Januaritoppen på EUbloggen: Ryssland, Ryssland & Nordic Battle Group

800px-Flag-map_of_Russia.svgJanuari passerade förbi i hög hastighet. Här är månadstoppen som domineras av inlägg kopplade till Rysslands-indexet (5 av 10 inlägg).

1) EUbloggens Rysslands-index visar vattendelare mellan EU-kritiska partier

2) Russia-index: 11 more EU-sceptic parties added

3) Nordic Battle Group – Should I go or Should I stay

4) Grekiska valet tweet för tweet

5) Mikael Jansson: Jag tänker aldrig vara Putins femte kolonn

6) True Finns: We see Russia as a threat

7) ANALYS: Tsipras första drag var en rejäl rysskram som förhandlingsutspel

8) Sverigedemokraterna fortsätter sin Putinvänliga röstsvitnbg

9) Smutskastningen mot Litauens president länkas till EFDD-tjänsteman

10) SVT Opinion: Efter 20 år får det vara nog med okunskapen

(PO)

Annonser

Mest läst Vecka 4: Grekland, Söder, Rysslandsindexet & EU-hybridförsvar

EUbloggens mest lästa inlägg under vecka 4 (med vecka 3:s placering inom parantes):

1) Grekiska valet tweet för tweet (NY)

2) Björn Söder: Finns olika nationella intressen för EU-skeptiska partier (NY)

3) Russia Index: 11 new EU-skeptic parties added (1)

4) Finlands president vill ha EU-hybridförsvar samtidigt som Ryssland stoppar EU-besök (NY)

5) Euronews förundras över pappaledighet (NY)

EUbloggen citerad av SvD & Quartz

Skärmavbild 2015-01-21 kl. 19.48.25EUbloggens granskning av omröstningarna i Europaparlamentet fortsätter att citeras. I Svenska Dagbladet ställer sig Per Gudmundsson sig frågan om SD är Putins nyttiga idioter efter att ha läst bloggens Rysslands-index.

Även på andra sidan Atlanten har bloggen plockats upp. Amerikanska Quartz använder uppgifterna i bloggen för att berätta om ”KREMLIN CRONIES: Putin has friends on Europe´s far right and left (but mostly right”. Artikeln illustreras med en bild på UKIP:s partiledare Nigel Farage som i fjol konstaterade att den världsledare han beundrade mest var Vladimir Putin. 

Skärmavbild 2015-01-21 kl. 19.55.18

Klicka för att läsa artikeln hos Quartz.

 

Tack alla läsare, både för grattis & framtidsfrågorna!

Skärmavbild 2015-01-12 kl. 22.01.25
Idag har jag fått många frågor om bloggens framtid med anledning av att det har kommunicerats att jag börjar ett nytt jobb första februari. Jag blir då politisk redaktör på Mittmedias Hudiksvalls Tidning och ska då ägna mig åt opinionsjournalistik i ett glokalt perspektiv på heltid. Det är ett uppdrag som är nytt för mig som gammal nyhetsjournalist.

 

Det har kommit fler frågor även på Facebook, och jag är överväldigad av alla reaktioner och frågor. Stort tack alla!

Och bloggen då? Ja, exakt hur och vilken form den kommer ta fram över får vi se, men jag kommer i den processen med min nya arbetsgivare bära mig ambitionen att fortsätta att bevaka bortglömda EU-frågor, lyfta och uppmärksamma EU-perspektivet i olika frågor genom att blogga om EU.

Så kära läsare Keep Calm & Carry On, det blir bra det här!

Tack alla läsare för ett fantastiskt 2014

Skärmavbild 2014-12-30 kl. 18.58.15

EUbloggen låg länge och slumrade, tyst hela hösten 2013 och fram till maj 2014 då jag kände att det saknades flera perspektiv i medierapporteringen av EU-valsdebatten. Lite som demokratisk värnplikt (och EU-politikabstinens ska erkännas) tog jag upp bloggandet och fick snabbt ett starkt gensvar på ett kokande intresse att veta mer under valet. Bland annat fick serien om vad partierna inte vill prata om stor spridning.

