Van Baalen vann ALDE-striden

När man är i Estland så får man ändå konstatera med lite beklagan att Siim Kallas, det estniska Reformpartiets kandidat till ordförande i ALDE:s europeiska partiorganisation förlorade ordförandestriden i Budapest mot nederländernas Hans van Baalen.

Van Baalens seger kan beskrivas som förkrossande med 296 röster mot Kallas 117. Van Baalen var tidigare vice ordförande i organisationen.

Fredrick Federley som drog tillbaka sin kandidatur som ordförande till förmån för Siim Kallas lyckades bli vald som en av ALDE:s vice ordförande. Totalt har ALDE sju viceordförande och Federley lyckades vinna ta den sista platsen med god marginal

– När vi ser hur klimatförändringarna, arbetslösheten och utmaningarna med att hjälpa människor på flykt ställer allt större krav på den Europeiska politiken vill jag att de liberala partierna i Europa ska vara de som presenterar en tydlig väg framåt för framtidens Europa, säger Fredrick Federley i ett pressmeddelande.

En sak som Federley pekar ut är de krafter som hotar den liberala demokratin, som bland annat utvecklingen i Ungern.

– Vi ser ju att inte minst Ungern tummar på frågor gällande demokrati, yttrandefrihet och en fri journalistik. Där har vi ett viktigt arbete och också en stor utmaning att försöka motverka att fler länder går i den riktningen, säger Fredrick Federley i pressmeddelandet.

Posten ska inte blandas ihop med partigruppen i Europaparlamentet utan är paraplyorganisationen för alla europeiska partier.

För övrigt: Utifrån intryck i Estland skriver jag om svensk, estnisk och europeisk politik i lördagskrönikan, där Estland bland annat är första land att hörsamma Löfvens vädjan om bistånd i flyktingkrisen.

 

Hårdnande strid i ALDE om ledarskapet

Det hårdnar inför striden om ordförandeposten i ALDE mellan Hans van Baalen och Siim Kallas. Kallas vicekandidat är för övrigt Fredrick Federley (C).

Som en del i striden har Siim Kallas känt sig nödsakat att bemöta en del av ryktesspridning inför avgörandet i en video som får ses som ett ganska ovanligt sätt möta angrepp från ”Van Baalen & powerful allies”.

Här tar Kallas upp ett av ryktena, om att hans kandidatur inte är allvarligt menad, och försäkrar att han siktar på leda ALDE i fyra i år samt skickar en fråga om EU-skatt till van Baalen.

Dessutom påminner Kallas om löften, som en schysst ordförandestrid och inga falska löften, som kandidaterna gett varandra.

Det ska understrykas att ordförandevalet handlar om ALDE:s europeiska organisation och inte gruppledarskapet i Europaparlamentet som innehas av Guy Verhofstadt.

Sverigedemokraterna är Nigel Farage lydigaste parti

Peter Lundgren (SD) Foto © European Union 2014 - EP

Peter Lundgren (SD) Foto © European Union 2014 – EP

Om ni tror att Sverigedemokraterna har skickat några självständiga rebeller till Europaparlamentet, eller att för den delen att partiet efterliknar sina förebilder i Dansk Folkeparti så tror ni fel. Sverigedemokraterna beter sig så svenskt som nidbilden ofta gör gällande, lojala mot partigruppens ledare Nigel Farage och ställer inte till något större väsen.

Det är en hårdkokt sammanfattning av en mycket längre och akademisk text ”A Loyal Rookie? The Sweden Democrats´ First Year in the European Parliament” av Niklas Bolin som publicerats i The Polish Quarterly of International affair. Bolin är statsvetare vid Mittuniversitet och artikeln hänvisar även till data och intervjuer från just EUbloggens genomgångar av SD:s omröstningar.

Bolins artikel belyser både hur SD hamnade i partigruppen EFDD och hur det första året varit:

The analysis shows that, while vote loyalty is generally low in the EFDD group, the SD tends to vote in a similar way as UKIP. Moreover, and surprisingly, the coherence between the SD and the DPP is very low, indicating that group membership is more important than political affinity for the SD in deciding on its voting stance in the EP.

