet.

Läs mer här.

Sverigedemokraterna är Nigel Farage lydigaste parti

Peter Lundgren (SD) Foto © European Union 2014 – EP

Om ni tror att Sverigedemokraterna har skickat några självständiga rebeller till Europaparlamentet, eller att för den delen att partiet efterliknar sina förebilder i Dansk Folkeparti så tror ni fel. Sverigedemokraterna beter sig så svenskt som nidbilden ofta gör gällande, lojala mot partigruppens ledare Nigel Farage och ställer inte till något större väsen.

Det är en hårdkokt sammanfattning av en mycket längre och akademisk text ”A Loyal Rookie? The Sweden Democrats´ First Year in the European Parliament” av Niklas Bolin som publicerats i The Polish Quarterly of International affair. Bolin är statsvetare vid Mittuniversitet och artikeln hänvisar även till data och intervjuer från just EUbloggens genomgångar av SD:s omröstningar.

Bolins artikel belyser både hur SD hamnade i partigruppen EFDD och hur det första året varit:

The analysis shows that, while vote loyalty is generally low in the EFDD group, the SD tends to vote in a similar way as UKIP. Moreover, and surprisingly, the coherence between the SD and the DPP is very low, indicating that group membership is more important than political affinity for the SD in deciding on its voting stance in the EP.

Att vara en lojal spelare till gruppens tyngsta parti, UKIP, tycks alltså ha varit viktigare än att följa sin förebild Dansk Folkeparti. En orsak till det kan återfinnas i spelet om var SD skulle hamna. Bolin konstaterar att SD skulle kunna ha bidragit till att Le Pen fått ihop sin partigrupp snabbare (och därigenom fått det svårt för Farage att få ihop EFDD). Det hade inte varit konstigt med tanke på att Kent Ekeroth var kassör i den Le Pens EAF och att Kasselstrand samarbetade med ungdomsförbunden till Front National, FPÖ och Vlaams Belang.

Nigel Farage FOTO © Europeiska Unionen 2014

Först när UKIP stod utan Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, som gick över till ECR, som dörren för SD öppnades. Men det var inte en enkel eller oproblematisk process.

While first denying it, the two SD MEPs were forced to sign an agreement distancing themselves from the party’s past. As we shall see, this might also be a possible explanation for how the SD has acted during its first year in the EP.

Bolin visar att Sverigedemokraterna och UKIP är de partier som röstar mest lika i EFDD. Vidare visar Bolin att SD faktiskt röstar överlägset mest lika UKIP i ett större urval av partier. Även Geert Wilders VVP, som är med i Le Pens partigrupp, har en hög överensstämmelse med SD.

Däremot är andelen omröstningar där man hamnar på lika som Dansk Folkeparti överraskande få. Notera också hur lite lSD röstar lika som det andra stora partiet i EFDD, Beppe Grillos 5-stjärnerörelse.

Resultatet som Bolin får motsäger också SD:s favoritargument att man röstar som man röstar i Europaparlamentet för att man röstar emot europeisk integration.

While the overall coherence with other radical right parties is low, it is somewhat higher than with the other included parties. Interestingly, it is hard to find any evidence that the stances towards European integration are of any importance in understanding behaviour in the EP. If, for example, the SD’s level of coherence with the Sweden’s most EU-friendly party, the Liberal Party, is compared with the other hard Eurosceptic party, the Left Party, only small differences can be identified. While overall coherence is somewhat higher for the Liberal Party, the opposite holds true if only final votes are compared.

Och Bolins slutsats landar i följande:

The UKIP leadership, on the other hand, was initially sceptical about the SD. Hence, loyalty towards UKIP might be a way for the SD to increase its credibility and ensure that the extremism of the past is consigned to history. Of course, it is also possible that the reasons referred to by the SD, such as lack of resources and experience, are equally important.