Bloggen citerades, refererades och blev exempelvis i den slutliga röstsammanräkningen och striden om det Hökmarkska mandatet och vem som skulle få Centerpartiets plats en viktig källa till information för många läsare. Efter det har jag fortsatt blogga av bara farten eftersom året varit späckad med #EUpol-händelser stora såväl som små. Några exempel; partigrupperna till höger om högern skulle formera sig, att ECR blev större än liberalernaJuncker blev kommissionens ordförande, Malmström blev handelskommissionär, spännande kommissionärsutfrågningar, turerna kring SD:s partigrupp som pös ihop men gjorde comeback snabbt, Mid-Swedenhärdsmältan, svenskar (ja snarare göteborgare) på framträdande platser i kommissionen och mycket annat.

Under hösten är det två teman som fått mycket uppmärksamhet och stor spridning. Det handlar om Stefan Löfven och den nya regeringens EU-politik, och framför allt agerandet i EU-nämnden i Riksdagen kring förhandlingsmandatet till klimattoppmötet. Det som numera är okänd som sifferbingo – ett inlägg som fick över 18000 visningar på en dag (ca 13% av årets trafik!).

Runt Löfven i nämnden blev det flera blogginlägg och fördjupningar. Höstens näst mest uppmärksammade inläggsserie handlar om hur Sverigedemokraterna röstat i Europaparlamentet när det funnit ryska intressen i bilden.

En tredje milstolpe var förstås att det nu gått 20 år sedan Sverige folkomröstade om EU-medlemskap.

Jag har också haft blogghjälp i form av Jacob Hederos som bidragit med flera blogginlägg under hösten, framför allt i att bevaka kommissionärsutfrågningarna, vilket gjorde att EUbloggen blev mer läsvärd och gav den mest omfattande bevakningen på svenska av utfrågningarna. Tillsammans med Jacob så har produktiviteten blivit rätt imponerande. Eller vad sägs om över 360 inlägg på 8 månader! Flest inlägg tycks ha postats på onsdagar…

Skärmavbild 2014-12-30 kl. 19.25.29

EUbloggen har aldrig, och kan aldrig ha, ambitionen att vara en heltäckande nyhetskälla när det gäller EU. Däremot har bloggen fyllt ut en del håll i svensk EU-bevakning genom att kunna berätta om saker som inte någon annan har berättat, eller att förklara och gå på djupet i olika frågeställningar som sveps igenom mer ytligt i den dagliga nyhetsbevakningen.

Men för att göra det på ett bra sätt så är jag helt beroende av ett stort engagemang från läsekretsen, som bidragit med uppslag, underlag, fakta, tips, dokument. Utan er (och ni vet vilka ni är :-)) skulle jag aldrig kunna EUblogga med det djup och bredd som varit möjlig i år. Stort, stort tack till er!

Vill du komma i kontakt med mig för att tipsa: mejla patrik.oksanen@gmail.com eller leta upp mig på twitter @patrikoksanen.

Några exempel på genomslaget är att bloggen citerats av Aftonbladet, Expressen, SR:s Studio Ett, Yles svenskspråkiga redaktion (finländskt public service), BLT och ATL. Dessutom har flera blogginlägg omarbetats till krönikor i några av Mittmedias tidningar, framför allt Dalarnas Tidningar och Gefle Dagblad, men även i Allehanda och Hälsingetidningarna (HT, Ljusnan, SK, LjP).

Till sist, när det nu är dags för ”Ring in det nya och ring ut det gamla” det nya vill jag rikta mitt varmaste tack till alla er mina läsare – oavsett var i världen ni befinner er!