Att vara en lojal spelare till gruppens tyngsta parti, UKIP, tycks alltså ha varit viktigare än att följa sin förebild Dansk Folkeparti. En orsak till det kan återfinnas i spelet om var SD skulle hamna. Bolin konstaterar att SD skulle kunna ha bidragit till att Le Pen fått ihop sin partigrupp snabbare (och därigenom fått det svårt för Farage att få ihop EFDD). Det hade inte varit konstigt med tanke på att Kent Ekeroth var kassör i den Le Pens EAF och att Kasselstrand samarbetade med ungdomsförbunden till Front National, FPÖ och Vlaams Belang.

FOTO © Europeiska Unionen 2014

Nigel Farage FOTO © Europeiska Unionen 2014

Först när UKIP stod utan Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, som gick över till ECR, som dörren för SD öppnades. Men det var inte en enkel eller oproblematisk process.

While first denying it, the two SD MEPs were forced to sign an agreement distancing themselves from the party’s past. As we shall see, this might also be a possible explanation for how the SD has acted during its first year in the EP.

Bolin visar att Sverigedemokraterna och UKIP är de partier som röstar mest lika i EFDD. Vidare visar Bolin att SD faktiskt röstar överlägset mest lika UKIP i ett större urval av partier. Även Geert Wilders VVP, som är med i Le Pens partigrupp, har en hög överensstämmelse med SD.

Däremot är andelen omröstningar där man hamnar på lika som Dansk Folkeparti överraskande få. Notera också hur lite lSD röstar lika som det andra stora partiet i EFDD, Beppe Grillos 5-stjärnerörelse.

Skärmavbild 2015-10-08 kl. 19.28.29

Resultatet som Bolin får motsäger också SD:s favoritargument att man röstar som man röstar i Europaparlamentet för att man röstar emot europeisk integration.

While the overall coherence with other radical right parties is low, it is somewhat higher than with the other included parties. Interestingly, it is hard to find any evidence that the stances towards European integration are of any importance in understanding behaviour in the EP. If, for example, the SD’s level of coherence with the Sweden’s most EU-friendly party, the Liberal Party, is compared with the other hard Eurosceptic party, the Left Party, only small differences can be identified. While overall coherence is somewhat higher for the Liberal Party, the opposite holds true if only final votes are compared.

Och Bolins slutsats landar i följande:

The UKIP leadership, on the other hand, was initially sceptical about the SD. Hence, loyalty towards UKIP might be a way for the SD to increase its credibility and ensure that the extremism of the past is consigned to history. Of course, it is also possible that the reasons referred to by the SD, such as lack of resources and experience, are equally important.

Kristina Winberg (SD)

Kristina Winberg (SD)

(PO)

SD lade ned rösterna i Ukrainaomröstningen

Kristina Winberg (SD)

Kristina Winberg (SD)

Sverigedemokraternas rörelseförflyttning fortsätter i Rysslandspolitiken i Europaparlamentet. Partiet lade ned sina röster under torsdagen i frågan om att ge lån till Ukraina på 1,8 miljarder euro. Partiet var det enda svenska som INTE röstade för, samtidigt röstade man heller inte emot och bröt därmed röstlinjen ihop med UKIP som man följde stenhårt under 2014. SD är alltjämt det parti av de svenska som röstar mest i Rysslands intressen men rör sig bort från parlamentets extremposition som man hamnade i EUbloggens Rysslandsindex 2014. För att citera Lars Adaktusson (KD):

”Man valde att ställa sig neutrala i frågan om EU ska agera för att stödja Ukraina. Bättre än att rösta nej, som tidigare, men fortfarande på fel sida om den utrikespolitiska anständighetens linje.”

Och inte heller i Sveriges säkerhetspolitiska intresse ska tilläggas. Gudrun Persson är Sveriges ledande säkerhetsexpert på Ryssland och svarade så här i veckan på en twitterfråga från undertecknad:

Tillbaka till Europaparlamentet. I sakfrågan handlade det om att hjälpa Ukraina att undvika statsbankrutt genom att låna pengar utifrån och sedan låna vidare till Ukraina med samma ränta. Pengarna kopplas till strukturreformer i landet.