Kristina Winberg (SD)

(PO)

Sverigedemokraterna i Expo & HelaHälsingland.se

Efter den uppmärksammade händelsen när SD stod upp tillsammans med Le Pen och försökte blocka förslag om att stoppa utländsk finansiering i Europaparlamentet så följs detta upp av Expo där partiets MEP:ar ger olika förklaringar till sitt agerande och där Beppe Grillos antisemitiska utspel i Sverigedemokraternas EFDD-grupp viftas bort, ”antingen som ”skämt” eller som missvisande mediebeskrivningar”.

På Hela Hälsingland har jag uppmärksammat att den uteslutne Gustav Kasselstrand framträdde tillsammans med Mikael Jansson, försvarspolitisk talesperson. Den artikeln samt replik från Jansson har även den EU-koppling.

(PO)

Varför har Sverigedemokraterna kvar Joel Ankar?

Sverigedemokraternas numera väl kände politiske tjänsteman Joel Ankar fortsätter att jobba kvar. Det var Aftonbladet som avslöjade att Kristina Winbergs tjänsteman tidigare uttryckt sig på ett sätt som inte var riktigt lämpligt (understatement). Winberg gav då honom sparken av förtroendeskäl men idag berättar flera medier att han jobbar kvar.

EUbloggen kan också bekräfta att Ankar jobbar och har vid flera tillfällen under våren/sommaren setts i parlamentet tillsammans med chefen. Det Winberg har sagt är att det är parlamentets regler som stoppar henne från att avskeda Ankar. Men det stämmer inte med tjänsteskrifterna (läs utdraget nedan).

Dessa regler ger Winberg rätten att sparka Ankar om hon vill utifrån förtroendefrågan. Så frågan uppstår nu är hur har egentligen Winberg motiverat avskedandet? Om hon sagt till parlamentet att Joel Ankar ska avskedas men att han inte gjort några fel i sitt jobb, eller hur han fått jobbet och förtroendet kvarstår men det blev lite jobbigt med svenska medier så är det klart att parlamentet säger nej.

Om Winberg skulle ha avskedat Ankar med hänvisning till förtroendefrågan skulle han ha haft en månads uppsägningstid och varit borta för länge sedan. Vill inte Winberg bli av med Ankar, eller har SD inte klarat av att formulera hur förtroendet har brutits?

Förtydligande: Ovan handlar om medlingsförfarandet som alltså eventuellt (men det får SD svara på) kan ha slutat med Ankar blev kvar. Läs mer här, särskilt Artikel 20, termination of contract.

Så bollen tillbaka till Sverigedemokraterna, hur kommer det sig att Joel Ankar fortfarande är kvar?

Fetningarna i det aktuella stycket är mina för tydlighetens skull:

KAPITEL 9

Anställningens upphörande

Artikel 139

1. Förutom vid dödsfall ska den ackrediterade parlamentsassistentens anställning upphöra i följande fall:

a)Vid det datum som anges i avtalet, i enlighet med artikel 130.1.

b)vid utgången av den månad då den ackrediterade parlamentsassistenten fyller 66 år eller, i undantagsfall, det datum som fastställs i enlighet med artikel 52 andra och tredje styckena i tjänsteföreskrifterna.

c)Om assistenten har anställts för att bistå endast en ledamot av Europaparlamentet i enlighet med artikel 128.2: vid utgången av den månad då ledamotens mandat löper ut, vare sig detta sker på grund av dödsfall, avgång eller av andra skäl.

d)Med beaktande av att arbetsrelationen mellan ledamoten och den ackrediterade parlamentsassistenten grundar sig på förtroende, vid utgången av den uppsägningstid som föreskrivs i kontraktet, som ger den ackrediterade parlamentsassistenten eller Europaparlamentet, på begäran av den eller de ledamöter av Europaparlamentet som den ackrediterade parlamentsassistenten anställdes för att bistå, rätt att säga upp anställningskontraktet innan det löpt ut. Uppsägningstiden får inte vara kortare än en månad för varje fullgjort tjänsteår, dock minst en månad och högst tre månader. Uppsägningstiden får dock inte börja löpa under en graviditet som bekräftats genom läkarintyg, mammaledighet eller sjukledighet, såvida sjukledigheten inte överstiger tre månader. Den ska dessutom skjutas upp tills vidare under en graviditet som bekräftats genom läkarintyg, mammaledighet eller sjukledighet inom de angivna gränserna.

e)Om den ackrediterade parlamentsassistenten inte längre uppfyller villkoren i artikel 128.2 a, med förbehåll för möjligheten att bevilja undantag enligt den artikeln. Om undantag inte beviljas, ska den uppsägningstid som föreskrivs i led d tillämpas.