Skärmavbild 2014-12-30 kl. 19.26.09

/Patrik Oksanen

EUbloggen Weekly

EUbloggen Weekly is a mobile video blogging attempt on summarizing the EU-week from a Swedish angle. It is made improvised, filming myself with an iPhone and edited in the mobile as well. If you like it, and I continue to think it is fun, I will do it once a week with headlines such as MEP of the WEEK, HELL of a WEEK, Happiest (Twitter) #EUpol and others yet to come.

Most of the written blogposts on EUbloggen is written in Swedish, but use Google Translate and you can get some out of it.

The first WEEKLY is about the prime minister Stefan Löfvens trouble in Swedish Parliament EU-delegation to get a mandate to the summit, the EFDD-group with the EUbloggen theory of why the group broke down in the first place and the Swedish MEP of the Week.

(PO)

EU-nämnden var nyckeln till Göran Perssons minoritetsregerande

riksdagshuset

Winter is coming Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen

EUbloggens inlägg om vad som hände på EU-nämnden i veckan närmar sig i skrivande stund smått häpnadsväckande 35 000 visningar. Genomslaget för blogginlägget har varit enormt för den lilla EUbloggen som inte sett något annat inlägg med den trafiken, det näst mest lästa ligger över 5000 visningar. I det här inlägget fördjupar EUbloggen betydelsen av EU-nämnden.

Löfvens misslyckande i EU-nämnden har fått konsekvensen att både Expressen och Aftonbladet på ledarplats nu säger samma sak som EUbloggen gjorde när det begav sig, ett misstag av regeringen att inte ha en EU-minister.

Att toppmötet blev ”Luktsaltsuppgörelsen” på betydligt svagare nivåer än det som var uppe på EU-nämnden gör ju inte historien roligare. Men toppmötesnattens EU-nämndsmöte har inte riktigt uppmärksammats till fullo, för mötet visar hur nära regeringskris Sverige är.

Löfven åkte ju ned med Alliansens mandat (kommissionen plus), på toppmötet var polska kolbiten (nåja, kolmanschettknappar om får tro på twitter) starkare än den svenska kolbiten. På bordet låg ett förslag som var svagare än det EU-kommissionen lagt fram. Budet var accepterat av alla länder och den man väntade på var Sverige och Stefan Löfven.

När regeringschefen ringde hem till EU-nämnden där mitt i natten för att säga ge mig stöd att göra ett avtal som är betydligt sämre än det ni uppdragit åt mig (och mycket, mycket sämre än det som regeringen ville ha från början) var han i en utsatt situation.

Skulle EU-nämnden inte ge sitt stöd skulle Stefan Löfven på sitt första toppmöte behöva gå ut till Merkel och dom andra säga, det blir inget. Jag är inte med. Att EU-ledarna inte skulle ha nått en uppgörelse vore en prestigeförlust för alla och dessutom förgifta Löfvens EU-relationer de kommande åren. Det skulle också bli en diskussion här hemma om Regeringen över huvud taget skulle kunna sitta kvar.

Helt uppenbart är att Sverige, inte Polen, skulle få bära hundhuvudet för att det inte blev ens en tummetott.

Tillbaka till Brussels Calling:

I telefonsamtalet blev det snabbt klart att Vänsterpartiet inte var beredd att stödja regeringen den här gången heller. Vänsterpartiet har ju möjlighet att ta över positioneringen som partiet med stort Miljö-M från Miljöpartiet och har gått i opposition i miljöfrågor. ”Något land måste stå upp för vad klimatet och vår planet behöver. Det borde ha varit Sverige. Nu blev det tyvärr inte så” skriver Jens Holm (V) på sin blogg.

Sverigedemokraterna är en joker. Vi återkommer litet längre ned med resonemang kring agerandet, men SD ville ju lägga det lägsta mandatet på EU-nämnden. Här uppkommer möjligheten att 1) stödja regeringen på en låg nivå och visa att Löfven faktiskt behöver SD 2) stoppa en uppgörelse för hela EU och dessutom skapa rejäl kris för Löfven. Att Sverigedemokraterna skulle kunna påverka hela EU vore en fjäder i hatten för Johnny Skalin & Pavel Gamov i nämnden. 