 – Dagens omröstning är en tydlig politisk signal, inte bara till Ukraina, som nu ser att vi inte ger vika i vårt stöd till landet, utan också till de länder som försöker splittra oss i hjälpen till Ukraina, sa litauern Gabrielius Landsbergis (EPP-gruppen), som lett parlamentets arbete med frågan i ett pressmeddelande.

Röstsiffrorna blev 492 ja-röster mot 107 nej-röster och 13 nedlagda röster. Två av de nedlagda kom från Peter Lundgren och Kristina Winberg som därmed bröt med partigruppslinjen. EFDD-gruppens litauer röstade som vanligt ja, den här gången tillsammans med gruppens fransyska. Övriga, alltså bl a UKIP och M5S röstade nej.

Ett axplock av hur andra partier som brukar rösta nej eller vara splittrade.

AfD (ECR) – 1 ledamot röstade ja, fyra nej. Partiet fortsätter att vara splittrat men tyngde över på nejlinjen.

FPÖ (grupplösa) – röstade nej

Jobbik (Grupplösa) – lade ned rösterna.

Front National (grupplösa) – röstade nej

Gyllene Gryning (Grupplösa) -var med på fascistmötet i St Petersburg i helgen röstade så klart nej.

På vänstersidan fortsatte GUE/NGL sin Rysslandsvänliga linje och röstade nej vilket innebär att både Syriza och Die Linke. Men sin vana trogen så bröt Malin Björk (V) partigruppslinjen och röstade ja som den enda i sin grupp. Nedlagda röster kom från vänstergruppens irländare och britter medan ledamöterna från Finland och Danmark följde grupplinjen i ett nej.

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 - EP

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

(PO)

Europas femte kolonn träffas i St Petersburg

Just nu träffas Europas mest utpräglade och öppna femtekolonn för ett möte i Ryssland tillsammans med ryska nationalister. Den officiella titeln på mötet är ”Internationella ryska konservativa forumet”. Bakom arrangemanget står partiet Rodina, även om det finns en mellanhand i arrangörsledet. Det bör i sammanhanget noteras att Rysslands förste vice premiärminister Dmitrij Rogozin var tidigare partiledare för just Rodina, Moderlandet, kopplingen rakt in i Kreml är alltså uppenbar.

Gemensamt för deltagarna är att de ställer sig bakom Putins och Rysslands agerande och att de alla står långt ut på kanten politiskt.

deltagarlistan kan vi notera några Europaparlamentariker.

…samt förra MEP:en Roberto Fiore.

Svenskarnas partis partiledare Stefan Jacobsson deltar också. Jacobsson har ju lyfts upp av ryska medier som Russia Today. Svenskarnas parti är bildat, som uppmärksamma läsare påpepkat, från det nedlagda Nationalsocialistiska fronten.

På plats finns också danska nazister och Nick Griffin från British National Party. Framför allt handlar det om partier som är med i den nybilda europeiska fascistorganisationen APF, Alliance for Peace and Freedom (obs länk till organisationens hemsida) som bildades officiellt i februari i ett konferensrum i Europaparlamentet (obs länk till Svenskarnas Parti).

Det handlar alltså om ett gäng nazister, rasister, fascister och antisemiter som träffar sina ryska kompisar. Mötesdeltagarna är alltså extremt utpräglade och de i sammanhanget mer ”moderata” Putinvänner både till höger och vänster som Front National, FPÖ, KKE, Syriza, UKIP, Die Linke, Oberoende Greker mfl inte ens vill ta i de deltagande partierna med tång eftersom sammanhanget är för brunsvart för dom. Detta trots att det är partier som på olika sätt haft nära kontakter med Putinregimen, agerat som nyttiga idioter som valobservatörer på Krim och i Donetsk/Luhansk eller i största allmänhet uttryckt sympatier och stöd. (OBS detta stycke har uppdaterats pga otydlig syftning).