2. Om avtalet upphör att gälla enligt punkt 1 c, ska den ackrediterade parlamentsassistenten ha rätt till en ersättning som motsvarar en tredjedel av hans eller hennes grundlön för tiden mellan den dag då han eller hon lämnar sin tjänst och den dag då avtalet löper ut. Högst tre månaders grundlön får betalas ut.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 48 och 50, vilka är tillämpliga på motsvarande sätt, kan en ackrediterad parlamentsassistent sägas upp utan uppsägningstid om han eller hon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet allvarligt åsidosätter sina förpliktelser. Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket ska efter att ha gett den anställde möjlighet att försvara sig fatta ett motiverat beslut.

Särskilda bestämmelser för disciplinförfarandet ska fastställas i de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1.

3a. De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1 ska föreskriva ett förlikningsförfarande som ska tillämpas innan en ackrediterad parlamentsassistents kontrakt upphör, på begäran av den eller de ledamöter av Europaparlamentet som denne anställdes för att bistå eller den berörda parlamentsassistenten i enlighet med punkterna 1 d och 3.

4. Anställningstid för en ackrediterad parlamentsassistent ska inte betraktas som tjänsteår i den mening som avses i artikel 29.3 och 29.4 i tjänsteföreskrifterna.

SD lade ned rösterna i Ukrainaomröstningen

Kristina Winberg (SD)

Sverigedemokraternas rörelseförflyttning fortsätter i Rysslandspolitiken i Europaparlamentet. Partiet lade ned sina röster under torsdagen i frågan om att ge lån till Ukraina på 1,8 miljarder euro. Partiet var det enda svenska som INTE röstade för, samtidigt röstade man heller inte emot och bröt därmed röstlinjen ihop med UKIP som man följde stenhårt under 2014. SD är alltjämt det parti av de svenska som röstar mest i Rysslands intressen men rör sig bort från parlamentets extremposition som man hamnade i EUbloggens Rysslandsindex 2014. För att citera Lars Adaktusson (KD):

”Man valde att ställa sig neutrala i frågan om EU ska agera för att stödja Ukraina. Bättre än att rösta nej, som tidigare, men fortfarande på fel sida om den utrikespolitiska anständighetens linje.”

Och inte heller i Sveriges säkerhetspolitiska intresse ska tilläggas. Gudrun Persson är Sveriges ledande säkerhetsexpert på Ryssland och svarade så här i veckan på en twitterfråga från undertecknad:

Frågor till Gudrun Persson, @FOIresearch? Ställ dem nu, så kanske de hinner komma med… #fofsem

— Folk och Försvar (@FolkochForsvar) March 25, 2015

Och Persson svarade: Börja inte darra på manschetten, håll ihop EU, förändringen måste komma inifrån RU. @patrikoksanen #fofsem

— Annika N Christensen (@annikanc) March 25, 2015

Tillbaka till Europaparlamentet. I sakfrågan handlade det om att hjälpa Ukraina att undvika statsbankrutt genom att låna pengar utifrån och sedan låna vidare till Ukraina med samma ränta. Pengarna kopplas till strukturreformer i landet.

 – Dagens omröstning är en tydlig politisk signal, inte bara till Ukraina, som nu ser att vi inte ger vika i vårt stöd till landet, utan också till de länder som försöker splittra oss i hjälpen till Ukraina, sa litauern Gabrielius Landsbergis (EPP-gruppen), som lett parlamentets arbete med frågan i ett pressmeddelande.