Alliansen ville ju gå hårdare fram än kommissionen och höja ambitionen. På bordet där på natten ligger ett förslag som är sämre än kommissionens och alltså betydligt sämre än det mandat som Löfven fått med sig från Stockholm.

Alliansen har nu tre val i samtalet med Löfven:

1) Göra som Vänsterpartiet och ta oppositionslinjen, även om det betyder att man frammanar en EU-kris. I praktiken gör man i det läget Regeringen beroende av SD 2) Lägga ned sina röster och markera att det inte var bra nog Löfven, men undanröja risken för EU-kris och regeringskris genom att inte rösta emot. S+MP är ju fler än V+SD vilket gör att Löfven kan skriva på. 3) Ge statsministern stöd och säga bra kämpat Löfven, vi köper det här. 

Alliansen valde nummer 2) och desarmerade därmed den politiska bomb som Löfven satt på.

Sverigedemokraterna skulle nu kunna markera och säga nej till att ge regeringen mandat, men det vore en markering utan praktisk betydelse. Istället valde man att ställa sig på den vinnande sidan.

Inte nog med Sverigedemokraterna ”vann” sakpolitiskt genom att utfallet blev närmast SD:s linje i nämnden från början, partiet har också demonstrerat sitt oberoende och sin makt inför budgetomröstningen på en betydligt mer undanskymd arena. Men räkna med att budskapet gått fram, både till regeringen och Alliansen.

Återrapporteringen till EU-nämnden är öppen och kan ses här för att höra eftersnacket.

Stefan Löfven borde nu rimligtvis inse att det hade borde ha varit bättre för honom att inhämta EU-råd från Göran Persson än att sätta Perssons antagonist Margot Wallström som politiskt ansvarig för EU-frågorna. Göran Perssons kunskaper att ratta EU-politken genom de politiska blindskären, både på hemmaplan och i EU, är något Löfven saknar.

Dessutom har regeringen valt att tillsätta EU-motståndaren Carl Schlyter som ordförande i nämnden. Schlyter har gedigna erfarenheter som Europaparlamentariker men har inte suttit i Riksdagen förut vilket i det här läget är en svaghet.

Statsvetaren Göran von Sydow påminner på twitter om artikeln ”Mellan konflikt och samförstånd: Ordförandeskapet i svensk inrikespolitik” SNS 2010 där Göran Persson (intervju 2007) lyfte EU-nämnden som den viktigaste arenan för sin minoritetsregering:

– Jag tror att få har förstått hur viktig EU-nämnden var för den regeringsmodell som jag valde. I själva verket var det riksdagens EU-nämnd som gjorde det möjligt för socialdemokraterna att regera i minoritet. Samarbetet med andra partier i riksdagen var ett bräckligt kontrakt. Att vi klarade EU-frågorna berodde på att det fanns en ordning för hur de skulle förankras i riksdagen. EU-nämnden beredde min regering ytterst få bekymmer under de många år som den utgjorde förutsättningen för en konsekvent Europapolitik. Man skulle kunna uttrycka det som att Sverige hade en samlingsregering kring Europafrågorna under denna tid, eftersom det var i EU-nämnden som politiken lades fast. 

Att inte kunna agera långsiktigt i EU-politiken kommer att underminera Sveriges position och förtroende i EU-samarbetet i ministerrådet. När Sveriges position blir svårförutsägbar och Sverige sist av alla på nattliga ministerrådsmöten efter samtal hem till Stockholm kan säga bu eller bä så kommer det inte att gynna svenska intressen.

Stefan Löfven har nu att snabbt anamma det som Göran Persson gjorde eller så finns det en annan socialdemokratisk statsminister att titta på, Rickard Sandler från Ådalen.

I samband med sin avgång efter 1,5 år som statsminister konstaterade han: ”Det är bättre att denna regering faller än att regeringsmakten lämnas att förfalla”.