Från den ryska sidan sidan deltar Alexander Kofman som är så kallad utrikesminister i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk, alltså en Terijoki-regim för 2010-talet. I sammanhanget är det intressant att fortsätta att se hur vissa delar av den Putinvänliga-vänstern i bland annat Sverige fortsätter att ge stöd åt ”folkrepublikernas kamp mot fascismen” när många av Europas nazister är på Rysslands sida i konflikten.

Uppdaterat 1: Även Svenska Motståndsrörelsen uppger på sin hemsida att de deltar i mötet.

Uppdaterat 2: Har haft en diskussion med Donbassföreningen som säger sig kämpa mot ”fascismen i Kiev” om vilket sällskap som Donetskgänget befunnit sig idag. Nedan ett smakprov, men läs hela tråden här.

Det som kan tilläggas och som inte framgår i vår diskussion är att det finns naziförband på Donbassryssarnas sida också. Till exempel har det ryska nazistpartiet RNE åtskilliga frivilliga på plats på den ”ryska” ”antifascistiska sidan”. Kontakterna mellan ryska nazister, europeiska nazister (ff a från länder som aldrig varit ockuperade av Ryssland) och Donetsk-regimen är alltså väl etablerade. Buzzfeeds reporter på plats i St Petersburg twittrade ut en bild på den euroasiatiska swastikan som Donbassfolket delade ut till sina vänner.

(PO)

PS Fler tweets:

Sverigedemokraterna & Ukraina

Skärmavbild 2015-01-14 kl. 22.42.40

Det är minst sagt ett intressant dygn som varit och ett intressant dygn som väntar när det gäller Sverigedemokraternas politik i österled och då framför allt när det gäller Ukraina.

RIKSDAGSDEBATTEN

Vi börjar med att jag var nära att köra i diket på väg hem från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen av ren förvåning.

Jag slår precis på radion när Annie Lööf (C) och Mattias Karlsson (SD) har en replikväxling i riksdagens partiledardebatt om hur Sverigedemokraterna röstar i Europaparlamentet, där SD i praktisk voteringshandling är Putins bästa vän i Norden enligt EUbloggens Rysslands-Index för EU-skeptiska partier. De diskuterar alltså EUbloggen i partiledardebatten.

Därefter följde även Göran Hägglund (KD) upp ämnet. Och att partiledarna läst EUbloggen bekräftas av Hägglund på twitter:

Eftersom Riksdagens hemsida just nu i alla fall beter sig lite muppigt får ni tidskoderna här för att skrolla fram det själv (inbäddning fungerade inte, inga direktlänkar till anföranden fungerar). Stenografiprotokollet ligger heller inte ut än.

ca 1.52.50 Annie Lööf tar upp SD:s voteringar i Europaparlamentet.

1:54:40 Mattias Karlsson, tf partiledare i SD svarar (jag har bara snabbt skrivit ned det i svaret som berör röstningarna i Europaparlamentet i sak, jag har skalat bort övrigt ) så här :

– Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga här i riksdagen med att fördöma det ryska beteendet mot sina grannländer, ryska annekteringen mot Krim och många andra frågor. Därför är det djupt oseriöst att utmåla oss Putins lakejer. Däremot har vi olika syn på östutvidgningen och annat mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Många av de här omröstningarna som Annie Lööf nämner handlar just om att det finns skrivningar om att uttrycka sig positiv att snabba på östutvidgningen, om associationsavtal att snabba processen att ytterligare länder ska släppas in i Europeiska Unionen med följden att Sveriges inflytande minskar ytterligare, att kostnaderna för svenska skattebetalarna ökar ännu mer.

Här har Mattias Karlsson fel menar både jag och många andra på den avgörande punkten. Det handlar om associationsavtalen. Associationsavtalen ska inte blandas ihop med medlemskap i EU. Frågan om ett eventuellt medlemskap i Ukraina ligger minst 20 år framåt i tiden, om ens någonsin och det kommer att bli en lång process där Sverigedemokraterna har gott om tid att rösta nej många gånger om man vill.

Ukraina är idag inte ens i närheten av att bli kandidatland, därefter ska Köpenhamnskriterierna uppfyllas, och sen ska alla godkänna det igen. Därefter medlemsförhandlingar, och nytt godkännande.

