
Skärmdump av Mid Swedens hemsida. Klicka på bilden för att besöka webbplatsen.
Det är en sjuka i en del svenska regioner som brukar infinna sig någonstans runt vart femte år (beroende på hur långa projekt man gjort), vad ska vi göra i Bryssel egentligen? Kostar det inte väl mycket pengar att ha ett regionkontor? Den här sjukan brukar leda till kompetensflykt och att arbete som byggts upp raseras eftersom man på hemmaplan inte riktigt förstår vad personliga nätverk och kontakter betyder i Bryssels internationella umgänge. Det är lätt att man betraktar verksamheten ur svenska byråkratiögon där byråkrater är omedelbart utbytbara och kan flyttas runt.
Nu har den sjukan drabbat Mid Sweden kontoret i Bryssel som är Västernorrland och Jämtlands närvaro i Bryssel. Innan jag hamnar i polemik med någon om vad som egentligen skett, så kan vi säga att det finns två bilder av nuläget. Det ena är att all personal överraskande har sagts upp via mejl, ”som en blixt från en klar himmel” som Allehanda rapporterar om. Den andra versionen framför Robert Uitto (S) från Regionförbundet Jämtland som är ägarrådets ordförande. Han skriver på Facebook att den nuvarande verksamheten som är i projektform går ut 31/12 och att personalen måste sägas upp av administrativa skäl och att ägarna under hösten ska diskutera hur det nya kontoret ska se ut, fungera och innehålla.”Som Ordförande i kontorets Ägarråd har jag varit mycket tydlig med att vi självklart behöver något slags kontor i Bryssel även fortsättningsvis”. När det gäller uppsägningen konstaterar han:
”Men de ansvariga för anställningen – kommunförbundet i Västernorrland har ju i vanlig ordning fört förhandlingar med dem och resp. fack. Var det kommer ifrån att man enbart fått ett mail förstår inte jag. Arbetsgivaren har underrättat oss om denna gång… Visserligen ska inte jag recensera de som har ansvaret, men allt ser ut att ha gått rätt till och info och förhandlingar har skett via personliga samtal…”
Idag är Mid Sweden-kontoret en verksamhet som kostar ca 4,5 MSEK och har tre anställda i Bryssel som berörs av uppsägningen. Ägarna är Kommunförbundet i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland, Regionförbundet i Jämtland, Mittuniversitetet, Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Verksamheten är omfattande, eller i alla fall ägarnas uppdrag:
”MSEO ska inom givna uppdrag från ägarna och ekonomiska ramar uppfattas som en professionell och kompeten kraft för regionens aktörer och gentemot andra aktörer på EU-arenan. Mid Sweden European Office är Jämtlands och Västernorrlands läns gemensamma organisation och kontor i Bryssel med uppdrag att omvärldsbevaka, påverka EU:s politikområden och särskilt vara ett instrument för regional utveckling, forskning och innovation och ökat Europasamarbete. Bevakningsområdena fastställs i den årliga verksamhetsplanen.
Mid Sweden European Office ska utifrån ovan skrivna syfte samarbete med de andra regionkontoren i Bryssel, och med North Sweden i synnerhet, samt samverka med Europaforum Norra Sverige.”

Klicka på bilden för att läsa hela verksamhetsplanen.
Så vad borde ägarna göra i höst, när dom uppenbart har handlingsförlamat kontorets verksamhet genom uppsägningarna och riskerar personal- och kunskapsflykt som följer på ett sådant här beslut? Här kommer mitt bränsle till debatten.
Om det var jag som satt i beslutande ställning så skulle jag konstatera att för det första närvaron i Bryssel behövs för att kunskap, påverkan och bryggning mellan region och beslutsfattande. Det är inget projekt utan en permanent representation. Vidare skulle jag konstatera att uppdraget är alldeles för stort i förhållande till kontorets storlek. EU-samarbetet är komplext med många aktörer och parallella frågeställningar, det behövs resurser för att bli en riktig spelare i mer än en fråga. Det är svårt att klara av uppdraget med kvalitet och ligga i framkant och kunna påverka samtidigt som man ska rapportera hemåt och informera. Jag skulle också konstatera att det behövs en annan organisering som avspeglar ändrade maktförhållanden inom EU, alltså tydligare fokus på Europaparlamentet.
Därför skulle jag försöka åstadkomma följande:
*Slå ihop verksamheten i Bryssel med en eller flera andra aktörer. Låt befintliga ägare idag utgöra en ägarenhet till den nya verksamheten i Bryssel, och att befintliga ägare har en resurs på hemmaplan för att jobba gentemot det nya kontoret.
*Tänk inte bara svenskt! För att förstärka nätverk, kontaktytor och dra nytta av andra länders nationella närvaro så titta öster- och västerut. Möjliga partners: Mid-Norway, North Norway, East & North Finland och North Sweden. De har ca 3-4 anställda vardera på plats i Bryssel samt trainees och praktikanter. Samarbete finns mellan många av regionerna exempelvis genom NSPA.
*Skulle man exempelvis få ihop dessa fem kontor i en organisation skulle the Northern Regional Office bli en starkare aktör – både i samtal med EU-kommissionen, i lobby gentemot Europaparlamentet och gentemot regeringarna i Helsingfors, Stockholm och Oslo. Jag minns ett citat från en dåvarande finländsk kontorschef jag träffade som korre i Bryssel: ”Vår motståndare sitter i Helsingfors, vår vän är EU-kommissionen”. Spelplanen för regionerna är alltså flerdimensionell. Beslutet på en sådan här storsatsning skulle ge genklang i hela Europa och kunna bli en förebild för hur andra regioner organiserar sig i framtiden.
*Att slå ihop verksamheterna är kostnadseffektivt, minskade hyror, färre kontorschefer och mindre dubbeljobb ger möjlighet till specialisering för personalen som ger ett bättre resultat. Det innebär att man kan satsa på att ha resurser som bara är i Europaparlamentet eller nätverkar i kommissionen och som tillsammans med sakansvariga tjänstemän kan knyta ihop frågor. Jag skulle också satsa tydligare på kommunikationen och se till att ha en kommunikationsgrupp med en kommunikationschef och sedan trainees/praktikanter från samtliga länder för att ha språklig hög kvalitet på verksamheten. Det innebär att varje skattekrona, skatteuro och skattekrone används effektivare.
Nedan en organisationskiss:

Utöver organisationen i Bryssel 1-2 personer som arbetar från hemmaplan med frågorna. Det ansvaret ligger hos respektive ägare.
Jag bygger mina slutsatser efter att ha arbetat på plats i Bryssel ett år och bevakat EU-politik med regionala ögon, vilket även innebar omfattande kontakter med regionala svenska, norska och finländska EU-kontor. Jag blundar också för svårigheterna när det gäller regional prestige att ha sitt eget namn på ett eget litet kontor. Hellre en stor gädda i sjön, än fem små mörtar i samma sjö.
(PO)