Läs fler inlägg på EUbloggen som berör Regeringens EU-politik:

Omstritt klimatavtal

Löfvens misslyckande i EU-nämnden

Majoritet av Regerings-MEP:ar röstade nej till Kommissionen

EU-motståndare tar över EU-nämnden

En Wallström räcker inte

Sandlerska_ministären

Ministären Sandlers sista konselj 1926.

Oplanerat utseendebyte på EUbloggen

- Men du Olli,  vad hände med EUbloggens utseende??? Foto (C) Europeiska Unionen 2014 - EP

– Men du Olli, vad hände med EUbloggens utseende??? Foto (C) Europeiska Unionen 2014 – EP

Plötsligt händer det. Saker börjar krångla. EUbloggens mall fungerade inte på förstasidan plötsligt, trots ominstallation kvarstod felet. Jag har därför tillfälligt och lite snabbt bytt utseende på bloggen till något hjälpligt vettigt. Om bloggen blir kvar i den här utformningen i evigheter eller om jag lägger lite tid på frågan inom kort är oklart. Men bli alltså inte förvånad om det blir ett skinnbyte till kommande veckor.

(PO)

EUbloggen välkomnar Jacob Hederos som skribent

Det är intensiva veckor i Bryssel. Kommissionärskandidater ska parallellfrågas ut i EU-parlamentets utskott. För att kunna täcka vitt och brett tar EUbloggen in en första gästskribent med blodad tand för EU-politik som ni kommer att få träffa på flera gånger framöver. Säg hej till Jacob Hederos!

Vem är du?
– En sucker för EU-politik, som efter att ha spenderat våren mitt i Foto: Jonas Jacobsson/  LundagårdBryssels EU-valshets på EuroparlTV nu landat för stunden i Skåne för att spetsa till sig på energi- och klimatpolitiken. De kommande månaderna ska EUs mål för åren mellan 2020 och 2030 fastställas, och jag vill lägga allt krut jag kan på att sätta mig in området.

Varför är EU-frågor intressanta att bevaka?
– Det är en ytterligare dimension av politiken som innehåller fler nivåer av konflikter än vad jag kunde tänka mig först. Det finns så mycket att lära sig, och det finns så mycket att berätta.

Varför vill du medverka på EUbloggen?
– Samtidigt som jag vill fördjupa mig så är jag i grund och botten en webbjournalist som älskar att direktrapportera och förmedla snabba kommentarer. EUbloggen gör detta mycket bra, så jag vill vara med och bidra så gott jag kan.

Du kommer att följa några utfrågningar av EU-kommissionärskandidater och skriva på EUbloggen om dessa, vad gör just dessa intressanta?
– Vella, Andriukaitis,  Arias Canête och Bratušek kommer alla att få det hett om öronen under veckorna som kommer. Maltesen Karmenu Vella har ifrågasatts av flera parlamentariker i miljö- och fiskefrågorna. Vytenis Andriukaitis kan få ansvar för matfrågorna som ligger nära medborgarna (kommer ni ihåg olivoljan?) Klimat- och energikandidaten Miguel Arias Canête  kan få en tung post, men hans tidigare förhållande till kolindustrin har gjort att han kritiserats kraftigt. Alenka Bratušek har bland annat problem på hemmafronten rörande hennes nominering till posten. Det ser helt enkelt ut att kunna bli många tuffa frågor.

Till sist, vilken är din drömbloggtexten att få skriva?
– Det skulle nog vara en text som följer ett skeende direkt när det sker, och som ger bakgrund och perspektiv på de det som avhandlas. Den kanske kan komma redan nästa vecka, man vet aldrig hur knivigt det blir när en massa parlamentariker får gå loss på kommissionärskandidaterna.

Det ser vi fram emot, och tackar och bockar också för blogghjälpen att göra EU-frågorna tillgängligare och intressanta för fler! 

Jacob Hederos dyker alltså upp i veckan med mer om kommissionärsutfrågningarna som ser ut att bli riktigt spännande. Först ut på måndag är det miljö- och fiskekommissionären Karmenu Vella från Malta och Sveriges Cecilia Malmström som har handelsportföljen.