SD har alltså en stor mängd voteringar i Riksdag/EU-nämnd samt Europaparlamentet på sig att säga nej de kommande decennierna. Att säga nej nu stärker bara Rysslands kortsiktiga mål och gör ingen skillnad i Sverigedemokraternas långsiktiga mål.

Eftersom det tycks råda viss osäkerhet inom Sverigedemokraterna hur den slingriga vägen till medlemskap går till så länkar jag här till Riksdagens EU-upplysning

Associationsavtalen nu handlar om att stödja Ukraina och att bidra till att landet kan välja den väg som man önskar, att gå västerut istället för att bli en klientstat till Moskva. Den mest Rysslands-kritiske EU-skeptikern Jussi Halla-Aho uttrycker sig rakt – Ukraina ska inte hamna i rysk inflytelsesfär, medan SD i tidigare riksdagsdebatt sagt att Ukraina inte ska hamna i EU:s inflytelsesfär.

ca 2:10:39 Göran Hägglund tar upp röstningarna i Europaparlamentet igen i sin fråga till Mattias Karlsson.

PÅ FOLK & FÖRSVAR I SÄLEN Här fick jag tillfälle att både att visa och närmare förklara EUbloggens Rysslands-index och intervjua två riksdagsledamöter i Sverigedemokraterna, partiets säkerhetspolitiske talesman Björn Söder och dess försvarspolitiske talesman Mikael Jansson. Jag återkommer till dessa intervjuer när jag hunnit skriva ut dom och kvitterat att vi har förstått varandra. Så mycket kan jag säga nu är att min bild är att i dessa samtal fanns en vilja att börja problematisera hur man agerat och agerar framåt som rymde långt mer än den linje som Mattias Karlsson hade i debatten (och som partiet framfört i andra sammanhang). Man kan säga att det ligger i linje med svaren från partiets MEP Peter Lundgren.

SAMTIDIGT I BRYSSEL

När jag träffade MEP Kristina Winberg i Bryssel i oktober sade hon att det var en nyhet för henne att EFDD-gruppens litauer röstade helt annorlunda jämfört med Sverigedemokraterna.

Nu har har de uppenbart pratat med varandra för tillsammans har de skrivit EFDD-gruppens resolutionsförslag i en Ukraina-omröstning som kommer upp i morgon, där man dessutom passar på att damma till Ryssland för kränkningarna i Östersjön av bara farten. Man kan fördjupa och dissekera resolutionsinnehållet, men efter fyra timmars sömn i natt nöjer jag mig med att konstatera att den gjorts.

Jag tolkar att det vi ser är en början på att försöka ompositionera sig i Rysslands-indexet (vilket ni också kommer att se tydligare när jag skrivit ut intervjuerna) och att partiet närmar sig insikten att säga en sak i Sverige men agera annorlunda i Bryssel inte är särskilt hållbart i längden (alla fall inte om en bloggare matar på excelfilen efter varje votering och ställer frågor) för Nykarolinerna i relation till Putinisterna i partiet.

Men morgondagens votering är ännu mer spännande än så. Utifrån det jag har sett så kommer det eventuellt att lyftas in en uppmaning i resolutionen att EU:s ministerråd ska terroriststämpla den ryska invasionens fikonlöv, dvs Donetsk & Luhansk så kallade folkrepubliker. Jag har fått bekräftat att ECR lyft in det i sitt resolutionsförslag (vilket inte EFDD har gjort).

Sedan har en ALDE MEP twittrat om det vilket har retweetats av partigruppen, vilket kan vara en indikation även om jag inte fått det bekräftat.

Dessutom har Ukrainas president på twitter sagt att talmannen Martin Schulz (som är socialdemokrat) lovat att lyfta in det i omröstningen. Lite spekulativt så verkar det som om det skulle kunna komma med.

TILLÄGG: Det kom inte med. Läs mer här.

Min gissning utifrån detta, beroende på vad som kommer in i slutdokumentet, är att Peter Lundgren och Kristina Winberg avstår från att rösta (istället för att rösta nej) eller röstar ja men lägger en röstförklaring där man berättar vad i ja-rösten man egentligen inte gillade istället för att trycka på nej.