Röstsiffrorna blev 492 ja-röster mot 107 nej-röster och 13 nedlagda röster. Två av de nedlagda kom från Peter Lundgren och Kristina Winberg som därmed bröt med partigruppslinjen. EFDD-gruppens litauer röstade som vanligt ja, den här gången tillsammans med gruppens fransyska. Övriga, alltså bl a UKIP och M5S röstade nej.

Ett axplock av hur andra partier som brukar rösta nej eller vara splittrade.

AfD (ECR) – 1 ledamot röstade ja, fyra nej. Partiet fortsätter att vara splittrat men tyngde över på nejlinjen.

FPÖ (grupplösa) – röstade nej

Jobbik (Grupplösa) – lade ned rösterna.

Front National (grupplösa) – röstade nej

Gyllene Gryning (Grupplösa) -var med på fascistmötet i St Petersburg i helgen röstade så klart nej.

På vänstersidan fortsatte GUE/NGL sin Rysslandsvänliga linje och röstade nej vilket innebär att både Syriza och Die Linke. Men sin vana trogen så bröt Malin Björk (V) partigruppslinjen och röstade ja som den enda i sin grupp. Nedlagda röster kom från vänstergruppens irländare och britter medan ledamöterna från Finland och Danmark följde grupplinjen i ett nej.

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

(PO)

SD:s huvudvärk med ”Putinisterna” gammal historia avslöjar Expo

Bad Expo om hjälp.

EUbloggen har i flera inlägg diskuterat SD:s så kallade ”Putinister” utifrån ett synsätt att det finns en grupp i partiet i Europapolitiken har samma synsätt på relation EU-Ryssland som ex Le Pens Nationella Fronten. Flera av dessa är så kallade ”identitärer” en grupp som står längre till höger i SD. Läs mer i exempelvis Stormvarning i SD.

Nu avslöjar Expo på sin blogg att SD:s vikarierande partiledare Mattias Karlsson redan i december 2013 (när Karlsson var riksdagsman) ville ha Expos hjälp att kartlägga grupperingen i partiet som anses vara närstående Patrik Brinkmann, bokförlaget Arktos (som ger ut Alexander Dugin) och tankesmedjan Motpol där bland annat den ur SD uteslutne Patrik Ehn numera är verksam.

I brevet till Daniel Poohl på Expo beskriver Karlsson gruppen som en ”ulv i fårakläder” och att dom är ”farligare än vad sådana grupper brukar vara eftersom det är intelligenta, stabila och strukturerade människor som är skickliga på marknadsföring att maskera sin radikalism.”

Expo väljer nu att publicera brevet för visa på SD-ledningens dubbelspel, å ena sidan kritisera Expo ”för vänsterextremism” och porta Expo från att bevaka landsdagarna medan man samtidigt  ber om hjälp för att rensa ut ideologiska avvikare.

Expos blogginlägg lär kasta ved i brasan i den interna konflikten i SD där grupperingen som gillar Front National kan luta sig mot att det går bra för fransmännen, ja riktigt bra.

Nationella Fronten har stark medvind i lokalvalen på söndag. Marine Le Pen som är Europaparlamentariker har också gett sig på den svenska nationalikonen Zlatan som i ett utbrott på domaren drog till med att Frankrike var ett skitland. Detta hamnade i den franska valdebatten när Le Pen konstaterade att tyckte man så kunde man ju lämna Frankrike.

Nationella Fronten väntas bli största parti visar opinionsmätningarna i Frankrike. Regerande socialisterna väntas göra ett katastrofval.

För EU och Europeisk säkerhet är det en isande kall signal.  Både för att Le Pen är en svuren fiende till EU och för att partiet är beroende av ryska pengar och röstar i enlighet med Rysslands intressen.

(PO)

”Stormvarning i Sverigedemokraterna”

EUbloggen har ägnat flera inlägg åt Sverigedemokraternas Europapolitik och fördjupat hur EU-kritiker röstat i omröstningar där Ryssland har intressen, men också gjort längre intervjuer med Björn Söder och Mikael Jansson. Sverigedemokraterna bröt också sitt röstmönster i början av 2015.