Följ Jacob Hederos på twitter: @JacobHros

(PO)

 

 

Blogginlägg nummer 500

IMG_2682-1.JPG

Frusen mangoyoghurt och jordgubbar tillfället till ära.

Man ska fira sina segrar och milstolpar. Med detta inlägg har jag skrivit 500 postningar. EUbloggen drogs igång 2008 i maj av Björne Hegefeldt och undertecknad. Vi hade då tyngdpunkten mer mot EU och det regionala perspektivet, att koppla EU-frågor mer mot Sverige. Det var naturligt med min bakgrund som SVT:s regionala EU-korrespondent under 2006-2007 och Björnes regionala EU-arbete (då på regionkontor, senare EU-kommissionen och idag på Tillväxtverket). Med tiden så är det mest jag som skriver, med några längre avbrott. Ett på grund av mitt arbete på TV4 där arbetsgivaren föredrog att jag inte bloggade och ett när mina jobbåtaganden slukade all fokus och jag saknade inspiration. I praktiken har bloggen varit levande maj-september 2008, januari-december 2011, juli 2013 och från maj i år.

Det var i samband med valrörelsen till Europaparlamentet som jag beslutade mig att ta upp bloggandet igen, som en hobby att bidra till folkbildning och kunskap om EU-politiken och hur den påverkar oss. Kalla det för lite val-värnplikt om du vill.

Det gör att bloggens inriktning har dragit mer mot Europaparlamentet och institutionella frågor även om perspektivet är fortsatt brett och med en liten förkärlek för det lokala och regionala. Några av granskningarna har fått stor uppmärksamhet, bland annat vad partierna inte vill prata om och genomgången av valmanifesten.

EUbloggen har också citerats ett antal gånger, bland annat av Aftonbladet, Expressen och Studio Ett, men också av flera statsvetarbloggar som Trehundratolv  och Om makt & politik.

EUbloggen är ett hobbyprojekt, helt ideellt och oberoende, och blir lite vad jag kan klämma in med (typ sena nätter, semesterdagar eller som nu Barnkanalen underhåller fyraåringen som dansar framför tv:n en helgmorgon). Samtidigt har gensvaret på EUbloggen den senaste tiden varit fantastiskt inspirerande, det visar att behovet och utrymmet finns för mer #EUpol i #Svpol för att prata twitterspråk. Särskilt när partier talar ganska tyst om EU-frågor och få journalister har både prioriterat utrymme från redaktionen och kunskap att bevaka EU-frågor.

För att Bloggen ska kunna hålla uppe både tempo och kvalitet öppnar jag för möjligheten att släppa in gästskribenter som vill dela plattform med mig med samma grundvärdering, att bidra till kunskap, insikter och nyheter om #EUpol. Jag hoppas kunna presentera den första inom kort.

Ett födelsedagsbarn måste ju få ägna sig åt lite statistik också:

Mest visningar på en dag: 4170 visningar

Mest lästa inlägget: Trepartislag om sista mandatet

Mest kommenterat: Nagorno-Karabach nästa krishärd? 84 kommentarer, inlägget blev ett slagfält mellan parterna…

Kategorisering: 1287 taggar har använts i 61 kategorier.

Första inlägg: Handlade om europeisk regionbildning med debatten om Akademiska Sjukhuset som utgångspunkt…

Spridning: Besökarna kommer främst från Sverige så klart med Belgien som god tvåa. Bloggen har haft mer än 100 visningar från 12 länder under senaste året. Roligaste var John Wilkin från Tory: I’ve just read your blog through Google translate. It’s the most thoughtful piece I’ve seen all day on , .

Besökare senaste året.

Besökare senaste året.

Kuriosa: Begreppet ”Hökmarska mandat” som användes av bloggen för att beskriva Sveriges 20:e mandat i Europaparlamentet har fastnat.