Men som sagt var, Europaparlamentet är lite som en hockeymatch, allt kan hända och svänga. Men i morgon får vi se hur det går och jag återkommer med resultatet på voteringarna. Här är förresten tweetsen jag hänvisade till:

Malin Björk: ”Det måste vara Ukrainas eget val”

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 - EP

Malin Björk (V) Foto (C) European Union 2014 – EP

EUbloggen har gjort ett Rysslands-index på voteringar i Europaparlamentet där i första versionen sex partier ingår. Förutom UKIP och Front National även de fyra EU-kritiska partierna i Norden (som är Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Vänsterpartiet). Indexet visar en tydlig delning mellan hur EU-kritiska partier resonerar i synen på en rad olika voteringar med direkt eller indirekt intresse för Ryssland. Skärmavbild 2015-01-01 kl. 22.13.53

Utifrån indexet har EUbloggen ställt frågor via e-post till samtliga nordiska partier. Malin Björk från Vänsterpartiet är det andra svaret som publiceras.  Björk har påfallande ofta gått emot partigruppslinjen aktivt och i flera omröstningar varit ensam om att rösta ja i hela GUE/NGL, vilket också är en skillnad jämfört med hennes företrädare Mikael Gustafsson.

Här kommer EUbloggens frågor och Malin Björks svar.

Generellt avviker du mycket (i sju av tolv fall) från GUE/NGL:s officiella linje, varför då?

 – Jag vill först understryka att GUE/NGL är en konfederal grupp, vilket innebär att varje enskilt parti alltid har rätt att rösta i enlighet med sin egen politik. Gruppens utskottsansvariga gör röstlistor för gruppen utifrån hur de själva avser att rösta, men varje GUE/NGL ledamot bestämmer själv hur hen röstar.

– När jag, och Vänsterpartiet, ser helheten i dessa frågor så kommer vi till en annan slutsats än GUE/NGL:s utskottsansvariga. Vi är t.ex. överens med GUE/NGL i kritiken av EU:s associationsavtal som kräver marknadsliberala strukturanpassningsprogram som kan få allvarliga sociala följder. Men varje enskilt land har självklart rätt att själv bestämma sin relation till EU.

– Om vi tar Ukraina som ett konkret exempel, så ville landets regering ha ett associationsavtal med EU. Det tänker inte jag rösta nej till. Det måste vara Ukrainas eget val. Dock anser jag att man borde ha låtit sina egna medborgare först ha fått ta ställning till en så viktig fråga, genom att ha organiserat en folkomröstning. Ukrainas regering valde att inte göra det.

– Det handlar också om Rysslands politik. I tydlig strid med folkrätten har Ryssland annekterat Krim. För detta finns inga ursäkter eller förmildrande omständigheter. Vänsterpartiet är mycket tydligt på den punkten.  Samtidigt understryker vi det som FN:s vice-generalsekreterare Jan Eliassons sagt; att det behövs en nedtrappning av hot, och en nedtrappning av det politiska språket för att skapa en miljö där vi kan starta en politisk process för att lösa konflikten.

– Utifrån helheten av detta resonemang valde jag att rösta ja till associationsavtalet med Ukraina (liksom till associationsavtalen med Georgien och Moldavien). I samtliga fall har jag också avgett röstförklaringar som tydliggör mina överväganden, liksom mina kritiska synpunkter.

I flera omröstningar har du varit ensam om att rösta JA i din grupp, hur har gruppledningen reagerat på att du avviker så ofta i de här omröstningarna?

 – Gruppledningen har inte reagerat alls. Detta eftersom gruppen är konfederal, och jag har rätten att rösta i enlighet med mitt eget partis linje. Se svar ovan. Några enstaka ledamöter i gruppen har frågat mig varför jag röstat på ett specifikt sätt, och då har jag förklarat det. Att vi kan ha olika analyser och slutsatser inom GUE/NGL-gruppen är inget märkligt.

Hur svårt har det varit för dig att besluta om hur du ska rösta i de här frågorna?