På mitt dagjobb har jag nu skrivit om SD Stockholm stads årsmöte under rubriken ”Stormvarning i Sverigedemokraterna” och om de uteslutningar som hotar några i den nya styrelsen och en del kring de ideologiska grunderna, det kan vara intressant att läsa som komplement.

(PO)

Nya diskussioner om SD:s Putin-relation efter DN:s avslöjande

Följare av EUbloggen vet att jag har vid flera tillfällen skrivit om Sverigedemokaternas EU-politik och partiets relation till Ryssland. Rysslandsindexet kom till efter mina första blogginlägg om hur SD valt att rösta Putinvänligt i parlamentet men man kallade det för enbart EU-kritik trots att andra EU-kritiska partier gjort en annan analys och röstade tvärtom. Att partiet har en gren med Putinister som står mot falangen ”Nykaroliner” är också något som tagits upp i EUbloggens intervjuer med förre partiledaren Mikael Jansson och partisekreteraren Björn Söder. Att partiet i voteringarna i Europaparlamentet också tagit intryck av EUbloggens uppmärksammande och under 2015 vid två tillfällen brutit sin röstsvit. SD har i debattartiklar, uttalanden och i sociala medier kraftfullt försökt dementera att partiet är Putinvänligt eller i alla fall tona ned Putinfalangens betydelse.

Därför är helgens uppgifter i Dagens Nyheter om att tidningen Samtiden styrts av Erik Almqvist och att ansvarig utgivare inte haft kontroll över publiceringen smått sensationella. Ännu mer anmärkningsvärt är chefredaktören Jan Sjunnesson berättar om hur Almqvist (föga förvånande) tagit Rysslands parti i konflikten med Ukraina, skrivet under pseudonym.

– Jag är ansvarig utgivare för en produkt där vi har en anonym ledarskribent som skriver Putinvänliga ledare och jag kan inte gå in och säga stopp och belägg. Jag har inte ens tillgång till systemet, berättade Sjunnesson för DN.

Förutom att det är brottsligt att inte ge ansvarig utgivare kontroll över publicering så är uppgifterna att det bland annat skurit sig mellan Almqvist och Sjunnesson i Rysslandsfrågan ännu ett exempel på brännpunkten mellan Putinister och Nykaroliner i SD. Enligt Sjunnesson har det varit välkänt i partiledningen att Almqvist är den som styr och ställer. Martin Kinnunen och Paula Bieler som sitter i Samtidens styrelse (och som utreds för misstanke om skattebrott i samband med utbetalningar till Almqvists bolag) slår på Samtiden tillbaka mot Sjunnesson och skriver:

”Att det skulle ha publicerats ”Putin-vänliga” texter i tidningen är direkt felaktigt och den som tvekar kan själv söka i tidningens artikelarkiv.”

När nyheten briserade i helgen blev det en del intressanta reaktioner. Erik Almqvist skrev på sin Facebooksida och förnekade Putinvänliga ledare:

Och han fick snabbt eldunderstöd av Mikael Valtersson. Och just i den här diskussionen är nog Valtersson en som Almqvist inte vill ha ha hjälp av. Valtersson satt i luftförsvarsutredningen har ifrågasatts, inte bara mejlande utan framför allt för kopplingar till den identitära rörelsen som är ideologiskt närstående Putin. Bland annat har Valtersson både suttit i styrelsen och varit talesperson för Viking Mineral vars huvudägare är Patrik Brinkmann med omfattande högerextrema kontakter i Europa. När uppgifterna om Valtersson kom ut beslutade sig SD för att inte förnya Valterssons mandat i luftförsvarsutredningen.