– Det har inte varit svårt. Jag har med utgångspunkt i Vänsterpartiets politik, tillsammans med mina medarbetare, resonerat kring fördelar och nackdelar i de aktuella resolutioner och därefter bestämt mig hur jag ska rösta.

Har du några reflektioner kring matrisen eller annat som du vill tillföra kring hur Vänsterpartiet eller andra partier röstar i dessa frågor.

– Jag tycker hela utgångspunkten där ”EU-kritiska” partier systematiskt sammanklumpas är märklig och problematisk, och att 20 år efter medlemskapet måste diskussionerna (och media…) börja problematisera och göra skillnad mellan olika EU kritik. Vänsterpartiet har intet gemensamt med t.ex. SD i politiska frågor.

– Vänsterpartiet är ett parti som står för demokrati, rättvisa, jämlikhet och internationell solidaritet. Vår EU-kritiska hållning har således helt andra utgångspunkter än de rasistiska, främlingsfientliga och nationalistiska värderingar som präglar SD och andra partier inom den europeiska extremhögern.

Skärmavbild 2015-01-06 kl. 12.05.00

(PO)

Läs svaren från Sannfinländarna, Dansk Folkeparti & Sverigedemokraterna, en engelsk version av Indexet finns också.

EUbloggen´s Russia Index shows differences between voting behaviour

Skärmavbild 2015-01-06 kl. 12.05.00

Click to enlarge

This Blogpost in English has been requested by several readers after I posted the first version of the Index in Swedish. The background to the index is that I have noticed during the autumn that Sweden Democrats MEP:s, despite the party publicly in Sweden saying the opposite, have been ending up with more well-known Pro-Kreml and EU-sceptic parties in votes with direct or indirect interest for Russia. 

To broaden the perspective on how EU-sceptic parties are divided in their views of Russia I have gone through all the votes of the new Parliament in 2014 and have found 12 votes fit for the index. Most votes are concerning implementation of Eastern Partnership strategy through association agreements with Moldovia, Ukraine and Georgia. But here is also votes on lower (or none) custom fees, scientific cooperation, condemning Russias closure of NGO Memorial, heroes of democracy as The Guardian calls Memorial.

In this first version I have picked six parties that forms two different approaches in voting. The first bloc is UKIP and Sweden Democrats from EFDD and Front National. Since my perspective is mainly Swedish/Nordic the others are three EU-sceptic Nordic parties; True Finns and Danish Peoples party (Dansk Folkeparti) from ECR (but former member of the same group as UKIP) and the Swedish Left Party (Vänsterpartiet) from GUE/NGL.

I will add more parties to the index to give a even broader perspective (my plan was to have version 2 of the Index in English, but some of my readers were eager go get a post with out Google Translation).

I have also added the voting numbers of the partygroup EFDD to illustrate how divided that party group is and how SD:s 2 MEP:s could have swinged the balance in the group.

Some conclusion from the matrix above:

*Sweden Democrats & UKIP always vote the same. 

*SD, UKIP & FN votes almost NO in every resolution and agreement where Kremlin has an interest of a no-vote and none-EU action. 

*The group EFDD is divided. A large minority always break the ranks.

*Other Nordic EU-sceptics votes are very different to Sweden Democrats. True Finns are truly the Sweden Democrats opposite. Only in one vote have they been voting the same.

*Swedish Left Party MEP Malin Björk has broken GUE/NGL ranks seven times. In several votes she hasSkärmavbild 2015-01-06 kl. 11.56.06 been the only yes-voter in the group. Number of times SD has broken rank is zero.

EFDD more in depth: In general it is the italians in M5S who abstains while the groups Baltic member &
Polish MEP who votes yes. In one of twelve votes a majority voted against the partygroupline. If SD would have voted differently there would have been a majority against the group´s official position during four votes, and another three would have ended up in tie. In other words, UKIP would not have had a majority within EFDD without SD in total 8 of 12 votes.

To illustrate the differences between the different parties I have done a very simple index. The index does not take into account the importance of the votes, but treat them all the same. This is of course something you can criticize but I have decided to keep it simply to get an overview. Parties receive 1 for a YES, 0 for Abstention and -1 for NO.