Även Gustav Kasselstrand var ute i diskussionen med missnöjda SD:are. Kasselstrand är SDU:s ordförande och bland annat twittrat om att han hellre såg ett besök av Putin än Obama i Stockholm. Kasselstrand fick också på nöten av partiledningen när han bildade ett europeiskt ungdomsförbund med de mer radikala och öppet Rysslandsvänliga partierna i Europa.

Bläddrar man bland Erik Almqvists tweet hittar men flera intressanta exempel. Som den här:


I England ska just nu nidbilder av Putin brännas öppet på gatorna. Otäckt med den anglosaxiska krigshetsen. pic.twitter.com/6qnwBba6IA

— Erik Almqvist (@erikalmqvist) November 6, 2014

UPPDATERING: Erik Almqvist tyckte visst inte om att jag uppmärksammade just den där tweeten. Det tog inte mer än två timmar från publicering av det här blogginlägget till att tweeten ovan raderats. Därför publicerar jag en skärmdump av tweeten istället för en inbäddningen ovan (som är trasig för att Almqvist deletat den).

Nu handlar inte bilden om den kontext som Almqvist gör gällande, om någon trodde det. Det är istället en traditionell sedvänja i Lewes där Angela Merkel fått en betydligt mer grov docka tidigare år än Putin, för att inte tala om Cameron, Clegg, Bush och Blair… Så mycket för den anglosaxiska krigshetsen. Men Almqvist som sitter i Ungern letar gärna fram vridningar som tar Rysslands parti i konflikten över Ukraina.

Ännu ett exempel på att debatten faktiskt breddas av fler perspektiv. Även i Sverige. pic.twitter.com/gMmpLnvsQn — Erik Almqvist (@erikalmqvist) February 14, 2015

Det amerikanska hotet mot nationell självständighet. https://t.co/8UNWC6N3kD pic.twitter.com/qtpGbT766z — Erik Almqvist (@erikalmqvist) November 24, 2014

Tillägg: Uppmärksamma och kunniga läsare påpekar att Nato saknar en rad av de baser som påstås finnas i bilden. Nato har inga baser bland annat i Mellanöstern och Japan. Nato håller sig till Europa, däremot har USA avtal med en rad länder om baser men USA är inte Nato, vilket bland annat visade sig i invasionen av Irak. Rysslands internationella baser uppmärksammas mer sällan men finns omtalade i ett nyhetsbrev från Militärt. Ett annat exempel på Rysslands internationella inflytande är att landet gick om USA för några år sedan som exportör av vapen till Latinamerika.

Och Almqvist ger sitt stöd för hur SD röstat under 2014 i Europaparlamentet.

Känns tryggt att SD tar rygg på UKIP:s nationalkonservativa utrikespolitiska linje, istäl. för DF:s neokonservativa. https://t.co/ZRrzUOIIbb

— Erik Almqvist (@erikalmqvist) January 13, 2015

De ”neokonservativa” partier han sågar är partier som röstat för i voteringar SD röstat emot, där Ryssland haft intressen.

Debatten inom SD lär fortsätta efter det här, och då och då lär vi som följer svensk politik få en glimt av det hela.

(PO)

C & FP vänder sig till talmannen för disciplinära åtgärder mot SD-tjänsteman

Sverigedemokraternas politiske sakkunnige Joel Ankar har efter Aftonbladets publicering om Ankars aktivitet på Flashback blivit en fråga för Europaparlamentets talman Martin Schulz. Det är de svenska ledamöterna i ALDE Fredrick Federley (C), Marit Paulsen (FP) och Cecilia Wikström (FP) som vänt sig till Schulz med anledning av att man anser att Ankar bryter mot parlamentets uppförandekod.

I ett pressmeddelande säger parlamentarikerna:

– Det är sorgligt och oerhört allvarligt att Joel Ankar på ett så flagrant sätt bryter mot EU:s grundläggande värderingar genom dessa fasansfulla och djupt kränkande uttalanden. När han anställdes av Europaparlamentet skrev han under ett dokument om en uppförandekod som han nu brutit emot, säger Cecilia Wikström (FP).

– Det är hårresande skrivningar vi fått ta del av denna morgon och det är vår plikt att agera kraftfullt för att värna de rättigheter alla EU-medborgarna är tillskrivna, säger Fredrick Federley (C).

– Detta är ett klart symptom på att vi lever i en farlig tid, säger Marit Paulsen (FP).

Mer personalproblem för Kristina Winberg (SD).

EUbloggen har inte noterat någon officiell reaktion från Sverigedemokraterna hittills. Av Aftonbladets publicering hittills är det inte heller klarlagt om Ankar har skrivit något på Flashback under sin tid som anställd av SD i parlamentet. Att parlamentariker vänder sig till talmannen angående ett annat partis politiske sakkunnige är minst sagt ovanligt. Kanske minnesgoda läsare kan berätta om det över huvud taget har hänt tidigare!?!

För Kristina Winberg som är den som Ankar jobbar åt är det här en fortsättning på de personalproblem som kansliet haft. Minst en tidigare sakkunnig har lämnat Winberg sedan valet (jag har uppgifter om fler, men antalet är inte bekräftade).

Partikamraten Peter Lundgren som valt att satsa på osvensk arbetskraft, och istället förlita sig på sakkunniga som tidigare (enligt bara delvis bekräftade uppgifter till EUbloggen) ska ha varit aktiva i nederländska PVV (ett parti som INTE är med i EFDD-gruppen och som placerade sig på ytterkanten i Rysslands-indexet), verkar ha haft det betydligt lugnare på sitt kansli.

Till sist kan det noteras att Aftonbladets inledande publicering är gravt missvisande i rubriken. Lika lite som att man kan säga att någon politisk tjänsteman på ett partikansli i Riksdagen arbetar för staten Sverige så kan man säga att Ankar arbetar åt EU. Ankars uppdragsgivare är Sverigedemokraterna på offentligt finansierade medel enligt samma regler som gäller för alla andra partier.

Tillägg: Ankar kommenterar via SMS hos Metro.

Tillägg: Winberg säger att hon ska prata med  ”personalavdelning” som får hantera ärendet. Eftersom det är en politisk tjänsteman anställd av Winberg så torde rimligtvis det vara SD:s personalavdelning som Winberg avser och alltså avgående partisekreterare Björn Söder som lär ligga närmast till hands. Men det hela är lite oklart vad Winberg syftar på.

Tillägg 3: Winberg har nu beslutat sig för att avskeda Ankar.

(PO)

EFDD-tjänstemannen fick sparken efter bokkuppen

Det var inte direkt oväntat att EFDD-gruppen, den som Sverigedemokraterna tillhör i Europaparlamentet, beslutade sig för att sparka Kevin Ellul Bonici. Den maltesiske tjänstemannen pekades ut av parlamentets säkerhetsavdelning som den person i parlamentet som möjliggjorde bokkuppen mot Litauens president – då en rysk medborgare och en polsk medborgare född i Moskva tillsammans med en tredje ännu oidentiferad person i december förde in motsvarande tre billybokhyllor med boken Red Dalia.

Det är Delfi som rapporterar att EFDD-gruppens kommunikationschef Hermann Kelly meddelat att Ellul Bonici blivit uppsagd.

– Disciplinära åtgärder har vidtagits, personen i fråga har meddelats uppsägning, säger Kelly till Delfi.

Eftersom EFDD-gruppen tagit avstånd från händelsen och tvått sina händer så var allt annat än ett avsked en överraskning. Det är fortfarande i vart fall inte känt vem som låg bakom smutskastningskampanjen mot Dalia Grybauskaite. Men Litauens president är en av Putins fränaste kritiker och Litauen har kanske varit det EU-land som stöttat Ukraina mest efter det ryska angreppet. Samtidigt som smutskastningskampanjen genomfördes i Europaparlamentet pågick den överraskande stora ryska övningen som fått namnet Rysk Advent i sociala medier. För Litauen var övning så hotfull att landet höjde sin militära beredskap och hade förband redo för strid med mindre än två timmars responstid.

(PO)