The index range between +12 to -12, higher negative number, the more positive it is for Kremlin interest. SD, UKIP and FN all ends up on -10. On the other side of the scale you find True Finns +11, Danish Peoples Party +9 and the Swedish Left Party +8

Skärmavbild 2015-01-04 kl. 18.40.44

EUbloggen have asked the Nordic EU-sceptic MEP:s for reactions and comments on the votes:

The True Finns MEP Jussi Halla-aho comments here (in English).

The Left Party MEP Malin Björk comments here (in Swedish).

The Danish Peoples Party MEP Morten Messerschmidt comments here (in Danish).

The Sweden Democrat MEP Peter Lundgren comments here (in Swedish).

(PO)

This blogpost is written be Patrik Oksanen, a former SVT (public service) correspondent in Brussels and currently freelance journalist (but soon on a new assignment). Twitter: @patrikoksanen

Polack räddade EFDD

Iwaszkiewicz räddar EFDD  Foto © European Union 2014 - EP

Iwaszkiewicz räddar EFDD Foto © European Union 2014 – EP

Enligt vad EUbloggen erfar så återuppstår EFDD tack vare en polack från KNP-partiet. Robert Jaroslaw Iwaszkiewicz kommer att gå med i gruppen som därmed får parlamentariker från sju länder. Därmed kan gruppledaren Nigel Farage och UKIP andas ut ett tag till.

KNP:s partiledare är Korwin-Mikke som gjort sig känd med Hitlervänliga-uttalanden och att han tycker att kommissionsbyggnaden ska göras om till bordell. Det troliga är att Iwaszkiewicz tröttnat på den kontroversielle Korwin-Mikke och lämnar partiet som fick 4 MEP i valet.

TILLÄGG 22:45: Dock verkar Iwaszkiewicz inte helt fläckfri själv från korkade uttalanden. Huffington Post citerar en intervju där hustrumisshandel försvaras, ”att slå sin fru tar ner dom på jorden…”

David Coburn från UKIP twittrar också om att ”We are back, but not official yet”. Enligt vad EUbloggen (försöker också få det bekräftat) fått höra så är deadline idag kl 16 för att EFDD aldrig ska ha varit formellt upplöst.

Uppgifterna är nu bekräftade av EFDD att gruppen har värvat polacken till EFDD.

Därmed är också Sverigedemokraterna tillbaka i värmen med både pengar och talartid.

TILLÄGG 18:45: Det verkar som om uppgifterna att EFDD aldrig upphörde att existera är felaktiga. På pressbriefingen i Strasbourg idag gav parlamentets talesperson Jaume Duch beskedet att gruppen behöver återskapas från början.

– Bland annat behöver gruppen presentera namnteckningar från samtliga medlemmar. Vi får vänta och se när signaturerna kommer in och om allt är i sin ordning, det kan ta en dag eller två, sade Duch på pressträffen.

Klicka på bilden för att se pressbriefingen (spola fram till ca 18 minuter).

Klicka på bilden för att se pressbriefingen (spola fram till ca 18 minuter).

Räkna med att Farage & EFDD kommer att göra allt för att se till att hinna med att få gruppen formellt i ordning till omröstningen av EU-kommissionen. Omröstningen är planerad till på onsdag och utan grupp i debatten får Farage ingen framträdande roll utan blir en av alla grupplösa istället för en gruppledares upphöjda position och talartid.

Om EFDD skulle snubbla i någon formalitet längs vägen kommer man att lägga skulden på talmannen Martin Schulz som mannen som lägger hinder på vägen och att ”federalisterna vill tysta kritikerna”. Räkna med ett präktigt praktgräl om så blir fallet.

TILLÄGG Tisdag 21:a oktober 15:45: EFDD (II) är i skrivande stund tre kvartar gammal. Parlamentets presstalesman har tillkännagivit att alla namnteckningar har kommit in.

Om formaliteten att gruppen upphörde att fungera och nu formellt skapas på nytt medför några budgetkonsekvenser för EFDD känner inte EUbloggen inte till i nuläget.

Läs merEFDD gör drag på måndag och Sverigedemokraterna grupplösa.

(PO)